Stockholms universitet
This page in English

Roger Persson ÖstermanProfessor

Om mig

Född 1962. Bosatt i Stockholm. Vid sidan av arbetet är jag samhällsintresserad och aktiv i civilsamhället.

Forskning

Min forskning kretsar kring företagsbeskattning och EU-skatterätt. Min avhandling lades fram 1997, Kontinuitetsprincipen i den svenska inkomstbeskattningen, Juristförlaget. Det är en studie i skattekonsekvenser av omstrukturering av företag. Jag använder i avhandlingen ett ekonomiskt effektivitetskriterium för att bedöma huruvida (då) gällande rätt var samhällsekonomiskt effektiv.

Min forskning i EU-skatterätt visas främst i boken ”EG-skatterätt”, ett projekt tillsammans med (numera) justitierådet Kristina Ståhl. Boken föreligger nu i 3 upplagan (med Kristina Ståhl, Maria Hilling och Jesper Öberg), Iustus förlag.

Min senare forskning gäller förfarandefrågor. Jag har med generöst stöd av Torsten Söderbergs stiftelse forskat i förfarandet inför Skatterättsnämnden, som lämnar så kallade förhandsbesked, samt det motsvarande förfarande som Skatteverket arbetar med; dialogsvar (s.k. skriftliga svar på externt ställda frågor) samt fördjupad dialog. Arbetet med dialogen avslutades 2023 med artikeln "Något om alternativa former för att ge skattskyldiga rättssäkerhet och rättstrygghet i skattefrågor" (publicerad på LAWPUB). Arbetet finansierades bl.a. av VINNOVA.

Under våren 2022 vistades jag vid Skatteverket som ett led i min forskning kring verkets arbete med skriftliga svar m.m. Under 2022 var jag förordnad sakkunnig i den s.k. exitskatteutredningen, som dock lades ner i slutet av år 2022. Från april 2023 var jag tjänstledig för att vara utredningssekreterare i utredningen "En uppföljning av de nya skattereglerna för företagssektorn". 2024 blev jag förordnad som sakkunnig i utredningen som publicerat resultatet i SOU 2024:37 "Förbättrade ränteavdragsregler för företag".

Jag har även studerat hållbarhetsfrågor vad gäller företagsbeskattning "CSR". Ett intresse är också rättssäkerhetsfrågor i gränslandet juridik, statsvetenskap och ekonomisk psykologi. Arbeten som söker kombinera dessa ämnen är senast publicerade i Perspectives on Corporate Taxation from a Sustainable Business Perspective (2018) och Till försvar för en oförutsebar lag - en studie av tillämpningen av skatteflyktslagen (2020).

Jag handleder även forskarstudenter. Jag är biträdande handledare för Victoria Lindgren, doktorand i rättsvetenskap vid Juridiska institutionen Umeå universitet samt vid Genusforskarskolan, Umeå Centrum för Genusstudier. I avhandlingsprojektet forskar Victoria om hur skattebetalaren konstrueras i en rättslig och historisk kontext.

För närvarande är jag sjukskriven på deltid.

Undervisning

Undervisar normalt i grundkursen, Beskattningsrätt I och grundkursen skatterätt, specialkursen företagsbeskattning samt i specialkursen internationell skatterätt. Jag är medförfattare till läroboken Inkomstskatt (Studentlitteratur) senaste upplaga nr 19.

Akademisk bakgrund

Jur. kand. 1989. Jur. dr. 1997. Fast anställd (tenure) universitetslektor 1999. Docent 2001. Befordrad till professor 2014.

Forskningsvistelser

Åren 1998-1999 var jag post-doc vid Centre for European Legal Studies, University of Cambridge, UK. Vistelsen finansierades generöst av stiftelsen Edward Cassel. År 2014 var jag gäst vid NYU Law School, New York, USA. År 2015 var jag gäst vid University of Houston Law Center, Texas, USA. Vistelserna finansierades generöst av Torsten Söderbergs stiftelse. Under våren 2022 var jag vid Skatteverket (finansierat av Vinnova).

