Ulrika NorburgUniversitetslektor
Om mig
Min forskning handlar om barn och unga på institutioner med fokus på barn- och ungdomars delaktighet , utbildningens betydelse och professioners beskrivningar. Jag har ett tvärvetenskapligt perspektiv och använder ofta historisk empiri och historiska exempel för att identifiera förändringar över tid.
Jag disputerade år 2015 på Tema Barn, Linköpings Universitet. Avhandlingen handlar om barn och unga på uppfostringsanstalter utifrån exemplet Åkerbrukskolonien Hall (1876-1940). I avhandingen belyser jag frågor som speglar dagens disussioner: huruvida barn ska straffas eller ej, samt vilka strategier som har använts för att fostra barn och unga som samhället har ansetts nödvändiga att fostras rätt. Strategier som utbildning och religiösa rutiner är en del av avhandlingens resultat.
Jag jobbar med ett projekt om missionärsbarns livsberättelser. Utgångspunkten i projektet är institutionen Drott, där missionsbarn placerades under tiden som deras föräldrar verkade som missionärer i Kongo och Indien. Det unika med Drott är föräldrarnas motiv för att lämna ifrån sig sina barn under delar- eller hela deras uppväxt: kallelseuppdraget.
Tillsammans med Jakob Ulenius forskar vi om ”Gymnasieelevers upplevelser av avdiagnosticering och byte av skolform. Om f d IF-elevers livsvärldar och att befinna sig i normalitetens gränsland”. I projektet undersöker vi hur de ungdomar som skrevs ut från anpassad gymnasieskola åren 2012-2014, på grund av förändrade kriterier inom skolformen, upplevde utskrivningen och övergången till gymnasieskolan.
Via min tidigare roll som utredare på Skolverket och som forskningsansvarig för regionala projekt om elevhälsa och samverkan har jag förmånen att få dela erfarenheter och föreläsa om strategier för samverkan ifrån ett samtida och historiskt perspektiv.
Nyckelord i min forskning är institutioner, uppfostringsanstalter, utbildningens innehåll på institutioner, professioner, elevhälsa samt samverkan.
Forskning
Med finansiering från Stiftelsen Sävstaholm arbetar vi med projektet ”Gymnasieelevers upplevelser av avdiagnosticering och byte av skolform. Om f d IF-elevers livsvärldar och att befinna sig i normalitetens gränsland”. (Ulrika Norburg och Jakob Ulenius)
Publikationer
I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
-
”Att se till och vårda dessa små.” Missionsförbundets föreställningar om barndom under 1930- och 1940-talet: [“To look after and care for these little ones.” The Missionary Association’s ideas about childhood during the 1930s and 1940s]
2023. Ulrika Norburg. Barn 41 (2–3), 9-25
ArtikelLäs mer om ”Att se till och vårda dessa små.” Missionsförbundets föreställningar om barndom under 1930- och 1940-taletDen här artikeln handlar om Missionsförbundets barnhem Drott och Granås under 1930- och 1940-talet. Barnhemmet skapades med syfte att ta hand om så kallade missionärsbarn vars föräldrar svarat ja på Guds kallelse att missionera och omvända icke-kristna människor i Afrika. Forskning om missionärsbarn är relativt begränsad, både internationellt och i Sverige. Dessa barn har betraktats som en subgrupp som ofta hamnat i skuggan av missionärernas religiösa och kulturella diskurs. I artikeln analyseras Missionsförbundets styrelseprotokoll, publikationer och brevväxlingar mellan barnhemmets föreståndare och missionärsbarnens föräldrar. Resultatet visar hur samfundets företrädare, barnhemmets föreståndare och barnens föräldrar konstruerade och upprätthöll missionärernas föräldraskap och familjerelationer via emotionella beskrivningar. Dessa legitimerade både missionärernas föräldraskap och den uppoffring som missionärsarbetet innebar. I takt med att samfundet uppmärksammar separationers konsekvenser och att det medicinska området gör framsteg, förändras också förhållningssättet till barnen. Det leder fram till en kompromisslösning som gör att samfundet inrättar ett alternativ till barnhemmet i missionslandet Kongo.
-
Utbildning och postinstitutionelltmedborgarskap vid en total institution –exemplet Folåsa 1865–1948
2024. Ulrika Norburg, Maria Sundkvist. Barn som gikk «fra haand til haand». Oppvekst på skolehjem, barnehjem og internatskole i et historisk perspektiv, 249-270
KapitelLäs mer om Utbildning och postinstitutionelltmedborgarskap vid en total institution –exemplet Folåsa 1865–1948Abstract: This chapter explores the importance of education for post-institutional citizenship. The experience is taken from a Swedish institution, Folåsa, over a ninety-year period. The results show that the students gained formal qualifica- tions and probably also valuable knowledge in connection with their stay. The institution was in many ways a “total institution” in Goffman’s sense, and it is easy to interpret notes on offenses and punishments based on a Foucaultian analysis of power. At the same time, it is possible to see traces of the subjectification that Biesta believes teachers should give to their students.
Teachers had a central role in the students’ lives and could decide on their own how the teaching would be designed, which learning materials would be used, and how the content of the teaching could be adapted based on what could be interpreted as individualized teaching.
With the help of courses on citizenship and social life, students would be trained to become independent individuals and take part in society, and thus, according to Biesta’s concept, subjectivized. The study indicates that teaching was not only part of the institution’s everyday routines, but that the individual’s ability and needs were ascribed importance for future citizenship. The idea of a post-institutional citizenship seems to have been present in the content and implementation of the teaching. All the time devoted to education was aimed at both ensuring a smooth-functioning institution with clear day-to-day routines and creating good conditions for active adult citizenship in society.
Visa alla publikationer av Ulrika Norburg vid Stockholms universitet