Beslutet fattades vid FN:s konferens om biologisk mångfald, COP14, i Sharm El Sheikh i Egypten under torsdagen och innebär att den internationella biologiska mångfaldskonventionen från och med nu även innehåller nio särskilt skyddsvärda så kallade EBSA-områden (Ecologically and Biologically Significant Areas) i Östersjön.

– Det finns såklart fler områden i Östersjön som är värda att skydda. Men här har vi ändå lyckats identifiera nio av de allra viktigaste. Om vi skyddar dem på ett effektivt sätt fångar vi in en stor andel av den biologiska mångfalden i Östersjön, säger Sofia Wikström, forskare och marinekolog vid Östersjöcentrum.

Ett av områdena ligger längst in i Finska viken. Enligt Sofia Wikström är det där man finner den absolut högsta biologiska mångfalden i Östersjön, om man inte inkluderar Kattegatt

– Det är en väldigt unik miljö, även globalt sett, med en hög mångfald av sötvattenarter som lever sida vid sida med saltvattenarter. I inre Finska viken och Bottenviken hittar vi arter som är helt unika för Östersjöregionen, till exempel växten småsvalting, som inte finns ingen annanstans i världen, säger hon.

I ett annat av EBSA-områdena ingår tre av Östersjöns fyra stora utsjöbankar. Bankarna utgör grunda områden som ligger långt från kusten och är livsviktiga för vissa arter.

– En betydande del av världens population av alfåglar övervintrar på Utsjöbankarna. Och tumlarna i Östersjön föder sina ungar där. Om vi exploaterar dessa områden på ett sätt som hindrar alfåglarna från att övervintra, och tumlarna från att föda sina ungar, är det risk att dessa populationer försvinner, säger Sofia Wikström.

"Man behöver hela perspektivet om man ska skydda arter och habitat långsiktigt"

Mångfaldskonventionen har skrivits under av de flesta länder i världen och tar ett globalt helhetsgrepp på skyddet av biologisk mångfald på genetisk-, art- och ekossystemnivå. Men att ett område pekas ut som ett EBSA innebär inte automatiskt att det skyddas..

– EBSA är områden som är extra viktiga för att behålla biologisk mångfald. Men hur, eller ens om områdena ska skyddas är upp till de enskilda länderna, säger Sofia Wikström.

Det var vid FN:s globala havskonferens 2017 som Helcom lade fram ett åtagande om att kartlägga ekologiskt eller biologiskt viktiga områden i Östersjön. I februari i år träffades experter från de flesta av Östersjöländerna på en veckolång workshop i Helsingfors för att tillsammans identifiera EBSA-områdena.

– Genom att peka ut EBSA-områden ser man på hela Östersjön. Mycket av det här arbetet görs annars på nationell nivå. Men den skala som är mest relevant är Östersjöskalan. Arterna som simmar runt i havet känner ju inga nationsgränser. Man behöver hela perspektivet om man ska skydda arter och habitat långsiktigt, säger Sofia Wikström, som var en av Sveriges två representanter vid workshopen.

Samtidigt lyfts Östersjön upp i ett globalt perspektiv.

– I och med dagens beslut jämställs dessa områden nu med de ekologiskt och biologiskt viktigaste områdena i hela världen. De ingår i de områden som vi som mänsklighet måste värna, säger Sofia Wikström.

Helcoms förhoppning är att EBSA blir ett viktigt och samlande underlag i det stora havsplaneringsarbete som just nu pågår i samtliga Östersjöländer inom ramarna för EU:s havsplaneringsdirektiv.

– Man hoppas också att EBSA kan användas till att medvetandegöra allmänheten om vilka stora och internationellt unika rikedomar som faktiskt finns i Östersjön, säger Sofia Wikström.

Hon beklagar samtidigt att både Polen och Danmark valde att inte delta i EBSA-arbetet.

– Det gjorde att vi inte kunde peka ut EBSA-områden i deras havsområden, vilket betyder att viktiga områden inte kom med i bedömningen, säger hon.

Ett exempel är Bornholmsdjupet, som är det enda kvarvarande lekområdet för det unika östra torskbeståndet i Östersjön.

– Det ligger till största delen i Danmark och Polen, och ingick därför inte i bedömningen, säger Sofia Wikström.

Av samma anledning omfattar EBSA-kartläggningen inte heller en stor del av de biologiska värdena i Öresund, Kattegatt och stora delar av södra Östersjön.

– Men även där finns det sannolikt flera värdefulla områden som nu inte kom med, säger Sofia Wikström.

Enligt henne är detta ett bra exempel på vad regionalt samarbete är och hur det fungerar. – Det blir en väldig kraft när många länder går samman på det här sättet och tar ett gemensamt helikopterperspektiv – som ju är så viktigt i arbetet med biologisk mångfald. Samtidigt blir man sällan starkare än sin svagaste länk.