Generella synpunkter

Stockholms Universitets Östersjöcentrum är positiva till att en plan som fokuserar på havs- och kustmiljön tas fram på kommunal nivå. Bevarandet och återställandet av Värmdös kommuns stora, varierande och värdefulla havs och kustmiljöer behöver en långsiktig planering och ett strukturerat arbete. Vi välkomnar också att en av fyra grundprinciper i planen är att främja robusta skärgårdsmiljöer ” där hänsyn tas till klimatförändringar, biologisk mångfald och känsliga ekosystem”. Vi tillstyrker formuleringen att ”en rik biologisk mångfald och en väl fungerande blågrön infrastruktur ökar ekosystemens motståndskraft mot klimatförändringar och är därför en viktig utgångspunkt och mål i kommunens planering.”

Forskning visar att ostörda kustekosystem kan binda kol mer effektivt och därmed vara ett av många verktyg för att motverka klimatförändringarna. Läs gärna mer om detta här.

Vi vill poängtera vikten av ändamålsenliga, hållbara och långsiktigt fungerande avloppslösningar för att motverka lokal övergödning i kommunens kustområde. De är en förutsättning för välmående och motståndskraftiga lokala ekosystem med en rik biologisk mångfald som tillhandahåller viktiga ekosystemtjänster.

Vi stödjer också kommunens syn på vikten av att minska uttaget av fisk genom trålning i kustområdet som en förutsättning för välmående och motståndskraftiga kustekosystem.

Aktiv restaurering kan behövas när den naturliga återhämtningen går långsamt eller uteblir helt och hållet. För att restaurerande åtgärder ska få effekt är det viktigt att identifiera var kustmiljöerna har förutsättningar att återhämta sig på egen hand om belastningarna minskar, var ett utökat naturskydd är nödvändigt, och var aktiva restaureringsinsatser behövs för att återställa ekosystemen. Det är också viktigt att de restaureringsmetoder som används är vetenskapligt utvärderade, eller att i samarbete med andra myndigheter och lärosäten

vetenskapligt utvärdera nya metoder. Det finns en rad lyckade exempel på aktiv restaurering av ekologiskt viktiga livsmiljöer, både i Sverige och i andra delar av världen. I svenska kustområden har forskningen kommit längst när det gäller restaurering eller anläggning av kustnära våtmarker, minska övergödning i inneslutna vikar, samt återetablering av ålgräs och blåstång. Läs gärna mer om detta här.

Specifika synpunkter på utkastet och ”allmänna intressen”

Hav i balans och rent vatten

Vi stödjer särskilt dessa föreslagna riktlinjer för ålgräs:

• Ålgräsängar ska bevaras och vid behov restaureras.
• Värmdö kommun ska arbeta med skydd och restaurering av ålgräsängar inom det strategiska arbetet mot övergödning och begränsad klimatpåverkan. 

Att bevara och skydda grunda och vågskyddade miljöer med ålgräsängar, men också andra långlivande arter av undervattensvegetation såsom nate och kransalger, är helt essentiellt för att bevara och återställa skärgårdens ekosystem. Dessa är högproduktiva områden utgör viktig livsmiljö för många andra arter. De fungerar exempelvis som barnkammare för många arter av kustfisk. Vi skulle dock gärna se att begreppet vidgades till att inte bara avse ålgräsängar utan istället benämndes ”Ängar av ålgräs och annan bottenvegetation”. Mer om hur båtlivet påverkar dessa ekoystem finns i detta faktablad.

Grunda havsvikar

Vi stödjer särskilt dessa föreslagna riktlinjer för grunda havsvikar:

• Viktiga lek- och uppväxtområden för rovfisk bevaras, skyddas och restaureras. Värmdö kommun ska arbeta med skydd och restaurering av dessa miljöer.
• Vågskyddade grunda kustområden och vikar med mjuka bottnar värnas. Låg- och oexploaterade områden bevaras och skyddas för framtiden genom formellt skydd och förbud mot anläggning av nya bryggor och muddring. I särskild skyddsvärda vikar bör båttrafik och ankring i områden grundare än 6 meter förbjudas. 
• I grunda vikar med befintliga bryggor bör muddring och båttrafik begränsas för att minska grumling. 
• Områden med brist på o- och lågpåverkade vågskyddade grunda kustområden bör kartläggas. Skydds- och restaureringsåtgärder bör prioriteras i bristområden för att säkerställa tillgången på fisk inom hela Östersjön. Vid negativ påverkan på marina värdeområden ska skadelindringhierarkin tillämpas. 
• Nya hamnar ska lokaliseras med hänsyn till känsliga natur- och vattenmiljöer. Grunda vågskyddade områden ska undvikas. 

