Pehr Granqvist Professor i psykologi, innehavare av Enerothska professuren

Just nu är jag forskningsledig stora delar av tiden. Min undervisning består för närvarande av ströföreläsningar om anknytning, psykologins idémässiga förhistoria och vetenskapsteori på olika kurser och program vid institutionen.

Forskningsprojekt

(1) Anknytning och religion

Forskningen kring anknytning och religion handlar om hur individers religiositet och andlighet är kopplade till deras övriga anknytningsrelationer och -erfarenheter. Från utvecklingspsykologi kommer den anknytningsteoretiska grunden. Denna består dels av en evolutionsteoretisk modell över varför och hur barn och deras föräldrar utvecklar starka känslomässiga band till varandra, dels av beskrivningar av individuella skillnader i anknytning och deras betydelse för olika aspekter av barnets utveckling. Några av de religiositetsaspekter vi har tittat på är religiösa förändringar över tid, gudsbild, nyandlighet, och olika utvecklingsvägar till religiositet (via socialisering och reglering av negativa känslomässiga tillstånd). Dessa fenomen studeras empiriskt i relation till de olika anknytningsmönster som beskrivs inom anknytningsteorin. Vi har också fokuserat på behovet av metodologiska förbättringar och har genomfört anknytnings- och religiositetsstudier med prospektiva longitudinella och experimentella designer, liksom med mer indirekta, implicita metoder för att studera både anknytning och religiositet. Jag betonar ett livscykelperspektiv för utvecklingen av anknytning och religiositet med fokus på kopplingar däremellan från tidig barndom till sent vuxenliv. Utöver nedanstående samarbetspartners har många uppsatsstudenter varit involverade i forskningen under årens lopp.

Finansiellt stöd har givits av Riksbankens Jubileumsfond, Alrutz fond, The Sasakawa Young Leaders' Fellowship Fund och Vetenskapsrådet.

(2) Psykedelisk vetenskap, neurovetenskap och andlighet/religion

Religiositetens neurovetenskap är ett framväxande forskningsfält inom vilket man studerar andliga/religiösa erfarenheter i relation till neurokognitiva processer, inklusive olika hjärnaktivitetsmönster. Vi genomförde en stor experimentell replikeringsstudie av en serie experiment som utförts i Kanada av Dr. Michael Persinger med kollegor, som menar sig ha funnit att andligt relaterade upplevelser (t.ex. ”sensed presence”) resulterar från aktivering av delar av hjärnans s.k. limbiska system. I linje med deras procedur tillämpade vi svaga, komplexa magnetfält på deltagarnas temporallober för att testa om vi kunde reproducera sådana experimentella effekter. I motsats till Persinger och medarbetares experiment använde vi en strikt dubbelblind procedur. Vi undersökte också det eventuella inflytandet av religiositet, nyandlighet och den allmänna benägenheten för skiftningar i medvetandetillstånd (absorption) på sådana upplevelser. Våra resultat (publicerade i tidskriften Neuroscience Letters) avslöjade huvudeffekter av personlighetsparametrarna på ett sätt som indikerade att allmän suggererbarhet, men inte magnetfälten, var av betydelse.

Därefter gick vi vidare med en studie av neurohormonet Oxytocins effekter på dylika upplevelser. Just nu planeras och genomförs en serie studier med psykedeliska preparat på samma tema. 

(3) Anknytning under tonår och vuxet liv

Även om anknytningsteori- och forskning ursprungligen syftade till att förstå små barns känslomässiga band till sina primära omvårdare har senare teori och forskning också adresserat anknytningsprocesser under tonår och vuxet liv. Detta har gjorts inom två olika forskningstraditioner, den första baserad på lingvistisk analys av vuxnas berättelser om sin anknytningshistoria (vanligt i utvecklingspsykologi), den andra baserad på en analys av långvariga kärleksrelationer som det vuxna livets mest centrala anknytningsrelationer (vanligt i socialpsykologi). Vi har genomfört forskning om anknytning hos tonåringar och vuxna inom båda dessa traditioner.

Finansiellt stöd från Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond.

(4) Anknytning och mödrar med intellektuellt funktionshinder

Vår målsättning med detta projekt är att få kunskap om anknytning hos barn till mödrar med intellektuellt funktionshinder (IF). Eftersom flera externa riskfaktorer har befunnits överrepresenterade bland mödrar med IF fokuserar också projektet på möjliga risk- och skyddsfaktorer för barnens utveckling. Trots att föräldraskap vid förekomst av IF har fått mycket uppmärksamhet och genererat stora kontroverser har ingen tidigare publicerad studie tittat på anknytningen hos barn till dessa föräldrar.

Detta projekt genomförs i samarbete med FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna), Stockholms läns landsting och Kunskapscentrum vid Uppsala läns landsting.

Funding provided by FAS (Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap) och VR.