Staffan BergwikProfessor
Om mig
Jag disputerade 2005 och är professor i idéhistoria. Innan jag kom till Stockholms universitet 2014 var jag verksam vid Uppsala universitet (1999-2013) och Göteborgs universitet (2013-2014).
Undervisning
Min undervisning inkluderar introduktionskurser i den moderna tidens idéhistoria samt kurser på kandidat- och avancerad nivå. Tematiskt har jag undervisat i idéhistoria, kulturhistoria, mediehistoria och vetenskapshistoria. Jag har också ett stort intresse för undervisning i historievetenskaplig teori och metod och har utvecklat flera kurser på detta tema på kandidat- och avancerad nivå. Jag har undervisat såväl humaniorastudenter som civilingenjörs- och naturvetarstudenter. De senare har jag framförallt undervisat i teknik- och vetenskapsstudier (STS).
Forskning
Min forskning och undervisning behandlar naturvetenskapernas kulturhistoria under 1800- och 1900-talen med särskilt fokus på relationen mellan vetenskap och samhälle. Jag har intresserat mig för vetenskap och media, sinnes- och känslohistoria, genus och naturvetenskap samt tid och temporalitet.
Jag forskar om överblickens historia, hur människor skapat utsiktspunkter från ovan för att förstå, kontrollera och uppleva stora mönster i natur och kultur. Projektet har utmynnat i boken Terranauterna: Om människans dröm att upptäcka och kartlägga världen som kommer ut på Norstedts förlag 2024, liksom i vetenskapliga artiklar ibland annat Centaurus.
Jag arbetar också med forskningsprojektet "Vetenskapens rytmer: Kunskapssamhällets temporaliteter 1940-1980". Det undersöker tidsuppfattningar som lade grund för vetenskapliga institutioner i USA och Sverige mellan 1940 och 1980. Jag undersöker uppfattningar om rytmer, riktningar och periodiseringar i skapandet av bibliometri (mätande av vetenskap), vetenskapsdokumentation och forskningspolitik. De blev del av en kunskapspolitik där samhället investerade i vetenskap och antog att den skulle bidra till samhällsutvecklingen. Dessutom studerar projektet relationen mellan olika temporaliteter – hur vetenskapens tider balanserades mot samhällsförändringarnas rytmer.
Jag har varit redaktör för antologin Times of history, times of nature: Temporalization and the limits of modern knowledge (Berghahn 2022):
https://www.berghahnbooks.com/title/EkstromTimes
Jag har i ett tidigare projekt studerat genusstrukturer i svensk naturvetenskap under 1900-talets första hälft: denna forskning har behandlat kvinnor som outsiders i vetenskap men också frågor om hur vi kan förstå kön, makt och informella nätverk i naturvetenskapernas historia. Projektet utmynnade i artiklar i Isis, Science in Context, Centaurus och Lychnos samt i antologin Domesticity in the Making of Modern Science (Palgrave MacMillan, 2016). Jag har sammanfattat projektetet i monografin Kunskapens osynliga scener: Vetenskapshistorier 1900-1950 (Makadam, 2016).
Tidigare har jag också skrivit om vetenskapernas mediehistoria och om naturvetenskaplig undervisning i historiskt perspektiv.
Publikationer:
Monografier
Terranauterna: Om människans dröm att upptäcka och kartlägga världen (Stockholm: Norstedts, under utgivning)
Kunskapens osynliga scener: Vetenskapshistorier 1900-1950 (Göteborg: Makadam, 2016)
Framtidsskaparna: Vetenskapens ungdomskultur vid svenska läroverk 1930-1970 (Lund: Arkiv, 2005).
Redaktörskap
Times of history, times of nature: Temporalization and the limits of modern knowledge (New York: Berghahn, 2022), eds Staffan Bergwik & Anders Ekström
https://www.berghahnbooks.com/title/EkstromTimes
Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande (Stockholm: Stockholm University Press, 2022), red. Staffan Bergwik, Karin Dirke & Linn Holmberg
https://www.stockholmuniversitypress.se/site/books/e/10.16993/bbt/
Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria 2021, specialnummer om Känslohistoria. Redaktörer Staffan Bergwik, Leif Runefelt & Kristiina Savin
https://tidskriftenlychnos.se/issue/view/3334
Domesticity in the making of modern science (Basingstoke: Palgrave MacMillan, 2015), eds Staffan Bergwik, Don Opitz & Brigitte van Tiggelen
https://www.palgrave.com/gp/book/9781137492722
Svensk snillrikhet? Nationella föreställningar om entreprenörer och teknisk begåvning 1800-2000 (Lund: Nordic Academic Press, 2014) red. Staffan Bergwik, Anders Houltz, Magnus Rodell & Michael Godhe.
Artiklar (senaste 10 åren)
“Synchronising nature and culture: Mediating time in geochronology and dendrochronology”, Times of History, Times of Nature: Temporalization and the limits of modern knowledge, eds Staffan Bergwik & Anders Ekström (New York: Berghahn 2022).
https://www.berghahnbooks.com/title/EkstromTimes
“Omkontextualisering: Det kreativa bygget av sammanhang”, Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande (Stockholm: Stockholm University Press, 2022), red. Staffan Bergwik, Karin Dirke & Linn Holmberg.
https://www.stockholmuniversitypress.se/site/books/e/10.16993/bbt/
"Elevation and emotion: Sven Hedin's mountain expedition to Transhimalaya 1906-1908", Centaurus: An international journal of the history of science and its cultural aspects, https://doi.org/10.1111/1600-0498.12298
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/1600-0498.12298
”Standing on whose shoulders? A critical comment on the history of knowledge”, Forms of Knowledge: Developing the history of knowledge (Lund: Nordic Academic Press, 2020). Samförfattad med Linn Holmberg, Stockholms universitet.
