Stina BrattJur. dr.
Om mig
Doktor i civilrätt med inriktning mot allmän förmögenhetsrätt, främst skadeståndsrätt och avtalsrätt. Avhandlingsprojektet var inriktat på förhållandet mellan skadestånd i och utanför avtalsförhållanden. Handledare var Jan Kleineman och Jessika van der Sluijs. Forskningen var finansierad av Torsten Söderbergs stiftelse.
Undervisar på juristprogrammet samt fristående kurser vid Stockholms universitet i bl.a. skadeståndsrätt, avtalsrätt och försäkringsrätt.
Verksam vid Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL), se www.sccl.se
Forskningsprojekt
Publikationer
I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
-
Miljöansvaret i avtalsförhållanden
2020. Stina Bratt. Juridisk Tidskrift 2019-20 (3), 725-733
ArtikelLäs mer om Miljöansvaret i avtalsförhållandenGäller miljöbalkens skadeståndsregler även i avtalsförhållanden? Den fråganhar fått ett svar genom HD:s avgörande den 6 november 2019 i mål nr T 3191-18 (”Branddammen på Malmö flygplats”). I avgörandet diskuteras även denmer generella frågan om s.k. konkurrerande ansvarsgrunder. Rättsfallet har därmed betydelse även för parter som ingår avtal i andra situationer än sådana därmiljöbalkens skadeståndsregler kan aktualiseras.
-
Skiljeklausuler och utomobligatoriska skadeståndsanspråk - Piercing the Contractual Veil?
2018. Stina Bratt. Juridisk Tidskrift 2017-18 (3), 702--718
ArtikelLäs mer om Skiljeklausuler och utomobligatoriska skadeståndsanspråk - Piercing the Contractual Veil?Kan en avtalspart undgå en skiljeklausul i ett kontrakt genom att rikta en utomobligatorisk skadeståndstalan mot sin egen avtalspart? I Högsta domstolensbeslut i NJA 2017 s. 226 (”Avräkningsavtalet”) har klargjorts att frågan skabesvaras jakande. Ibland är dock inte svaret det viktiga, utan vägen dit. HD:sbehandling av parallella anspråksvägar i en skiljedomsrättslig kontext tycks hatagit två steg fram och ett steg tillbaka. Rättsfallet kan betraktas som en syntes av denna rättsutveckling. Genom rättsfallet står det klart att påstående- ochanknytningsdoktrinerna verkar på olika plan. I rättsfallet lämnar HD även ettvisst utrymme för en ”genomlysning” av en utomobligatorisk skadeståndstalan.Ett undantag från möjligheten att kringgå en skiljeklausul genom att föra enutomobligatorisk skadeståndstalan mot sin egen avtalspart är nämligen enligtHD om skadelidanden har ”maskerat” en kontraktsgrundad talan som en utomobligatorisk skadeståndstalan. Samtidigt väcker rättsfallet även andra frågor,bl.a. avseende möjligheten att genom en utomobligatorisk skadeståndstalanrikta anspråk mot annan än den direkte avtalsparten. Innebär en sådan talan ettkringgående, eller en genombrytning, av avtalets ansvarsfördelning? Kan enskiljeklausul tillämpas vid en sådan talan? Finns det skillnader ur civilrättsligtrespektive processrättsligt perspektiv vid en talan mot avtalspartens medkontrahent?
Visa alla publikationer av Stina Bratt vid Stockholms universitet