I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Alternativa anspråksvägar i skadeståndsrätten: Om förhållandet mellan kontrakts- och deliktsansvar i avtalsförhållanden och kontraktskedjor

  2023. Stina Bratt.

  Avhandling (Dok)

  The thesis explores the possibility in Swedish law for an injured party to claim damages under two different sets of rules, namely contract law and tort law, with emphasis on possible alternative routes to compensatory damages. Liability for damages can be based on contractual liability rules or non-contractual liability rules (tort law). The interaction between contract and tort liability is one of the ‘classics’ of private law. Tort liability in contractual relationships gives rise to questions related to some of the core concepts in private law. It also gives rise to certain practical problems, since the outcome of a case may differ depending on whether the claim for damages is based on a breach of contract or a violation of a tortious duty. In this thesis, the question of alternative routes to compensation, i.e. alternative claims, is investigated with regard to sale of goods, transportation and construction contracts, negligence and strict liability, product liability, pure economic loss and negligent misrepresentation. In a chain of contracts, i.e. when parties are linked through contracts without being party to the same contract, a direct claim in tort may by extension lead to an impact of tort law on contract law. The consequence is a possible confusion of the two areas (‘contort’ law). In an international context, this interaction is especially challenging. Our globalized and decentralized market creates complex patterns of liability. Thus, the potentially alternative claims in contract and tort law become a more visible and important question. The thesis provides an outline of different approaches to overlapping and parallel rules of liability in Swedish law. In the thesis, comparisons are also made against other legal systems.

  Läs mer om Alternativa anspråksvägar i skadeståndsrätten

• Ansvarsfrihet och minoritetsskydd: en rättshistorisk tillbakablick

  2024. Stina Bratt. Festskrift till Svante Johansson, 47-69

  Kapitel

  Läs mer om Ansvarsfrihet och minoritetsskydd

• Kronofogdemyndighetensansvar för felaktiga uppgifter vid exekutiv försäljning: Smyckets vikt

  2024. Stina Bratt. Juridisk Tidskrift Net (3), 320-338

  Artikel

  Statens möjligheter till utmätning och tvångsvis försäljning av egendom kan ses som en nödvändig del i en rättsstat för att säkerställa borgenärers rätt till betalning från gäldenärer som kanske inte vill, men åtminstone kan (som ägare av viss egendom), betala sina skulder. Vid försäljningen utgör staten – genom Kronofogdemyndigheten (KFM) – en förmedlare av ett särskilt slag. Vid exekutiv försäljning av egendom kan fråga därför uppkomma om statens ansvarför fel i den sålda egendomen. Eftersom försäljningen sker inom ramen förmyndighetsutövning, får överlåtelsen en offentligrättslig karaktär. I rättsfallet Smyckets vikt NJA 2023 s. 373 har HD kommit med klargöranden kring statens skadeståndsansvar för felaktiga uppgifter vid sådan försäljning. Ur ett allmänt skadeståndsrättsligt perspektiv innehåller domen få nyheter. Från den exekutionsrättsliga specialregleringens horisont är emellertid domen ett välkommet klargörande av myndighetsansvaret i en specialreglerad – och i skadeståndshänseende till synes oreglerad – försäljningssituation. Domen klargör också att det finns flera tänkbara vägar framåt för en skadelidande i dessa situationer. Eftersom det rör sig om en typ av försäljningssituation som är frekvent förekommande kan domen också antas vara av stor betydelse i praktiken.

  Läs mer om Kronofogdemyndighetensansvar för felaktiga uppgifter vid exekutiv försäljning

• Skiljeklausuler och utomobligatoriska skadeståndsanspråk - Piercing the Contractual Veil?

  2018. Stina Bratt. Juridisk Tidskrift 2017-18 (3), 702--718

  Artikel

  Kan en avtalspart undgå en skiljeklausul i ett kontrakt genom att rikta en utomobligatorisk skadeståndstalan mot sin egen avtalspart? I Högsta domstolensbeslut i NJA 2017 s. 226 (”Avräkningsavtalet”) har klargjorts att frågan skabesvaras jakande. Ibland är dock inte svaret det viktiga, utan vägen dit. HD:sbehandling av parallella anspråksvägar i en skiljedomsrättslig kontext tycks hatagit två steg fram och ett steg tillbaka. Rättsfallet kan betraktas som en syntes av denna rättsutveckling. Genom rättsfallet står det klart att påstående- ochanknytningsdoktrinerna verkar på olika plan. I rättsfallet lämnar HD även ettvisst utrymme för en ”genomlysning” av en utomobligatorisk skadeståndstalan.Ett undantag från möjligheten att kringgå en skiljeklausul genom att föra enutomobligatorisk skadeståndstalan mot sin egen avtalspart är nämligen enligtHD om skadelidanden har ”maskerat” en kontraktsgrundad talan som en utomobligatorisk skadeståndstalan. Samtidigt väcker rättsfallet även andra frågor,bl.a. avseende möjligheten att genom en utomobligatorisk skadeståndstalanrikta anspråk mot annan än den direkte avtalsparten. Innebär en sådan talan ettkringgående, eller en genombrytning, av avtalets ansvarsfördelning? Kan enskiljeklausul tillämpas vid en sådan talan? Finns det skillnader ur civilrättsligtrespektive processrättsligt perspektiv vid en talan mot avtalspartens medkontrahent?

  Läs mer om Skiljeklausuler och utomobligatoriska skadeståndsanspråk - Piercing the Contractual Veil?

Visa alla publikationer av Stina Bratt vid Stockholms universitet