”Kunskapshistoria: Nya utsikter?”, essärecension av Johan Östling m.fl. (red.) Knowledge in Circulation, Scandia, vol. 84, nr. 2, 2018.
https://journals.lub.lu.se/scandia/article/view/18666
Essäerna ”Spelet om Nordenskjöld”, ”Det hopklistrade panoramat” och ”Arrhenius i sessionssalen”, i Kunskaper i rörelse: Vetenskapsakademien i det moderna Sverige, red. Johan Kärnfelt, Karl Grandin & Solveig Jülich (Göteborg: Makadam, 2018)
”Panoramic visions: Sven Hedin in ’Transhimalaya’ 1906-1909”, The power of the In-between: Intermediality as a tool for Aesthetic Analysis and Critical Reflectioneds. Sara Callahan, Magdalena Holdar, Christer Johansson & Sonya Pettersson (Stockholm: Stockholm University Press, 2018).
https://www.stockholmuniversitypress.se/site/books/10.16993/baq/
”Att formulera en fråga som går att besvara: Hur undersöker man känslors historia”, Historia i praktiken (Lund: Studentlitteratur, 2016), red. Peter Josephson & Frans Lundgren.
https://www.studentlitteratur.se/#9789144114132/Historia+i+praktiken
“Father, Son and the Entrepreneurial Spirit: Otto Pettersson, Hans Pettersson and early twentieth century inheritance of oceanography”, Domesticity in the making of modern science (Basingstoke: Palgrave MacMillan, 2016), eds Staffan Bergwik, Don Opitz & Brigitte van Tiggelen
“Introduction: Domesticity and the Historiography of Science”, Domesticity in the making of modern science (Basingstoke: Palgrave MacMillan, 2016), eds Staffan Bergwik, Don Opitz & Brigitte van Tiggelen. Samförfattad med Opitz och van Tiggelen
https://www.palgrave.com/gp/book/9781137492722
”A Fractured Position in a Stable Partnership: Ebba Hult De Geer, Gerard De Geer and Early Twentieth Century Swedish Geology”, Science in Context, 27: 3, September 2014.
“An Assemblage of Science and Home: The Gendered Lifestyle of Svante Arrhenius and Early TwentiethCentury Physical Chemistry”, Isis, 105: 2, June 2014.
https://www.journals.uchicago.edu/doi/10.1086/676567
”Inledning”, Staffan Bergwik, Anders Houltz, Magnus Rodell & Michael Godhe (red) Svensk snillrikhet? Nationella föreställningar om entreprenörer och teknisk begåvning 1800-2000 (Lund: Nordic Academic Press, 2014) (tillsammans med Houltz, Rodell & Godhe).
”Ljus över mörka vatten: Gustaf Dalén, ingenjörskonsten och etableringen av det moderna Sverige”, i Staffan Bergwik, Anders Houltz, Magnus Rodell & Michael Godhe (red) Svensk snillrikhet? Nationella föreställningar om entreprenörer och teknisk begåvning 1800-2000 (Lund: Nordic Academic Press, 2014).
”Kunskapskulturer: Överföringar mellan kulturforskning och vetenskapsstudier”, Kulturella perspektiv, årg. 22 (2013), nr. 1.
”Humanvetenskaperna och den sammansatta världen”, Thomas Karlsohn & Tomas Forser (red) Till vilken nytta? En bok om humanioras möjligheter (Göteborg: Daidalos, 2013).
”The Historicity of the Physics Class: Enactments, Mimes and Imitation”, Cultural Studies of Science Education, April 2013.
https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs11422-013-9497-4#page-1
”Geokronologins gemenskaper: Partnerskapet Ebba Hult och Gerard De Geer”, Annika Berg, Christina Florin & Per Wisselgren (red) Par i vetenskap och politik: Intellektuella äktenskap i moderniteten (Umeå: Borea, 2011)
”Networks, marginality and fractured identities: The history of women in science and feminist science studies”, i Never Mind the Gap! Gendering Science in Transgressive Encounters, Martha Blomqvist & Ester Ehnsmyr (eds) (Uppsala: Center for Gender Research, 2010).
”Företagare, forskare eller fröken?", i Kvinnors företagande - den verkliga framtidshistorien, Centrum för näringslivshistorias skriftserie "Centrum för näringslivshistoria presenterar" (Bromma, 2009).
”On the outskirts of physics: Eva von Bahr as an outsider within in early twentieth century Swedish experimental physics”, i Centaurus: An International Journal of the History of Science and its Cultural Aspects, vol 51 (2009), issue 1.
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1600-0498.2008.00136.x
Artiklar i dagspress etc
"Coronakrisens tidsskalor", gästblogg Humtank, 11 maj 2020: http://humtank.se/coronakrisens-tidsskalor/
”Därför har människan alltid velat se jorden litegrann från ovan”, essä på ”Helsidan” Dagens nyheters kultursidor, 13 november 2015: https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/darfor-har-manniskan-alltid-velat-se-tillvaron-lite-grann-fran-ovan/
“Så blev en fattig kvinna odödlig genom sina celler”, essä på “Helsidan” Dagens Nyheters kultursidor, 9 november 2011: https://www.dn.se/kultur-noje/sa-blev-en-fattig-kvinna-ododlig-genom-sina-celler/
”Höga toner utan kunskap”, Feministiskt perspektiv, nr 4, januari 2014.
”Vad ska vi göra med mormors glasögon?”, Feministiskt perspektiv, nr 23, juni 2013.
”Astronauten som kom ut ur garderoben efter döden”, Feministiskt perspektiv, nr 37, sept 2012.
