Stockholms universitet

Wilma LarssonDoktorand

Om mig

 

 

Forskning

I min avhandling Att köra i kapp med döden behandlas den svenska mediabilden av Formel 1 mellan 1950-1978. Formel 1-förare skildrades annorlunda än exempelvis fotbollsspelare och höjdhoppare då varken fysisk styrka eller smidighet var av främsta vikt. Istället konstruerades Formel 1-föraren gentemot andra ideal med en nära koppling till bilens tekniska förutsättningar.

Genomgående under den undersökta tidsperioden diskuterades Formel 1 i relation till risk och säkerhet. Sporten åtföljdes av många dödsolyckor vilket ideligen ledde till debatt. Hur kunde en sport med så starka kommersiella intressen och så stora risker få fortgå? Den mest kända föraren från ett svenskt perspektiv är Ronnie Peterson vars olycka 1978 också är den mest kända svenska dödsolyckan. Hur förändrades bilden av Formel 1 när sporten blev populärare i Sverige och när en av Formel 1-VMs tävlingar hölls i svenska Anderstorp mellan 1973-1978?

Teoretiskt närmar jag mig mediabilden av Formel 1 från ett maskulinitetsteoretiskt perspektiv. I mitt källmaterial skedde förhandlingar och gränsdragningar av maskulinitet i relation till bland annat risk, teknik, idrott och svenskhet. Det empiriska källmaterialet består av motorsportstidskrifter, herrtidningar, journalfilmer, TV-material samt dags-och kvällspress.