Paraskevi Peristera Universitetslektor, docent
Kontakt
Namn och titel: Paraskevi PeristeraUniversitetslektor, docent
Epost: paraskevi.peristera@su.se
Arbetsplats: Psykologiska institutionen Länk till annan webbplats.
Besöksadress Rum 346Albanovägen 12
Postadress Psykologiska institutionen106 91 Stockholm
Om mig
Jag är docent i psykologi och forskare vid avdelningen för psykobiologi och epidemiologi, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Min forskning ligger inom området arbetslivsepidemiologi samt arbets- och organisationspsykologi, med fokus på arbetsmiljön och hur den formar hälsa, välbefinnande och arbetsliv över tid. Ett kännetecken för mitt arbete är betoningen på avancerade statistiska metoder, och alltmer på maskininlärning och förklarbar AI, som verktyg för att besvara substantiella frågor om arbetsvillkor och hälsa.
Min tidigare och pågående forskning rör hur psykosociala och organisatoriska arbetsvillkor, krav och kontroll i arbetet, organisatorisk rättvisa samt trakasserier och våld i arbetslivet relaterar till psykisk hälsa, sömn, sjukfrånvaro, personalomsättning och arbetsmarknadsutträde, inklusive hur arbetsvillkor formar hälsotrajektorier genom övergångar som pensionering.
Mitt nuvarande arbete fokuserar på den digitala omvandlingen av arbetslivet och dess konsekvenser för hälsa och välbefinnande. Jag leder ett forskningsprojekt om konsekvenserna av den storskaliga övergången till distansarbete för balansen mellan arbete och privatliv, arbetskvalitet och hälsa, med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. Jag arbetar med sjuknärvaro och sjukfrånvaro vid hybridarbete, införandet av generativ AI och andra digitala verktyg på arbetsplatser och deras konsekvenser för förtroende, arbetstillfredsställelse och anställdas hälsa, samt, i samarbete med kollegor i Region Stockholm, klimatrelaterade stressorer och deras konsekvenser för hälsa och vårdanvändning.
Jag har gedigen erfarenhet av att arbeta med stora longitudinella enkät- och registerdata, i synnerhet Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH). Mitt metodologiska arbete spänner över avancerade longitudinella metoder – grupp-baserade och B-spline-trajektoriemodeller, latent transitionsanalys, Bayesiansk multinivåmodellering – till maskininlärningsmetoder för prediktion och för att identifiera vilka arbetsvillkor som betyder mest för ett givet utfall. Jag är särskilt intresserad av hur maskininlärning och förklarbar AI kan integreras i epidemiologisk och psykologisk forskning på ett teoretiskt förankrat och tolkningsbart sätt.
Utbildning
- Postdoktor i statistik, Stockholms universitet, Sverige
- Doktorsexamen i statistik, Athens University of Economics and Business, Grekland
- Masterexamen i statistik, Athens University of Economics and Business, Grekland
- Kandidatexamen i matematik, University of Patras, Grekland
Mitt doktorandarbete fokuserade på matematiska modeller av demografiska fenomen. Jag utvecklade modeller för att studera skillnader i fertilitet, mortalitet och nuptialitet (giftermålsmönster) för ett stort antal länder.
Jag undervisar i kurser i kvantitativa metoder, organisationspsykologi, arbetspsykologi och vetenskaplig metod på både grund- och avancerad nivå. Jag handleder studenter på kandidat-, master- och doktorandnivå inom arbets- och organisationspsykologi samt folkhälsovetenskap. Som handledare för doktorander har jag varit involverad i Andreas Sarlings avhandlingsprojekt.
Policyerfarenhet
Innan jag flyttade till Sverige arbetade jag som policyexpert vid forsknings- och utvecklingsenheten på Greklands arbetsmarknads- och socialdepartement, där jag genomförde arbetsmarknads- och befolkningsanalyser och representerade Grekland i EU-kommissionens expertgrupp för demografi (Experts Demography Group) samt i kommittén för socialt skydd (Social Protection Committee). Paraskevi fungerade som kontaktperson mellan EU-institutioner, universitet, nationella intressenter och civilsamhället.
Övriga uppdrag
Jag är ledamot av granskningskollegiet (Review College) vid Research Foundation Flanders (FWO), Belgien (2025–2028), samt av den vetenskapliga rådgivande styrelsen för Social Data Network (SoDaNet/CESSDA), Grekland.
Jag är granskare för tidskrifter inklusive BMJ Open, Journal of Sleep Research, Aging & Mental Health, Population Studies och Journal of Applied Statistics.
Jag är huvudsökande (principal investigator) för ett Forte-finansierat projekt om distansarbete, balans mellan arbete och privatliv, arbetskvalitet och hälsa, samt medsökande i projekt om distansarbete och hälsorelaterat beteende, kombination av informell anhörigomsorg och förvärvsarbete, samt klimatrelaterade stressorer och hälsa i Region Stockholm. Jag har tidigare varit medsökande i projekt finansierade av Forte, Vetenskapsrådet, AFA Försäkring och Riksbankens Jubileumsfond om organisatorisk orättvisa och arbetsmarknadsutträde, psykosociala arbetsvillkor och depressiva symtom, skifttoleransarbete samt förvärvsarbete efter pensionering.
Sarling, A., Leineweber, C., & Peristera, P. (2026). Option better than action? Autonomy over remote work, technostress, and mental health disparities in Sweden during the COVID-19 pandemic. Acta Psychologica, 262, 106185. doi: 10.1016/j.actpsy.2025.106185
Peristera, P., Paulin, J., Cedstrand, E., Johansson, G., & Nyberg, A. (2026). Procedural justice, managerial leadership and gender-based harassment in the workplace: longitudinal cross-lagged associations in a Swedish cohort. Front. Psychol. 17:1783045. doi: 10.3389/fpsyg.2026.1783045
Peristera, P., Andreasson, A., Kecklund, G., Lekander, M., & Westerlund H. (2026). Do age and birth cohorts influence trends in the job demand–control model, self-rated health, and perceived stress in Sweden? Scandinavian Journal of Public Health, 0(0). doi: 10.1177/14034948251381537
Raza, A., Peristera, P., Lanki, T. et al. (2025). Impacts of changing work from home patterns on health behaviours and obesity: insights from the late COVID-19 pandemic. BMC Public Health, 25, 3970. doi: 10.1186/s12889-025-25547-2
Raza, A., Peristera, P., Lanki, T., Hanson, L., Westerlund, H., & Halonen, J. (2025). Health behaviors and obesity impacts of remote work patterns during the late COVID-19 pandemic. European Journal of Public Health, 35, 2. 10.1093/eurpub/ckaf161.1786
Peristera, P., Bergljottsdotter, C., & Leineweber, C. (2025). When Home Becomes the Office: Navigating Challenges and Embracing Possibilities in Telework in Sweden during and after the COVID-19 Pandemic. Frontiers in Psychology. doi: 10.3389/fpsyg.2025.1516074
