Avhandlingen består av tre studier

I förstudien (licentiatavhandling, 2007) deltog politiker och tjänstemän som respondenter. I delstudierna I och II är det  föräldrar och lärare som intervjuats. Föräldrarna hade sina barn mottagna i grundsärskolan och lärarna hade eller hade haft elever med en utvecklingsstörning i sina grundskoleklasser.

Förstudien och de två delstudierna bidrar tillsammans till att analysera och beskriva hur implementeringsprocessen av "en skola för alla" har genomförts och utvecklats i en kommun, mot bakgrund av dokumentanalyser och erfarenheter från ledningspersonal, föräldrar och lärare.

Studien har haft som syfte att undersöka respondenternas uppfattningar och upplevelser av implementeringen och utvecklingen av arbetet med ”en skola för alla”.

Kommunen säger sig ha en skola som arbetar för att alla elever, oavsett kursplan, ska vara inkluderade inom den reguljära grundskolan. En skola för alla innebär i det här fallet; inga separata skolor eller grupper för elever som har en utvecklingsstörning och är mottagna i grundsärskolan. Elever som har en utvecklingsstörning kan fullgöra sin skolgång inom grundskolan (följa grundskolans kursplan), i grundsärskolan (följa grundsärskolans kursplan) eller som integrerad elev i grundskolan. Att vara en integrerad elev i grundskolan innebär, i det här sammanhanget, att vara en del i den reguljära klassen men att följa grundsärskolans kursplan.

Kommunen som utgör fallstudien är en kommun som under många år haft en uttalad intention avseende inkludering och inkluderande undervisning i en skola för alla. Inkludering och inkluderande undervisning lyfts fram bland annat i Salamancadeklarationen, som det effektivaste sättet att bygga ett integrerat samhälle, att bekämpa diskriminerande attityder och att åstadkomma skolundervisning för alla. I Sverige är det obligatoriska skolsystemet uppbyggt kring separata skolformer för elever med eller utan utvecklingsstörning. En trolig konsekvens av att ha flera skolformer är att inkludering/integrering inte har förverkligats till fullo i praktiken, i den mening som till exempel Salamancadeklarationen ger uttryck för.

Vad undersöks i delstudierna I och II?

Det som varit i fokus i delstudie I har varit att undersöka föräldrars erfarenheter och upplevelser av inkludering och social delaktighet. Det har också varit av vikt att få ta del av erfarenheter och upplevelser av föräldrars syn på barnets kunskapsutveckling och lärande.

I delstudie II är det lärarnas erfarenheter och upplevelser som är i fokus. Viktiga frågor som ställts till lärarna är hur de upplevt arbetet i en skola för alla. Vilka möjligheter respektive hinder har lärarna mött? Hur har samarbetet med föräldrarna fungerat och hur ser lärare på kunskapsutveckling hos sina elever som är mottagna i grundsärskolan?

Vilka resultat framkom i delstudierna?

Resultatet av föräldraintervjuerna ger en relativt stor spridning, vad gäller svaren på de frågor som ställdes. Svaren skiftade från föräldrar som är mycket nöjda med skolan till föräldrar som är missnöjda med skolan. Föräldrarna ansåg att det fanns både fördelar och nackdelar med att barnet gick i en inkluderande skola. Hälften av föräldrarna ansåg att fördelarna övervägde nackdelarna. Ett fåtal föräldrar hade velat haft en möjlighet att välja ”renodlad” särskola, medan några föräldrar ansåg att det i en skola för alla inte finns utrymme för några ”små särskilda undervisningsgrupper”.

Flertalet föräldrar som ingick i studien lyfter fram flera avgörande förhållanden som måste finnas vid inkludering, nämligen positiva upplevelser av den sociala gemenskapen, positiva förebilder samt (special)pedagogisk kunskap hos pedagogerna. Kännetecknande för alla föräldrar var att de hela tiden måste vara beredda att kämpa för sina barn. Ett resultat i studien var att de flesta föräldrarna ansåg att ”ribban låg för lågt”, de menade att deras barn möttes av för låga krav avseende kunskapsutveckling. En orsak kan vara att grundsärskolans kursplaner mot ämnen och ämnesområden har ”lägre” krav än grundskolans kursplaner.

De intervjuade lärarna var alla överens om att de ville arbeta i en skola för alla. De menade att det inte finns någon väg tillbaka till ”renodlade” särskolor. De lyfter fram positiva förebilder, modellinlärning, familjegrupper som viktiga redskap för att inkludering ska lyckas i praktiken. De lyfter också fram vikten av fortbildning och kompetensutveckling som en förutsättning för att lärare ska kunna arbeta med alla elever i en skola för alla.

Inkludering fungerar, enligt lärarna, som mest tillfredställande bland elever i de lägre årskurserna, för att upplevas svårare och mindre tillfredställande på högstadiet. Högstadiet upplevs som en ”flaskhals” medan gymnasiet däremot anses ha bättre förutsättningar för elever som har en utvecklingsstörning. Lärarna menar att inkludering som börjar i skolan måste fortsätta även efter avslutad skolgång, i form av att kommunen skapar arbetstillfällen för ungdomar som har en utvecklingsstörning.

Det framkommer i resultatet att verkligheten i skolan inte alltid stämmer överens med den intention om inkludering som finns i teorin. En kommun måste alltid erbjuda föräldrar som har barn mottagna i grundsärskolan; en ”renodlad” särskola eller möjlighet till inkludering om detta alternativ finns. Dock är det skolhuvudmannen som beslutar.

Det är min förhoppning att denna fallstudie kan ge viktig information om implementerings- och förändringsprocesser avseende inkludering av elever mottagna inom grundsärskolan. Framtida forskning som ger röst åt elever som har en utvecklingsstörning kan ge ytterligare en dimension genom deras upplevelser och erfarenheter. Tillsammans kan lärares, föräldrars och elevers upplevelser och erfarenheter, ge vägledning till politiker och tjänstemän, om hur skolan kan utformas och utvecklas.

/Inga-Lill Matson, inga-lill.matson@specped.su.se

__________________________________________________________________

Disputationen äger rum den 9 juni 2017, kl. 13:00 i Frescati Hagväg 9, Sal 108.

Avhandlingstitel: "Grus i maskineriet? Några kommunala tjänstemäns, politikers, föräldrars och lärares syn på en skola för alla".

Läs mer i: Abstract/fulltext