Musselodlingar ingen lösning på övergödningen i Östersjön

2018.03.16: Baltic Eyes nya policy brief om musselodlingar i Östersjön ska hjälpa beslutsfattare som fördelar statliga medel till åtgärder mot Östersjöns övergödning.

Musselodling. Foto: Tony Holm/Azote.

– Odling av blåmussla i Östersjön kan ha många positiva effekter, till exempel för att skapa arbetstillfällen i kustkommuner eller producera miljövänligare djurfoder. Men i dagsläget är det inte en effektiv åtgärd för att minska övergödningen, säger Baltic Eyes marinekolog Sofia Wikström.

Tillsammans med kollegan och systemekologen Linda Kumblad har hon skrivit en policy brief, som visar att potentialen för att odla musslor i syfte att motverka övergödningen är betydligt sämre i Östersjön jämfört med i Västerhavet.

Skälet är Östersjöns låga salthalt, som gör att musslan växer betydligt långsammare.

Om odlingarna skalas upp för att kompensera för den sämre tillväxten ökar samtidigt risken för syrebrist på bottnar och ökad frisättning av näringsämnen.

– Vi tycker att detta är viktig information till de beslutsfattare som fördelar skattefinansierade bidrag till olika åtgärder för att förbättra havsmiljön, säger Sofia Wikström.

Forskarna Sofia Wikström och Linda Kumblad. Foto: Mona Wallin.

Flera av de befintliga odlingarna i Östersjön finansieras i dag av bland annat ett stort EU-projekt. I den nya förordningen om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är det från och med i år möjligt att söka pengar för att starta musselodlingar som en åtgärd mot övergödning.

Dessutom har kraven på medfinansiering sänkts vilket innebär att LOVA nu kan täcka upp till 80 procent av projektets kostnader.

– LOVA är statliga pengar som är öronmärkta för åtgärder för att få en bättre havsmiljö, med fokus på övergödningen. I dagsläget finns det många andra åtgärder än musselodling man kan göra för att minska övergödningen i Östersjön som är betydligt mer effektiva i det avseendet, säger Linda Kumblad.

Baltic Eyes uppdrag är att leverera oberoende och korrekt vetenskaplig information om Östersjön till samhället, och framför allt till beslutfattare. I det uppdraget ingår det att säga vad som bör göras – men också vad som inte bör göras.

I vissa kommuner längs Östersjökusten, bland annat i Kalmar och på Gotland, finns det ett stort engagemang för musselodling. Man planerar för uppskalning av befintliga odlingar och ser framtida möjligheter att bland annat använda musslorna i lokal produktion av djurfoder.

Den sortens engagemang är lovvärt och bör såklart stödjas, menar forskarna.

– Men finansieringen måste hanteras på andra sätt än att använda pengar som ska gå till åtgärdsarbete mot övergödningen i Östersjön, säger Linda Kumblad.

På denna sida