Forskning

Mitt forskningsintresse rör ämnesdidaktik i skolans historieämne och de samhällsorienterande ämnena (SO). Jag intresserar mig för frågor som handlar om undervisning och lärande i dessa ämnen och som innefattar frågor som rör historieämnets roll och funktion, syfte, urval, arbetssätt/metoder och de sammanhang i vilka undervisningen äger rum liksom hur undervisningen gestaltas. Dessa frågor implicerar frågor som handlar om vem undervisningen riktar sig till liksom vilka perspektiv det är som anläggs; vems historia. Jag är särskilt intresserad av frågan om hur skolans kunskapsuppdrag och dess värdeuppdrag kan integreras i ämnesundervisning. I min avhandling Att undervisa om det ofattbara- en ämnesdidaktisk studie om kunskapsområdet Förintelsen (2010) belyses och diskuteras dels frågor om syfte och principer för urval när det gäller vad för slags kunskaper om Förintelsen och dess historia som väljs ut och varför just dessa. Dels frågor om hur, dessa kunskaper möter eleven och åstadkommer ett lärande som ger de önskade effekterna. Ett centralt begrepp i det här sammanhanget utgör begreppet historiemedvetande.

Mitt forskningsintresse har inneburit uppdrag och samarbeten med institutioner och organisationer utanför universitetet. I början av 2000-talet var jag sakkunnig i den av Regeringskansliet tillsatta referens- och utbildningsgruppen med uppgift att formulera hur den kommande myndigheten, Forum för Levande Historia, skulle kunna utveckla ett pedagogiskt samarbete med skolor och högskolor. Från år 2015 ingår jag som extern sakkunnig i the Funding Review Committee (FRC) of the International Holocaust Remebrance Alliance (IHRA).

Beskrivning av projekt

På HSD ingår jag i en forskningsgrupp med fokus på medborgarbildning och handlingskompetens. En övergripande fråga i denna grupp handlar om spänningen mellan undervisningens socialiserande och emanciperande funktioner. Som forskare är jag för närvarande involverad i dels ett tvärvetenskapligt projekt med historiker, historiedidaktiker och forskare från Data-systemvetenskap, som handlar om att göra Förintelsen mera fattbar med hjälp av modern teknik/ 3D-visualisering. Forskningsfrågan är: På vilket sätt kan historiska och historiedidaktiska kunskaper i kombination med modern digital teknik göra Förintelsen mera fattbar och skapa nya förutsättningar för framtida generationer att bättre förstå vad som hände och varför. Dels är jag involverad i ett undervisningsutvecklande och praktiknära forskningsprojekt tillsammans med en kollega och lärare som undervisar i de samhälls-orienterande ämnena, åk 4-6, i Botkyrka kommun. Syftet är att tillsammans med lärarna pröva och utforma en design för undervisning om aktuella samhällsfenom genom case, och som kan bidra till att elever, förutom att lära sig ett ämnesinnehåll, utvecklar förmåga att se på ett samhällsfenomen utifrån olika perspektiv, och ta ställning samt resonera kring detta i relation till demokratiska värden.

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Alla har ju en historia! Om berättelser och deras möjligheter i skolans historieundervisning när det gäller att bidra till utveckling av elevers historiemedvetande(n)

  2013. Ylva Wibaeus. Spänningsfyllda erfarenheter, 134-155

  Kapitel

  En av de saker som betonas i de nya kurs- respektive ämnesplanerna för historieämnet i grundskolan respektive gymnasieskolan är att undervisningen i historia ska bidra till att utveckla elevernas historiemedvetande. Där kan man läsa att eleverna ska utveckla sin förståelse för hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna påverkar perspektiv på samtiden, och förväntningar som finns på framtiden. I denna artikel kommer jag att belysa och argumentera för möjligheten att i historieundervísning använda elevens historia som berättelse och därigenom bidra till att utveckla elevens historiemedvetande. 

  Läs mer om Alla har ju en historia! Om berättelser och deras möjligheter i skolans historieundervisning när det gäller att bidra till utveckling av elevers historiemedvetande(n)

• Design för undervisning om och för demokrati och mänskliga rättigheter – en ämnesdidaktisk studie i de samhällsorienterande ämnena i åk 4-6

  2017. Ylva Wibaeus, Max Strandberg. The 6th NoFa-conference 2017, 216-218

  Konferens

  Läs mer om Design för undervisning om och för demokrati och mänskliga rättigheter – en ämnesdidaktisk studie i de samhällsorienterande ämnena i åk 4-6

• Design för undervisning om och för demokrati och mänskliga rättigheter

  2017. Ylva Wibaeus, Max Strandberg. NOFA 6, 216-218

  Konferens

  Flyktingsituationen, tiggande EU- medborgare och det ökande stödet för främlingsfientliga grupper aktualiserar skolans uppgift att utbilda medborgare till försvar för mänskliga rättigheter och demokratiska värden.  De samhällsorienterande ämnena i skolan har ett särskilt ansvar för detta uppdrag. Studien syftar till att utarbeta och pröva en undervisning i de samhällsorienterande ämnena, årskurs 4-6, som ger eleverna möjlighet att både fördjupa sig i aktuella samhällsfrågor och utveckla förmåga till perspektivväxling, inlevelse och empati. Case-metoden som är studiens designredskap avser att besvara frågor som rör vilka aspekter som behöver byggas in i ett case för att eleverna ska undersöka fakta ur olika perspektiv, och vad som skapar hinder och förutsättningar för att elever ska utveckla inlevelseförmåga och respekt för andra människors livssituationer.

