Ny policy brief: Multifunktionella våtmarker - realitet eller utopi?

Våtmarker spelar en viktig roll för bland annat klimat, biologisk mångfald och vattenrening. Med uthållighet och rätt skötsel går det att återfå förlorade ekologiska funktioner, men en enskild våtmark kan inte lösa flera utmaningar samtidigt. För att uppnå bästa möjliga effekt behövs en mångfald av våtmarker i ett landskap, skriver forskare från Stockholms universitet i en ny policy brief.

Att anlägga eller återställa våtmarker presenteras ofta som en lösning för att hindra utsläpp av växthusgaser. Satsningar på att återskapa miljöerna har återkommande presenterats i hopp om att också lösa andra utmaningar, som att fånga upp näring eller buffra mot torka och översvämningar. Frågan om återvätning utreds också som ett led i EU:s mål att restaurera skadad natur för att motverka klimateffekter och minska hot mot biologisk mångfald.

Peter Hambäck
Peter Hambäck.

För att åstadkomma önskad effekt, behöver rätt typ av våtmark placeras rätt i ett landskap, menar forskare från Stockholms universitet. 

– Våtmarker används som slagträ i debatten, i många fall med orealistiska förväntningar. Återställning av våtmarker är en viktig åtgärd, men man måste inse att våtmarker är olika och har radikalt olika funktion, säger Peter Hambäck, professor vid institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Utformning och läge är viktiga faktorer som avgör om vilka egenskaper en våtmarkstyp får. Egenskaper som främjar ett visst värde kan motverka effekten av ett annat.

– Det kan exempelvis vara svårt att maximera nyttan för både biologisk mångfald och klimat i en och samma våtmark.

För att få ut så stor sammantagen effekt som möjligt, krävs istället att man planerar återvätning ur ett landskapsperspektiv, där flera olika våtmarkstyper får utrymme. 

– Man bör inte ha multifunktionalitet som primärt mål för enskilda våtmarker, utan det uppnås bäst på landskapsnivå.

Peter Hambäck menar också att det är viktigt att känna till hur anläggningsområden har använts historiskt och att våtmarksåterställning inte är en quick-fix. Det är snarare ett arbete som kräver både tålamod och underhåll. 

– Våtmarker i jordbrukslandskapet har varit en del av vår kulturella historia, där kontinuerlig skötsel varit nödvändig för att behålla markernas funktion. Återvätning av landskapet kräver också en långsiktighet eftersom det kan ta upp till flera decennier innan våtmarker återfått sin ursprungliga funktion, avslutar han.

Text: Isabell Stenson
 

 

Läs hela policy briefen här:

Policy brief: Multifunktionella våtmarker – realitet eller utopi? (3662 Kb)

Webbversion: Multifunktionella våtmarker – realitet eller utopi?

Denna policy brief bygger på forskning från Stockholms universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Hushållningssällskapet i Halland, finansierat av Naturvårdsverket och forskningsrådet FORMAS.