Akademiska förtroendeuppdrag

Jag är ledamot i fakultetetens valberedning. Jag har också fackliga uppdrag (SULF). Jag har också haft ett flertal uppdrag som exempelvis betygsnämndledamot, opponent, peer-reviewer och ledamot i redaktionskommittéer. 

Medverkan vid konferenser och seminarier

Mer betydande bidrag från senare tid innefattar diskutant slutseminarium Caroline Nordklint (2018), ordförande slutseminarium Alexandra Johansson (2020), moderator seminarium fastighetsbeskattning med professorn i nationalekonomi Peter Englund (HHS) och Erik Norrman, ekonomie doktor (2020).

Samverkan m.m.

Åren 2006 – 2012 var jag verksam som skatterådgivare och processförare på heltid (advokatbyrån Wistrand och revisionsfirman EY). Åren 2018 - 2019 tjänstgjorde jag som adjungerad ledamot i Kammarrätten i Stockholm. Jag försöker i forskningen och undervisningen nyttiggöra de erfarenheter jag vunnit som praktiker.

Jag är ledamot i stiftelsen TOR/Skattenytt, medlem i Skatteakademin, Skatterättsliga klubben och skatterättsliga diskussionsklubben. Jag har varit expert i 2002 års Företagsskatteutredning, Idrottsskattekommittén och Entreprenörsutredningen. Under våren (mars - juni) var jag vid Skatteverkets Storföretagsavdelning i Stockholm (finansierat av Vinnova). Från april 2023 till december 2023 varjag tjänstledig för att vara utredningssekreterare i utredningen "En uppföljning av de nya skattereglerna för företagssektorn" Dir. 2021:97. Från och med 2024 var jag förordnad som sakkunnig i nämnda utredning. Utredningen har publicerat sitt resultat i SOU 2024:37 "Förbättrade ränteavdragsregler för företag".

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Uttagsbeskattning - En promemoria om gällande rätt

    2020. Roger Persson Österman.

    Rapport

    Idag är det vanligt att företag skänker utgångna varor, som annars skulle kasseras, till sociala organisationer. Kan det leda till oförutsedda och negativa inkomstskattekonsekvenser?

    Läs mer om Uttagsbeskattning - En promemoria om gällande rätt

  • Skattetillägg i mål om internprissättning - gällande rätt och empiri

    2018. Roger Persson Österman, Andreas Hansson.

    Rapport

    3SKATTETILLÄGG I MÅL OM INTERNPRISSÄTTNING – GÄLLANDE RÄTT OCH EMPIRISammanfattningSyftet med undersökningen har varit att dels utreda gällande rätt om skattetillägg i mål om internprissättning, dels utreda hur gällande rätt faktiskt tillämpas i kammar­rätterna. Vår undersökning visar sammanfattningsvis att det finns anledning att på ett över gripande plan kritisera kammarrätternas hantering av frågan om oriktig uppgift och skatte tillägg i mål om internprissättning.Skattetillägg är en sanktion som kan påföras den som lämnar en oriktig uppgift. Skatte ­tillägg utgör ett straff i Europakonventionens mening. Skatteverket har bevis bördan för att en oriktig uppgift har lämnats och ett förhöjt beviskrav gäller. Rättssäkerhetsaspekter gör sig således starkt gällande.Internprissättningsrätten är synnerligen utmanande ur ett rättssäkerhetsperspektiv, bl.a. eftersom den i hög grad styrs av internationella riktlinjer och av så kallad soft law. Vidare handlar internprissättning om värdering. I termer av lämnande av oriktig uppgift bör fel­aktiga värderingar behandlas med särskild varsamhet. Förklaringen är att värderingar är svåra och ofta innebär en skönsmässig uppfattning. En värdering hamnar i regel inom ett spann, vilket konkret innebär att olika värderingar av en och samma transaktion kan vara korrekta. Lagstiftaren har i flera sammanhang gett uttryck för att internprissättning inte är någon exakt vetenskap. Lagstiftaren har också angett att en nyanserad bedömning bör göras när det kommer till att påföra skattetillägg i en internprissättningsfråga.Domstolarna har en skyldighet att motivera sina beslut så att det är möjligt för parter och andra att förstå beslutet, kontrollera om det är riktigt och kunna bedöma om det kan löna sig att överklaga. Detta är förstås viktigt för att de skattskyldigas och allmän­hetens förtroende så långt som möjligt ska kunna upprätthållas.Undersökningen utvisar att domstolarna i första hand brister i redovisningen av hur de har kommit fram till att en oriktig uppgift har lämnats. I nästan en femtedel av fallen redovisas detta inte överhuvudtaget, och i nära hälften av avgörandena saknas tillräcklig information i domen för att en utomstående bedömare ska kunna avgöra om en oriktig uppgift har läm­nats eller inte. Bristerna gäller också om och hur domstolarna har prövat om Skatteverket har uppfyllt det högre beviskrav som krävs för att påföra den skatt skyldige skattetillägg. I mer än tre fjärdedelar av de avgöranden som har undersökts framgår det inte om dom­stolen har tagit hänsyn till det högre beviskravet och om Skatte verket har uppfyllt det. En viktig observation i undersökningen är att domstolarna i samtliga fall där de har funnit att det föreligger skäl för en internprissättningskorrigering, också har funnit att en oriktig uppgift har lämnats. Det föreligger således fullständig korrelation mellan att beskattningsbeslutet ändrats och att skattetillägg påförts. Detta indikerar förekomsten av ett schablonmässigt förhållningssätt som inte kan beskrivas som nyanserat. Slutligen finns anledning att kritisera domstolarnas hantering av de så kallade befrielse­grunderna, särskilt mot bakgrund av uttalanden i vissa förarbeten. I endast fyra respektive ett fall medgavs hel respektive delvis befrielse från skattetillägget av de 26 avgöranden i undersökningen i vilka domstolen fann att en oriktig uppgift hade lämnats.

