Susanne Olsson Professor

För närvarande forskar jag framförallt om islamiska reliker i två projekt. Projektet ”Profetiska reliker i förändring: En storskalig, AI-förstärkt genealogisk analys” är finansierat av Vetenskapsrådet och i det samarbetar jag med Jonas Svensson från Linnéuniversitetet. Detta forskningsprojekt undersöker hur islamiska lärde genom historien har diskuterat och debatterat profeten Muhammeds reliker, som haft stor betydelse i muslimsk fromhet och för politisk legitimitet. I den muslimska världen har dessa föremål både inspirerat djup vördnad och orsakat kontroverser. Vissa grupper har sett dem som viktiga förbindelser till profeten, medan andra har betraktat dem med skepsis eller till och med som oförenliga med "sann" islam. Med hjälp av modern AI-teknik analyserar vi en omfattande mängd arabiska texter från medeltiden fram till idag. Vi kartlägger hur synen på profetiska reliker har förändrats genom tre viktiga perioder: den klassiska (850-1800), reformperioden (1850-1920) och vår samtid. Till skillnad från tidigare forskning, som varit begränsad till mindre textmängder, använder vi AI[1]verktyg för att bearbeta tusentals texter från olika tidsperioder. Denna innovativa metod låter oss upptäcka mönster, kontinuitet och förändringar som annars skulle förblivit dolda. Vi kan t.ex. utforska hur moderna reformrörelser inom islam har återanvänt klassiska argument mot relikdyrkan, men anpassat dem till nya sammanhang. För den senaste perioden analyserar vi digitala källor som fatwa-databaser och YouTube-videor, vilket ger unika inblickar i samtida debatter. Dessa forum speglar både traditionella ståndpunkter och nya sätt att diskutera religiös auktoritet i den digitala eran. Projektet bidrar inte bara med ny kunskap om ett understuderat område inom islamforskning, utan visar också hur humanistisk forskning kan dra nytta av nya teknologier. Vi utvecklar metoder där AI-verktyg effektiviserar det tidskrävande arbetet med att samla och systematisera källmaterial, vilket frigör tid för forskare att fokusera på den tolkande analysen där mänsklig expertis fortfarande är oersättlig. Genom att kombinera traditionell religionsvetenskaplig metod med ny teknik kastar projektet ljus över pågående diskussioner inom islam om religiös äkthet och auktoritet.

Det andra projektet ”Islamska reliker som omstridda auktoritetsplatser: Religio-politisk appropriering av reliker” är finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Projektet undersöker hur reliker och relikdyrkan fungerar som omstridda auktoritetssymboler inom islam, trots att dominerande teologiska diskurser ofta marginaliserar eller förkastar sådana praktiker. Projektet utmanar uppfattningen att relikdyrkan endast är ”folkliga” företeelser oförenliga med ”ortodox” sunnitisk islam. Projektet analyserar hur reliker autentiseras, ifrågasätts och mobiliseras. Det utmanar binära taxonomier (t.ex. ortodox/folklig, textuell/materiell, religiös/politisk) som fortsatt präglar islamstudier. Genom en diakronisk analys undersöks kontinuitet och förändring i uppfattningar om och användning av reliker i olika fallstudier. Projektet kombinerar historiska studier som inkluderar källor från tidig islam med nutida fallstudier som inkluderar analyser av religiösa auktoriteter i Saudiarabien och Egypten. I projektet undersöks hur reliker fungerar som kraftfulla religiösa och politiska instrument, där konflikter om tolkningsauktoritet utspelar sig mellan konkurrerande grupperingar. Metodologiskt kombineras diskursanalys, begreppshistoria och studier av materiell kultur. Projektet bidrar med ny empirisk kunskap om reliker och nya teoretiska förståelser av hur religiösa auktoriteter använder sig av diskursiva legitimeringsstrategier, där de selektivt omtolkar och reglerar materiella praktiker för att etablera tolkningsföreträde.