Ulrik Jennische Forskare/Gästlärare

Jag intresserar mig för stora frågor om människan som politisk och social varelse, såsom globalisering, marknadsmekanismer, moral, framtid och meningssökande. Men jag tror samtidigt att dessa frågor bäst studeras via vardagliga praktiker och relationer.

Min avhandling i socialantropologi bygger på ett långvarigt etnografiskt fältarbete i norra Ghana bland småskaliga handlare på gator och marknadsplatser. I arbetet undersökte jag hur dessa människor ser på sig själva och sin roll i samhället, i relation till Ghanas framväxande välfärdsstat och landets ambition att vara en aktör på den globala marknaden. Jag använder det emiska begreppet small-small som ett uttryck för en moralisk ekonomi av normer, värderingar och skyldigheter. Denna moral betonar vikten av inkludering och idén att tillväxt – både den egna och samhällets – bör ske gradvis, i små-små steg. Samtidigt som denna moraliska ekonomi möjliggör försörjning för många människor är den också krävande och kan upplevas begränsande. Begreppet small-small fungerar därför som en analytisk lins genom vilken vi kan förstå hur dessa aktörer förhåller sig till arbete, självförverkligande, sin plats i världen, Ghanas utveckling och medborgarskap – men också till föreställningar om framtiden.

Efter avhandlingen har jag fortsatt att arbeta med frågor om framtidsföreställningar, men från ett annat perspektiv. Inom ramen för projektet Global Foresight, lett av Christina Garsten och finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, har jag tillsammans med Adrienne Sörbom bland annat studerat hur UNESCO försökt utveckla ett program för ökad så kallad futures literacy – förmågan att förstå och reflektera över framtiden. Utgångspunkten är idén att mänskligheten i viss mån saknar förmåga att förstå sina individuella och kollektiva framtidsbanor – det vill säga vart vi är på väg givet den position vi befinner oss i idag. Tanken är att nya sätt att föreställa sig framtiden också kan skapa fler handlingsalternativ i nuet. Samtidigt argumenterar vi för att sådana initiativ också kan förstås som en form av global styrning, där människors sätt att föreställa sig och anticipera framtiden blir ett medel för påverkan.

I vårt pågående forskningsprojekt Climate Change Governance (CCGOV) utvecklar vi flera av dessa teman i studier av FN klimatförhandlingar och de årliga COP-mötena. Vi studerar särskilt icke-statliga organisationer som verkar i gränslandet mellan stat och näringsliv – exempelvis tankesmedjor, företagsallianser, branschorganisationer och fristående forskningsinstitut – och hur de arbetar för att etablera sig som legitima aktörer och få inflytande i dessa processer. Detta arbete knyter an till frågor om marknadskrafter, framtid och temporalitet. I klimatpolitiken ställs krav på snabba och effektiva lösningar ofta mot tidskrävande men centrala demokratiska ideal som delaktighet, noggranna överväganden, korrekt handläggning och transparens. Vi är särskilt intresserade av hur dessa aktörer i praktiken arbetar för att få inflytande – något som ofta sker bakom stängda dörrar.

Några exempel på publikationer:

Jennische, U. (2024). Navigating conflicting moral temporalities: gradual growth, state sovereignty and small-scale trade in urban Ghana. Journal of Contemporary African Studies, 42(2), 214-229.

Jennische, U., & Sörbom, A. (2023). Governing anticipation: UNESCO making humankind futures literate. Journal of Organizational Ethnography, 12(1), 105-119.

Jennische, U. (2019). Divisive Democracy, Urban Trade, and Small-Small Politics in Northern Ghana. kritisk etnografi: Swedish Journal of Anthropology, 2(1-2), 125-140.