Det finns mycket forskning som visar på hur viktiga grunda vågskyddade områden är för den biologisk mångfalden längs med kusten. Det är också just i dessa områden som bryggor, hamnar och exploatering sker. Hur sådan kan göras för att minimera effekterna på miljön kan man läsa mer om här. För att öka kunskapsunderlaget, och särskilt lokal tillämpning, är det viktigt att följa upp resultatet av ändrade riktlinjer på vattenkvalitet och biologisk mångfald, liksom människors nyttjande och upplevelse av naturen.

Friluftsliv i Värmdö skärgård

Vi stödjer särskilt dessa föreslagna riktlinjer för båtlivet:

• Kommunen ska verka för flera bojar inom naturhamnar för att minimera ankringsskador och underlätta för ett hållbart båtliv. Vid ankring bör platser med en djup större än 6 meter väljas.
• Värmdö kommun arbetar med informationsinsatser kring hållbart båtliv.
• Kommunen ska verka för ett fossilfritt båtliv med fossilfria bränslen och utbyggd laddinfrastruktur.
• Kommunen ska underlätta för ett hållbart båtliv genom att verka för fler latrintömningsplatser i skärgården.
• Områden som är känsliga för störningar kopplade till båtlivet bör kartläggas. I särskilt känsliga områden bör behov av formellt skydd, ankringsförbud och förbud mot båttrafik utredas. 
• Kommunen verkar för att serviceanläggningar uppfyller miljö- och hälsokrav.
• Bryggor lokaliseras och utformas så att negativ miljöpåverkan minimeras. Bryggor bör inte lokaliseras i vågskyddade grunda områden med mjukbottnar eller till platser där muddring krävs. Bryggor bör utformas så att muddring kan undvikas och skuggning av bottenvegetation minimeras.
• För att minimera miljöpåverkan ska bryggor samförläggas där så är möjligt.
• Anläggning av bryggor och arbeten i vatten får endast ske mellan perioden 1 oktober till 31 mars.
• Kommunen ska verka för en fossilfri båttrafik och kollektivtrafik i skärgården.
• Vid replipunkter reservera utrymme för vänd- och lastningsplatser, laddinfrastruktur, parkering för bil och båt, bryggor samt terminaler för gods och passagerare. 

Båtlivets effekter på Östersjöns ekosystem kan delas upp i olika typer av störning, t.ex. muddring, bryggor och andra strukturer, utsläpp av näring och miljöfarliga ämnen, svall, erosion, grumling och buller. Det finns många sätt att arbeta för att minska de negativa effekterna. Ibland kan informationsinsatser och incitament fungera bra, ibland behövs tydliga regler och satsning på infrastruktur. Vilka verktyg Värmdö kommun väljer att använda har vi inga starka synpunkter på, men vi vill bekräfta att åtgärder behövs. Läs gärna mer om forskarnas rekommendationer för det rörliga båtlivet här.  Det är även viktigt att kollektivtrafikens negativa påverkan på naturmiljön minimeras. Störningarna liknar de som fritidsbåtlivet ger upphov till, men med skillnaden att vissa störningar är kraftigare (som svall och buller) samtidigt som större fartyg ej trafikerar de mest inneslutna grunda känsliga miljöerna.
För att öka det vetenskapliga kunskapsunderlaget, särskilt om lokal tillämpning, är det viktigt att följa upp resultatet av ändrade riktlinjer på vattenkvalitet och biologisk mångfald, liksom människors nyttjande och upplevelse av naturen.

Vi stödjer helhjärtat ambitionen att verka för en fossilfri skärgård genom att säkerställa laddinfrastruktur och tankning med fossilfria drivmedel för de båtar som väljer fossilfri framdrift samt att satsa på fossilfri kollektivtrafik. För att minimera skadorna från de gamla tvåtaksmotorer som fortsatt släpper ut oförbränt bränsle i vattnet, skulle också krav på alkylatbensin kunna införas för dessa. Åtminstone bör tillhandahållandet av alkylatbensin på sjömackar i kommunen premieras. 

Sportfiske

Vi saknar riktlinjer för sportfisket som på olika sätt påverkar ekosystemen, både genom att plocka ut fiskar, men också störning under lekperioden, nedskräpning och fysisk störning kopplat till båtanvändande.  Det finns mycket forskning som visar att det är effektivt att stänga områden för fiske för att skydda rovfisk men också för att minska effekten av övergödning. Ska fiskefredning införas bör sådan i första hand gälla året runt. Lektidsfredning och andra tidsbegränsade fredningar ger sämre resultat.