Pär FrohnertProfessor emeritus
Om mig
Om mig
I mars 2025 gick jag i pension. Sent om sider blev jag befordrad till professor våren 2024. Då hade jag varit universitetslektor vid Historiska institutionen på Stockholms universitet sedan 2002.
För utom min anställning vid Stockholms universitet, där jag också disputerade 1993, har jag varit universitetslektor vid Mälardalens högskola 2001-2002, forskarassistent vid Lunds universitet 1996-2001 (där jag blev docent 2001) och arkivarie vid Krigsarkivet 1991-1996.
Forskning
I december 2024 utkom min bok ”Hjälp våra flyktingar!” Politisk och ideell hjälpverksamhet i Sverige 1933-1939 (Nordic Academic Press). Boken behandlas i en podd på En svensk tiger. En poddcast om modernhistoria april 2025.
Min forskning under de senaste åren har främst rört flyktingmottagande i Sverige 1933-1945 och i ett bredare perspektiv svensk invandringshistoria fram till 2010-talet. Därutöver har jag bedrivit forskning om ytterligare två områden: 2) Förintelsen i västtysk/tysk historiekultur från omkring år 1960 till 2000-talet, men även Nazi-Tyskland och Förintelsen som sådan 3) statsbildningsprocessen i Sverige under tidigmodern tid.
Valda publikationer
Område 1)
Boken ”Hjälp våra flyktingar!” Politisk och ideell hjälpverksamhet i Sverige 1933-1939 (2024) behandlar Arbetarrörelsens flyktinghjälp, Röda Hjälpen och Insamlingen för landsflyktiga intellektuella. Många flyktingar från Nazi-Tyskland blev beroende av olika hjälporganisationer i Sverige eftersom det under dessa år inte fanns någon statlig flyktinghjälp.
Invandringens historia – från ”folkhemmet till dagens Sverige, tillsammans med Mikael Byström (Delegationen för migrationsstudier, Kunskapsöversikt 2017:5, 2017).
(Tillgänglig på internet: https://www.delmi.se/publikationer-seminarier/invandringens-historia-fran-folkhemmet-till-dagens-sverige-kunskapsoversikt-20175)
Reaching a State of Hope. Refugees, immigrants and the Swedish Welfare State, 1930-2000, red. Mikael Byström & Pär Frohnert (2013).
”’Fullgöra sin kristna kallelse mot dessa brödlösa och husvilla”. Svensk kristen flyktinghjälp till österrikiska ’judekristna’ 1938-1945”, i Heimat Sverige? Tysk-judisk emigration till Sverige 1774-1945, red. Lars M. Andersson, Helmut Müssener & Daniel Pedersen (2021).
”Swedish Refugee Relief NGOs in the Shadow of Nazi Germany: Possibilities and Restraints in ’the People’s home’, Journal of Migration History, Vol 5:2, 2019.
(Tillgänglig på internet: https://brill.com/view/journals/jmh/5/2/article-p277_277.xml)
”De politiska flyktingarna från Nazi-Tyskland och den skandinaviska socialdemokratin. Samarbetet kring flyktinghjälpen 1933-1940”, i Nordens historiker. En vänbok till Harald Gustafsson, red. Erik Bodensten, Kajsa Brilkman, David Larsson Heidenblad & Hanne Sanders (2018).
”Polarforskaren visade vägen för en human flyktingpolitik”, Dagens Nyheter 23/8 2021
Område 2)
”Förintelsens aktörer”, i Förintelsen & Sverige – tiden före, under, efter, red. Izabela A. Dahl & Karin Kvist Geverts (2025).
https://issuu.com/smakprov/docs/9789127464834
”Rättegången som gjorde Auschwitz till ett etablerat faktum för tyskarna”, Respons: recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap, 2015:6.
””We Want to Learn from the Past.” The Holocaust in German History Schoolbooks before and after Reunification”, i The Holocaust on Post-War Battlefields. Genocide as Historical Culture, Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red), 2006.
”Vergangenheitsbewältigung efter murens fall. Der SPIEGEL och historiedebatterna kring Förintelsen och tredje riket”, i Den okände (?) grannen. Tysklandsrelaterad forskning i Sverige, Mai-Brith Schartau & Helmut Müssener (red), 2005.
”The Presence of the Holocaust. Vergangenheitsbewältigung in West Germany, East Germany and Austria”, i Echoes of the Holocaust. Historical Cultures in Contemporary Europe, Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red), 2003.
Område 3)
Sverige/Schweden. Repertorium der Policeyordnungen der Frühen Neuzeit. Band 12.1. Kungariket Sverige och hertigdömena Pommern och Mecklenburg, Karl Härter, Jörg Zapnik & Pär Frohnert (red.). (2017).
Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige 1719-1775 (Diss, Rättshistoriskt bibliotek XLVIII, Stockholm 1993).
(Tillgänglig på internet, Institutet för rättshistorisk forskning, https://olinfoundation.com/rb-48/)
”Från politi till police”, i År. Historiker berättar, red. Anna Götlind & Magnus Linnarsson (2020).
”Criminal Justice between King and Local Community in Early Modern Sweden-Finland”, i Justiz = Justice = Justicia? Rahmenbedingungen von Strafjustiz im frühneuzeitlichen Europa, Harriet Rudolph & Helga Schnabel-Schüle (red), 2003.
Forskning
Nuvarande forskningsområden:
- Flyktingar och migration under 1900-talet (Sverige)
- Förintelsen i västtysk/tysk historiekultur 1960-2000
1) Under våren 2017 avslutade jag ett uppdrag för Delegationen för migrationsstudier om invandringens historia; se nedan.
För närvarande forskar jag om flyktinghjälporganisationer i Sverige 1933-1945. Före 1939 fanns ingen statlig flyktinghjälp och så kallade flyktingkommittéer spelade en central roll både för att hjälpa flyktingar med att få uppehållstillstånd i Sverige och med deras försörjning.
Avslutad forskning
Jag startade min forskargärning inom tidigmodern historia. Avhandlingen Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige 1719-1775 (1993) behandlade lokal förvaltning på landsbygden som en mötesyta mellan statsmakt och undersåtar. I anslutning till avhandlingen hade jag också skrivit en större översikt över svensk administration under frihetstiden (1985) som fortfarande är aktuell.
Jag har medverkat i ett tyskt rättshistoriskt projekt om europeisk politilagstiftning under tidigmodern tid där jag ansvarade för Sverige. ”Politi” avsåg ungefär ”god ordning” och var ett centralt begrepp i rätts- och samhällsdiskursen.
Publikation:
Repertorium der Policeyordnungen der Frühen Neuzeit. (Herausgegeben von Karl Härter und Michael Stolleis). Band 12. Kungariket Sverige och hertigdömena Pommern och Mecklenburg. Utgivet av Karl Härter, Jörg Zapnik och Pär Frohnert, Vittorio Klostermann, Frankfurt am Main 2017.