Ulf OlssonProfessor emeritus
Om mig
Jag är professor emeritus i litteraturvetenskap, och även verksam som essäist och kritiker i Expressen.
Undervisning
Publikationer i urval
Listening for the Secret: The Grateful Dead and the Politics of Improvisation (University of California Press 2017)
Silence and Subject in Modern Literature: Spoken Violence (Palgrave Macmillan 2013)
Språkmaskinen. Om Lars Noréns författarskap (Glänta 2013)
Michel Foucault, Diskursernas kamp. Texter i urval av Thomas Götselius och Ulf Olsson (Symposion 2008)
Invändningar. Kritiska artiklar (Symposion 2007)
(red. tills. m. Per Anders Wiktorsson), Allegori, estetik, politik. Texter om litteratur (Symposion 2003)
Jag blir galen. Strindberg, vansinnet och vetenskapen (Symposion 2002)
(red. tills. m. Magnus Florin) Köra och vända. Strindbergs efterlämnade papper i urval (Bonniers 1999)
(red.) Strindbergs förvandlingar (Symposion 1999)
Levande död. Studier i Strindbergs prosa (Symposion 1996)
Konstruktion av en kropp. Musikessäer (Norstedts 1992)
I det lysande mörkret. En läsning av Birgitta Trotzigs De utsatta (avhandling, Bonniers 1988)
Forskning
Min forskning har främst rört modern svensk litteratur, från August Strindberg till Birgitta Trotzig och Lars Norén. Min senaste bok är dock en engelskspråkig kritisk värdering av den amerikanska rockgruppen Grateful Dead, Listening for the Secret: The Grateful Dead and the Politics of Improvisation (University of California Press 2017). Studien fördelar sig på tre kapitel: det första om tradition och avantgardism, det andra om bandets politiska funktion, och det tredje diskuterar improvisation, vilken också löper som en röd tråd genom boken. Min nästa bok blir en studie i den sene Strindberg. I det arbetet undersöker jag vad en ”reaktionär” författare kan vara, och inspirerad av Adornos diskussion av ”Spätstil” (sen stil) hos Beethoven, försöker jag se verk som En blå bok och Ockulta dagboken som Strindbergs sena stil. Jag intresserar mig också för olika kulturtekniker som Strindberg anspelar på eller använder. Jag hoppas komma förbi enbart ideologiska bestämningar av Strindbergs sena verk. Jag är också mycket intresserad av Joseph Conrads författarskap, och jag arbetar med det utifrån kategorier som exil och undantagstillstånd.
Publikationer
I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
-
Paradoxografi
2019. Ulf Olsson.
BokLäs mer om ParadoxografiTrots att August Strindberg fortfarande ter sig som svensk litteraturs stora namn, har hans sena verk ofta avfärdats som undermåliga. Paradoxografi syftar till en annan förståelse av dessa sena texter, deras egenheter och motsägelsefyllda karaktär. Istället för att läsa dem som behållare för reaktionära idéer och ideologier, i linje med forskningens återkommande betoning av idéer och världsbilder, undersöks hur skrivandets praktiker konstruerar ett subjekt. Författaren ses som ”reaktiv”: Strindberg reagerar närmast fysiologiskt på olika stimuli. Hans texterläses som apparater, vilka producerar vissa effekter. Återkommande inslag ärdagboksformen, listor, nonsens, fragmentering, anteckningen, kommentaren:effekter vilka blir oerhört viktiga i 1900-talets litteratur. Centrala verk iundersökningen är Ockulta dagboken, En blå bok I-IV, de språkvetenskapligaarbetena, men också verk av mer traditionell skönlitterär karaktär (Ensam, Syndabocken). Dessa sena texter har gemensamma drag i den ofta taggiga stilen, i försöken att underminera den rationella vetenskapens ordningar: Strindberg skriver en paradoxografi. Därigenom formulerar han viktiga aspekter av de samhälleliga möjlighetsvillkor som litteraturen möter under modernismens era. Samtidigt skriver Strindberg i en tilltagande medvetenhet om att döden väntar, och delar av de sena verken kan läsas som studier i ”konsten att dö”: som försök att rädda ett subjekt som samtidigt ifrågasätts av skrivandets moderna praktiker.
Visa alla publikationer av Ulf Olsson vid Stockholms universitet