  Case-metoden härrör från Nordamerika och har framför allt använts i undervisning för äldre elever. Det finns få internationella studier som använt case-metoden när det gäller att utveckla undervisning om och för de demokratiska fri- och rättigheterna och för yngre barn. Med undervisning om mänskliga rättigheter avses kunskaper om barns rättigheter hämtat ur lagtexter och förordningar medan kunskaper för avser förmågor som hör samman med de mänskliga rättigheterna och demokratifostran. Studien syfte är att undersöka innebörden i ett kunnande som är relaterat till de mänskliga rättigheterna och demokratiska värderingar. I detta sammansatta kunnande hör även emotionella aspekter som uttrycks när elever får möjlighet till inlevelse och perspektivbyten.

  Innehållet i casen och planeringen av undervisningen görs tillsammans med verksamma mellanstadielärare. Studien har inletts med en pilotstudie med ett case om en romsk kvinna som tigger. Detta har utarbetats och provats i sex klasser på två skolor med syfte att prova och justera innehåll och genomförande. Huvudstudien kommer att genomföras i samverkan med lärarna på dessa skolor under två terminer.

  Läs mer om Design för undervisning om och för demokrati och mänskliga rättigheter

• Blivande historielärares förståelse av mångfaldsfrågor i ett historiedidaktiskt perspektiv

  2008. Ylva Wibaeus. Educare - Vetenskapliga skrifter (2), 27-54

  Artikel

  Since the mid-1990’s Sweden is officially spoken of as a multicultural society where diversity should be accepted as a natural part of everyday life. Gender, class and ethnicity are important aspects of this diversity within different contexts of society, where the national framework and its goals are transformed into local practice. One of these local practices is the classroom in which the teacher interacts with the pupils from a specific school subject/content. Within teacher education it is stressed that teacher students should be prepared for work in a multicultural school, and be able to prepare their pupils for life in a diverse and plural society. But it is not obvious how these competences can be transformed into teaching. One of the things emphasized in the syllabus of history as a school subject, is that history should contribute to educate pupils into democratic, solidary and tolerant citizens, abilities that are assumed to be of importance in a society characterized by diversity. How this should be done is not expressed, but being a history teacher implies interpreting the syllabus and realizing its goals. One can assume that this is one of the things discussed in teacher education with the teacher students in history. In this study I investigate, if and how, aspects of diversity (gender, class and ethnicity) are understood by history teacher students. This includes both which aspects that are stressed and how they are understood from the perspective of teaching history. A qualitative method with a hermeneutic approach has been applied in analysing the data.

  Läs mer om Blivande historielärares förståelse av mångfaldsfrågor i ett historiedidaktiskt perspektiv

• Att undervisa om det ofattbara

  2010. Ylva Wibaeus (et al.).

  Avhandling (Dok)

  The main purpose is to study the meaning that teachers give the Holocaust as a field of knowledge; the subsequent nature of their teaching; and how it is understood by the students. In connection to this, the purpose is also to discuss the potential of developing a historical consciousness among the students as well as the possibility of bringing insights into the importance of fundamental democratic values. The intentions described by the teachers when teaching the Holocaust as a field of knowledge vary relatively much. Five main themes are found that show these variations. These are: “Never again!”; “Not only the Holocaust!”;“Think critically!”; “Understand the psychology of man!” and “Realize the value of democracy!” Common to the first two themes is the teachers' intention to inform students about crimes against humanity during the Nazi rule and/or under communist regimes. These teachers are mainly using tools that illustrate the horrific aspects of the crimes, focusing on the victims and the perpetrators. The three following themes differ from the first two as they focus the teaching on the steps to Auschwitz, instead of on the Holocaust itself. The intention here is to create an understanding of factors that can contribute to an explanation of what made the Holocaust possible. The concept of a historical consciousness is not expressively used or explained in the teaching, although it is obvious that some of the teachers expect their students to think in the dimensions of the past, the present and the future, as well as understand the relation between these dimensions.

  Läs mer om Att undervisa om det ofattbara

• Vems historia för vem?

  2008. Ylva Wibaeus. Uppdrag mångfald, 125-160

  Kapitel

  Läs mer om Vems historia för vem?

Visa alla publikationer av Ylva Irene Wibaeus vid Stockholms universitet