Min forskning eftersträvar att svara på frågan om varför och hur matematikundervisningen kan bli sedd som en politisk fråga. Min doktorsavhandling förde samman olika frågeställningar kring reformprocesser i matematikundervisning i den struktur som är skolorganisationer. Mitt forskningsfokus var kopplingen mellan reform och möjligheter att bygga demokratiska relationer kring matematik i skolor. Inom ämnesområdet kritisk matematikdidaktik har min forskning visat på den dynamik som binder samman mikroprocesser inom undervisningen och lärandet i klassrum med de större sociala och politiska processer inom vilka elever, lärare och skolor deltar i.
 
Under de 14 år jag arbetade vid Aalborgs Universitet i Danmark fokuserade min forskning på matematikutbildningen som ett brett sociopolitiskt nätverk av praktiker, i ett försök att visa på hur de politiska aspekterna av matematik och matematikutbildningen är rotade i de sociala och kulturella värderingar som ges till matematik i dagens samhällen. Ett övergripande kulturellt och politiskt perspektiv utvecklades för att förstå förändringar i matematikämnets (och naturvetenskapsämnenas) didaktik i samarbete med doktorander och internationella samarbetspartners. Vi utforskade ämnen som naturvetenskaps- och matematiklärares professionella liv i skärningspunkten mellan ämnesfrågor och kontextuellt utformande av deras praktiker; elevers och lärares indentitetsuppbyggnadsprocesser inom matematik och naturvetenskap; neoliberala förändringar inom matematikämnets och naturvetenskapsämnenast didaktik; samt den ökade ekonomiska styrning av matematik- och naturvetenskapsundervisningen.
 
Den senaste tiden arbetar jag med att utveckla en ny typ av ämnesområde som kallas matematikutbildningens kulturella politik. Den fokuserar på hur matematikämnet (och i samspel med naturvetenskapsämnena) är centrala i skapandet av modern rationalitet, vilket är grunden i social, kulturell och ekonomisk utveckling i västvärlden. Som ämnen i läroplanen är matematikämnet och naturvetenskapsämnena inte bara viktiga kunskaper till de som lär (barn, ungdomar eller vuxna). Dessa ämnen är också centrala för hur skapandet av ett modernt medborgarskap är en del av människans självbild.
 
Min nuvarande forskning fokuserar på hur det politiska i matematik som del av läroplanen är en viktig komponent för att förstå subjektifiering i nutida samhällen. Denna typ av perspektiv har varit tydliga i en bred blandning av publikationer om hur matematikutbildningen genererar inklusion och exklusion i samhället relativt t.ex. nyanlända elever, ursprungsfolk, elever vars föräldrar har låg inkomst. Vissa av mina studier är av en mer historisk natur och utforskar skapandet av matematikutbildningen som ett ämne och den ökande vikten som ges till matematik i skolan sedan andra världskriget. Min forskning är interdiciplinär och ger en förståelse för matematik (och naturvetenskap) som skolämnen vid knytpunkten mellan didaktiska processer och samhället. Denna typ av grundforskning är av relevans för teoretisk men även praktisk konstruktion av lärarutbildning samt lagstiftning.

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Mathemat-ing in School-age Educare: Considering ethical sensibilities of mathematical engagement and rejection

  Anna Wallin, Eva Norén, Paola Valero.

  Läs mer om Mathemat-ing in School-age Educare

• Stories of devoted university students: the mathematical experience as a form of ascesis

  2024. Francesco Beccuti, Paola Valero, Ornella Robutti. Educational Studies in Mathematics 115 (1), 51-67

  Artikel

  Drawing on autobiographical essays written by master’s students in mathematics preparing to become teachers, we investigate what mathematical identity these students articulate and how. By means of a discursive thematic analysis centered on the notion of ascesis, we show that the participants’ identity revolves around a characterization of mathematics as a challenging, useful, and comforting activity or knowledge, which is however regarded negatively by others. Indeed, mathematics is described as a uniquely challenging activity which requires an increasingly demanding self-discipline. Moreover, mathematics is depicted as a variously useful form of knowledge which is additionally capable to offer comfort to those who engage with it. However, the participants often remark that other people regard mathematics negatively, a fact explained by stressing others’ inability or unwillingness to understand or appreciate mathematics’ inherent positive features. This sets the boundary of an ideal club of math enthusiasts whose elitist membership is regulated in terms of acceptance or refusal of its constitutive values. Belonging to the club as well as proselytizing in order to recruit new members appears to be central to the participants’ mathematical identity.

  Läs mer om Stories of devoted university students

Visa alla publikationer av Paola Ximena Valero Duenas vid Stockholms universitet