Baltic Breakfast

Baltic Breakfast är en serie frukostseminarier som presenterar den senaste kunskapen rörande centrala miljöfrågor för Östersjön. Seminarierna vänder sig till samhällsaktörer som verkar för en hållbar utveckling i Östersjöregionen.

 

Aktuell Baltic Breakfast


 

Baltic Breakfast: Nödvändig användning och substitution av farliga kemikalier

I detta frukostseminarium diskuterar vi begreppet väsentlig användning (essential use) och substitution av farliga kemikalier, och hur strategier som dessa kan ge en säkrare och mer hållbar användning av kemikalier. Vi fokuserar olika exempel på hur man kan tillämpa konceptet "väsentlig användning" och kommer också att belysa det pågående arbetet i POPFREE-projektet som har en viktig roll för att informera allmänheten och hjälpa industrin att fasa ut icke-väsentliga användningar av PFAS.

Det här frukostseminariet hålls på engelska. 

Läs mer här

Vattentålig textil med vattendroppar.
Foto: CSEH IOAN/Mostphotos

 


 

Ta del av våra tidigare frukostar

I vår youtubekanal hittar du alla våra tidigare frukostsändningar

Du kan också läsa sammanfattningar och forskarnas svar på publikens frågor i webbmagasinet Baltic Eye.

 


 

Bekämpa övergödningen för en renare Östersjö

Upcoming Baltic Breakfast, jointly organised by Consulate of Sweden in Saint Petersburg and the Baltic Sea Centre, deals with eutrophication. Sergey Kondratyev, Russian Academy of Science, and Linda Kumblad, Stockholm University Baltic Sea Centre, will share their knowledge.

Read more about the webinar

 

Fördjupad kunskap behövs om Östersjöns historia – både miljöns och förvaltningen. Det kan bidra till en bättre förvaltning av havet och dess resurser. Hur situationen för strömmingen i Stockholms skärgård sett ut över tid är ett bra exempel på vad man kan lära av historien.

Medverkande:

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, Kungliga Tekniska Högskolan

Henrik Svedäng, docent i fiskebiologi, Stockholms universitets Östersjöcentrum och Havsmiljöinstitutet.

Läs en sammanfattning här

 

 

Våra kustekosystem är bland de mest effektiva områdena globalt när det kommer till att binda kol från atmosfären. Om vi tar hand om dem på rätt sätt har dessa ekosystem en nyckeroll i de pågående klimatförändringarna, men om vi fortsatt exploaterar eller bryter ner dem så kan de istället frisätta stora mängder växthusgase roch förstärka den globala uppvärmningen.

Policy brief: Healthy coastal ecosystems are crucial to mitigate climate change

Läs sammanfattningen och forskarnas svar på tittarfrågor


 

Sommarledigheten närmar sig och så gör även chanserna till fina grillkvällar. Men vad ska vi lägga på grillen? Kommer en ökad konsumtion av så kallad sjömat att vara en väg att gå för att öka hållbarheten inom både mat och marina ekosystem? Vad kan forskningen berätta om sjömatens ekologiska fotavtryck och är konsumenterna ens intresserade av att köpa just den hållbara sjömaten?

Detta seminarium gavs på engelska. 

Här kan du läsa forskarnas svar på publikens frågor

 
 

 

Hur ser det egentligen ut för sjöfåglarna i Östersjön? Svaret är att det beror helt på vilken art man tittar på. Vissa arter minskar drastiskt, medan andra arter klarar sig bra eller till och med ökar i antal.

Ejder och alfågel hör till gruppen dykänder, som huvudsakligen livnär sig på musslor. Just dessa Östersjöns karaktärsfåglar har minskat kraftigt i antal de senaste decennierna. Under perioden 1990 till 2009 mer än halverades antalet övervintrande alfågel, ejder, svärta och sjöorre i Östersjön, från 7 miljoner fåglar till mindre än 3 miljoner. Antalet alfågel och ejder har även fortsatt att minska efter 2009. Alfågeln är nu klassad som globalt sårbar på IUCNs rödlista och ejdern är klassad som nära hotad på global skala. Även gråtruten och silltruten minskar i antal. Våra inbjudna sjöfågelexperter kommer att diskutera de olika orsakerna bakom nedgången och vad man kan göra åt dem.

 
 

 

Strandskyddsutredningen kom till 2019 som ett resultat av januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Inför starten av utredningen ordnade Östersjöcentrum ett frukostseminarium om forskningsresultat rörande strandskyddets funktion; strandexploatering längs kusten och hur bryggor och båtar påverkar undervattensnaturen. Vi tog också upp frågor som varför vi har strandskydd, hur det påverkar den bofasta befolkningen och fritidsboende samt vad skyddet betyder för naturturism och friluftsliv.

Nu, med facit i hand, är det dags att låta forskarna reflektera kring utredningens förslag. Vad innebär förslagen för havsmiljöarbetet och för möjligheterna att uppnå miljömålen för kust och hav? Ger de förutsättningar för ett tillräckligt skydd för känsliga och värdefulla marina miljöer?  Eller innebär de tvärtom en risk för försämrat skydd? 

 
 

 

Vattenreningsverk är viktiga samlingspunkter för många kemiska föroreningar, så kallade mikroföroreningar, som är vitt utbredda i akvatiska miljöer. I projektet Chempact har forskare runt Östersjön samarbetat för att öka kunskapen om hur mikroföroreningar når havet via våra reningsverk och förstå vilken effkt de har på det marina livet. Under den här frukosten presenterar forskarna sina resultat från Chempact och forskningen som är knuten till den marina miljön. Frågan är särskilt aktuell inför revideringen av EU:s vattenreningsdirektiv.

Denna frukost ges på engelska. 

 


Hur står det egentligen till med strömmingen i Egentliga Östersjön och Bottenhavet? Hur ser sambanden ut mellan strömmingen i öppna havet och den vid kusten och i skärgården?  Med nya metoder kan vi få mer kunskap om hur olika delpopulationer skiljer sig genetiskt. Kan det kunskapen bidra till en bättre förvaltning, genom att vi till exempel får reda på om det finns särskilda delpopulationer i skärgården?

 

 

Efter ett och ett halvt års gediget arbete har nu Miljömålsberedningen lämnat sina förslag på åtgärder för friskare hav till regeringen. Forskarkontakterna har varit många och breda, inklusive med oss här på Stockholms universitets Östersjöcentrum. Med facit i hand – vad är forskningens initiala reaktioner på beredningens betänkande? Leder förslagen i rätt riktning eller inte? Har politikerna lyckats enas om tillräckligt skarpa förslag? Välkomna på frukost-webbinarium där forskarna ger sin syn på åtgärdsförslagen.

På denna sida