    Läs mer om Skattetillägg i mål om internprissättning - gällande rätt och empiri

  • Företrädaransvar - kan det avskaffas?

    2017. Roger Persson Österman.

    Rapport

    • Det särskilda s k företrädaransvaret för skatter är hårt kritiserat av näringslivet och av flera akademiker. Företrädaransvaret för skatter i dess nuvarande utformning bör därför tas bort.

    • Tidpunkten för inbetalning av personalskatter (källskatt på lön och arbetsgivar-avgifter) bör flyttas till en tidpunkt i mycket nära anslutning till löneutbetalnings-tillfället. Inbetalning kan ske med angivande av de anställdas uppgifter. Inbetalning kan ske till ett särskilt konto i Skatteverket från vilket skatten sedan dras vid vissa årliga tidpunkter. Företaget gottskrivs som kompensation marknadsmässig ränta på behållningen på kontot.

    • Skatteverkets mandat att bevilja anstånd med skatteinbetalning föreslås öka. Syftet med förslaget är att stärka möjligheterna för Skatteverket att arbeta konstruktivt och proaktivt i sitt borgenärsarbete.

    • Den formella rättssäkerheten för skattebetalaren bör stärkas genom att en tidsbe-gränsad villkorad rättighet till anstånd med skatteinbetalning införs. Nekade beslut om anstånd bör kunna överprövas av domstol, eller alternativt, senare kunna gran-skas av oberoende myndighet.

    • Ett straff för skatteinbetalningsbrott/skatteborgenärsbrott bör införas för de företrädare som agerar allvarligt klandervärt. Det straff som kan komma ifråga ska endast träffa de företrädare som kan anses ha agerat klandervärt i genuin mening. Att underlåta att inleda avvecklingsåtgärder eller liknande senast på skattens förfal-lodag ska inte (som idag) regelmässigt anses klandervärt. En nyanserad och allsidig bedömning av hela agerandet ska ske. Åtal ska endast väckas om det är påkallat ur allmän synpunkt.

    • Ett generellt ekonomiskt ansvar för skatteskada ska aktualiseras för den som begår skatteinbetalningsbrott/skatteborgenärsbrott och/eller andra typer av skattebrott.

    Läs mer om Företrädaransvar - kan det avskaffas?

Visa alla publikationer av Roger Persson Österman vid Stockholms universitet

Redigera profilen