Algforskarsommar är ett årligt återkommande medborgarforskningsprojekt som samlar in observationer, rapporter och jämförelsematerial från utvalda platser längs hela den svenska Östersjökusten.

Östersjöns ekosystem och livet i havet utsätts för många olika påverkansfaktorer samtidigt. Forskningsprojektet BalticCAT vidareutvecklar en födovävsmodell som ska beräkna effekterna av ett stort antal naturliga och mänskliga påverkansfaktorer.

Kumulativa effekter av olika mänskliga aktiviteter på kustnära och marina ekosystem är ett angeläget problem. Havsbotten är utsatt för fysisk påverkan från till ex. konstruktioner, muddring, marin trafik och bottentrålning, vilka kan samverka både med varandra och med klimatförändringar och övergödning.

- havsbottnens integritet, vattenkvalité och skyddade områden

Djurplankton spelar en viktig roll i marina ekosystem eftersom de utgör en viktig länk för energiöverföring mellan primärproducenter och fiskar.

De minsta akvatiska växterna på jorden, fytoplankton, ansvarar för den stora majoriteten av fotosyntesen.

Detta projekt tar sig an det växande miljöhotet som PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) utgör i deponier, vilka alltmer identifieras som potentiella sekundära källor till PFAS-föroreningar i omgivande grundvatten och ekosystem.

Det tvärvetenskapliga FORCE-projektet ska identifiera de mest effektiva förvaltningsåtgärderna för att vända förlusten av biologisk mångfald i Östersjöns kust och öka motståndskraften mot klimatförändringar.

Att motverka globala klimatförändringar genom att identifiera och bevara naturliga biologiska kolsänkor är av största vikt för att möta hoten mot vår planet, men medför samtidigt stora utmaningar.

- en studie i Norra Ishavet

Experimenten utförs i en symbiotisk cyanobakterie i öppet hav genom uttryck i heterologa system.

Meringosphaera är ett utbrett släkte av marina planktoniska encelliga eukaryoter som är globalt spridda, men ändå dåligt karakteriserade.

Läs mer om forskningsprojektet på engelska.

Cyanobakterieblomningar i Östersjön ökar i och med klimatförändringar, men hur påverkar det tillväxten hos strömmingen?

identifiering av hotspot-miljöer för blått kol vid kusten och vägledning för hållbar förvaltning av de baltiska kustlandskapen under global förändring (CLIM-SCAPE))

Det marina ekosystemet runt Nordpolen, centrala Ishavet, är i snabb övergång från en permanent till en temporär istäckt ocean på grund av den globala uppvärmningen.

för livsmedelssäkerhet, anpassning till klimatförändringar, hållbar resursförvaltning och inkluderande utveckling

Detta projekt undersöker och utvärderar metoder för att vända den negativa utvecklingen som sker i många grunda vikar i Östersjön till följd av övergödning, fysisk exploatering och ändrade näringsvävar. Målet är både att öka den vetenskapliga kunskapen om olika åtgärder och att göra kunskapen tillgänglig så att lokalt åtgärdsarbete kan vila på säkrare grund.

Läs mer om forskningsprojektet på engelska.

N2-fixerande planktoniska symbioser: Biogeokemiskt betydelsefulla modeller för att studera molekylär reglering och genomisk innovation

Små pelagiska fiskar har en central roll i marina livsmedelsbanor eftersom de kontrollerar produktionen av rovfisk och samtidigt foder på djurplankton och indirekt kontrollerar algblomningar.

PlantFish har undersökt betydelsen av kopplingar mellan bottenvegetation och rovfisk för naturvärden och ekosystemtjänster i Östersjöns kustområden. Fokus är på ekosystemet i Östersjöns grunda vikar.

Aquatic Microbiome Research Initiative

Upptäck mer om det här forskningsprojektet på engelska.

Östersjösillen, även kallad "strömming" norr om Kalmarsund, var tidigare den vanligaste fisken och en nyckelart i Östersjöns ekosystem, som kopplade ihop lägre trofiska nivåer med högre

Hur påverkar små förändringar i dragningskraft från månen, s.k. mikrogravitation, hur blåstång växer och förökar sig? Kan man få makroalger kan anpassa sig till rymdmiljön och användas för odling i framtiden?