Tommie Forslund Gäst

Min tidigare lektorstjänst var huvudsakligen fokuserad på kursledarskap för, och undervisning på, två olika kurser i utvecklingspsykologi, för studenter på psykologprogrammet. Jag har dock även undervisat på andra kurser, t.ex gällande exekutiva funktioner och ADHD.

Jag startade tillsammans med Pehr Granqvist en kurs i anknytning (Advanced Attachment factory and Journal Club) för doktorander och forskare vid institutionen.

Min forskning vid institutionen har två olika spår. Jag har dock ett särkilt intresse för anknytningsteori, vilket delvis förenar de två olika spåren.

Forskning om tillämpning av anknytningsteori

Mitt ena forskningsspår handlar om hur anknytningsteori, forskning och bedömningar används i socialt arbete, framförallt i barnavårdsutredningar och vårdsnadsutredningar. Jag koordinerade 2021 ett internationellt konsensusyttrande om detta – "attachment goes to court" – i vilket vi blev hela 70 forskare från mer än 20 länder och alla världsdelar (Forslund et al., 2021a). Syftet var, givet utbredd oro kring felanvändning av anknytningsteori, att ge uppderad kunskap om relevant teori och forskning, motverka missförstånd, ge rekommendationer kring tillämpning, och notera viktiga frågor för framtida forskning.

Jag har därefter fortsatt diskutera dessa frågor i ett specialnummer av en tidskrift (Forslund et al., 2021b). Eftersom konsensusyttrandet hade ett huvudsakligen psykologiskt fokus, så utvidgade jag detta genom att diskutera användning av anknytningsteori i ljuset av juridiska "admissibility criteria for evidence in court". Temat var vårdnadsutredningar, men slutsatserna är i stort tillämpbara även på barnavårdsutredningar.

Jag har därefter gjort en empirisk studie kring hur teorin uppfattas och används av socialarbetare som gör barnavårdsutredningar (Hammarlund et al., 2022). Denna studie är en av mycket få systematiska studier i ämnet. Studien indikerade att anknytningsteori används i stor utsträckning, och att det finns utbredda missförstånd om teorin och hur den kan tillämpas. Studien var dock deskriptiv och ytterligare forskning behövs. Jag arbetar nu, tillsammans med doktorand Freja Isohanni (och Pehr Granqvist och Azadé Azad) med en intervjustudie, för att utvidga denna forskning.

Jag arbetar med olika ansökningar för att utvidga denna forskning. Jag arbetar också med kunskapsspridning om anknytning. Detta är viktigt eftersom en anledning till missförstånd kring anknytning, och svårigheter att tillämpa teorin, är att vi forskare kommunicerat otillräckligt med de som använder teorin. Jag har bland annat publicerat en bok, tillsammans med en kollega vid Cambridge (Robbie Duschinsky). Jag har också skrivit artiklar på svenska i tidskrifter riktade till praktiker, intervjuats i Radio och TV, och föreläser ofta för praktiker. Jag är också med i olika internationella samarbeten, för vidare forskning samt kunskapsspridning. Avslutningsvis så utvecklar jag en kurs i anknytningsteori, tillsammans med ITB, som kommer att erbjudas till praktiker.

Forskning om föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Mitt andra spår handlar om föräldrabeteende hos föräldrar med kognitiva svårigheter, deras barns utveckling och påverkansfaktorer. Detta har tidigare främst handlat om föräldrar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF), men inkluderar nu även föräldrar med ADHD och föräldrar med Autism (ASD). Jag har tillsammans med professor Pehr Granqvist två anslag (VR, FORTE) för ett projekt som undersöker anknytningsrepresentationer hos mödrar med IF eller ADHD, tillsammans med olika påverkansfaktorer. Doktorand Mårten Hammarlund arbetar på detta projekt. Data är insamlad och vi håller nu på med analysarbete och avrapportering.

Projektet bygger på ett tidigare forskningsprojekt, om mödrar med lindrig IF, som jag genomfört tillsammans med Pehr Granqvist (PI). Detta projekt har än så länge resulterat i fyra artiklar, kring (1) mödrarnas lyhördhet, (2) mödrarnas förmåga att identifiera emotionella ansiktsuttryck, samt (3) anknytningsrepresentationer och (4) beteendeproblem hos deras barn. Mödrarnas egna erfarenheter av övergrepp, vanvård och trauma framkom som en central påverkansfaktor, och sådana erfarenheter var tyvärr mycket vanliga.

Mårten Hammarlund, Pehr Granqvist och jag har därför också gjort en systematisk kunskapsöversikt om hur vanligt det är med sådana erfarenheter hos dessa föräldrar, samt huruvuda sådana erfarenheter är associerade med föräldraskap och barns utveckling.

Jag har också forskningsmedel, tillsammans med ett antal forskare från andra lärosäten, för en studie som utvärderar ett hembaserat föräldrastödsprogram (Parenting young children; PYC) för föräldrar med kognitiva svårigheter.

Jag har även publicerat en intervjustudie om hur föräldrar med IF upplevde Covid-19-pandemin, med fokus på deras föräldraskap.

Min forskning kring föräldrar med kognitiva svårigheter har underlättats av hjälp från SUF Kunskapscentrum (Region Uppsala). SUF har sedan det första projektet, genom sitt breda kontaktnät med praktiker som möter målgruppen, t.ex. stöttat rekrytering. Sedan 2021 har jag även en tjänst som forskare vid SUF.