Stockholms universitet

Susan LindholmUniversitetslektor

Om mig

Jag är fil.dr. i historia och historiedidaktik och lektor i barn- och ungdomsvetenskap. Mina forskningsintressen rör frågor kring historiens och platsens betydelse för andrafieringsprocesser, genusstrukturer och transnationella (identitets) positioneringar.

Undervisning

Jag har undervisningserfarenhet från Malmö universitet, Södertörns högskola och Stockholms universitet och har undervisat kurser i historia och historiedidaktik, UVK kurser inom (ämnes)lärarutbildningen, IMER programmet och genusvetenskap. För närvarande är jag bland annat kursansvarig för Sociala Relationer inom VAL programmet.

Forskning

Humanitär hjälpverksamhet

Projektet Civilsamhälle utan gränser: Nordisk humanitär hjälpverksamhet under Biafra-krisen finansieras av Vetenskapsrådet (2021-2025). Biafrakrisen 1967–70 väckte ett enormt intresse världen över. Uttrycket ”Biafrabarn” blev en symbol för hur Västvärlden föreställde sig Afrika. En avgörande faktor för engagemanget kring Biafra var mediebevakningen, där bilder av svältande barn och desperata kvinnor framkallade krav på ett omedelbart och handfast ingripande från omvärldens sida. De upprörande rapporterna mobiliserade olika delar av det nordiska civilsamhället. Kyrkliga nödhjälpsorganisationer, Röda Korset, Rädda Barnen och särskilda Biafrakommittéer organiserade hjälpinsatser i solidaritet med Biafra och dess nödlidande civilbefolkning. Men civilsamhällets krav på hjälp möttes inte alls av samma förståelse på politisk nivå. ”Utbrytarrepubliken” Biafra hotade inte bara den nigerianska nationalstaten utan också den postkoloniala ordningen. Utan FN-stöd för ingripande knöts Biafrakrisen samman med avkolonialiseringens moraliska och politiska utmaningar, med direkt inverkan på humanitära kriser i den så kallade Tredje världen för decennier framöver. Det globala civilsamhällets omfattande humanitära luftbro räddade liv. Men den förlängde också ett blodigt inbördeskrig – än idag ett svårhanterligt moraliskt dilemma.
        Med utgångspunkt i detta dilemma undersöker vi hur det nordiska civilsamhället handlade i samband med Biafrakrisen. Vi kartlägger hur samtida civilsamhällesorganisationer, medier och politiker uppfattade både sin egen och andras roll i sammanhanget, hur de såg på hjälpbehövande människor och hur de framställde sitt engagemang, såväl vad gäller Biafra som Afrika i ett avgörande skede i relationerna mellan globala Nord och Syd. Vi fokuserar på hur Biafrakrisen 1) ledde till önskan att ingripa genom humanitär hjälp i Danmark, Finland, Norge och Sverige; 2) skapade en ny form av storskalig humanitär hjälpverksamhet som omvandlade den djupa samverkan mellan civilsamhället, medier och staten i de nordiska länderna; och 3) dess inverkan på postkoloniala relationer mellan Norden och det globala Syd. Projektet bedrivs av tre forskare som under tre år undersöker civilsamhällets organisationer, mediedebatten och den politiska nivån. Materialet består till stora delar av hittills oanvända arkiv- och mediekällor. Förutom ett specialnummer i en vetenskaplig tidskrift, sju vetenskapliga artiklar och en monografi, bidrar vi även med populärvetenskapliga inlägg och organiserar flera workshops och seminarier med såväl nordiska och afrikanska som internationella deltagare.
        Genom att utnyttja tre olika teoribildningar (postkolonialism, intersektionalitet och altruism) eftersträvar vi en teoretisk och historisk kunskapsutveckling i syfte att kritiskt granska den paternalism (white saviorism) som ofta genomsyrat civilsamhällets förhållande till humanitära kriser världen över. Än idag bidrar denna paternalism till att befästa den rådande ojämlika världsordningen. Vårt projekt ställer alltså inte bara etiska frågor kring humanitära insatser som kan komma till användning i framtida forskning om internationell hjälp, utan fördjupar också studiet av det nordiska civilsamhällets roll inom det internationella humanitära samarbetet, bortom världens många gränsdragningar.

 

Utbildningshistoria

Projektet An entangled history of the Kulturnation: the German schools in Stockholm and Helsinki 1933-1995 finansieras av Östersjöstiftelsen. Inom ramen av detta projekt publicerades 2022 en artikel om Tyska skolan i Stockholm under NS tiden.

 

Hip Hop

I min doktorsavhandling fokuserade jag på hiphopkulturens betydelse i samband med den chilenska diasporan efter 1973. Utöver detta har jag skrivit fackgranskade artiklar om hiphopkulturen som minnesarbete, den chilenska artisten Ana Tijoux och multikulturalism i Sverige. För närvarande jobbar jag som redaktör med en antologi som introducerar nordiska hiphopstudier till en internationell publik. Boken ”Nordic Noise: Hip Hop, Culture, and Community in Northern Europe” ges ut av förlaget Routledge år 2024.