Öppen vetenskap

Stockholms universitet arbetar aktivt för ett öppet vetenskapssystem, där alla har fri och öppen tillgång till vetenskapliga texter, forskningsresultat och forskningsdata.

En bokhög som har en kedja och ett uppbrutet lås runt sig
Foto: Karl Edqvist

 

 

Vad är öppen vetenskap?

Öppen vetenskap (open science) är ett vitt begrepp som syftar till att göra forskningsresultat och fler delar av forskningsprocessen mer transparent, tillgänglig och återanvändbar.

I Sverige strävar man mot att:

…vetenskapliga publikationer, som är ett resultat av forskning som finansieras med offentliga medel, ska vara omedelbart öppet tillgängliga med verkan från 2021. Vad gäller forskningsdata ska omställningen vara genomförd fullt ut senast 2026, vilket innebär att forskningsdata ska göras tillgängligt så öppet som möjligt och så begränsat som nödvändigt.

Regeringens forskningsproposition 2020/21:60, s. 101

Öppen tillgång (open access) innebär att vetenskapliga publikationer är direkt sökbara och tillgängliga på internet i digital form under en öppen licens, och att vem som helst kan läsa, ladda ner, kopiera och sprida materialet. Upphovspersonen till en öppet tillgänglig publikation äger fortsatt sin ideella upphovsrätt och bestämmer hur verket får återanvändas, spridas och ska citeras. 

Läs mer om upphovsrätt på Medarbetarwebben 

Öppen vetenskap på 15 minuter

Se gärna filmen om öppen vetenskap från en av bibliotekets lunchföreläsningar på 15 minuter. Spela den direkt här på sidan, eller gå till Videotjänsten på SU, där en full beskrivning av föreläsningen finns. Filmen är inspelad av Lisa Olsson som ingår i forskningsdatagruppen på Stockholms universitetsbibliotek. 

En kvart om öppen vetenskap 19 maj 2022

 

Öppen vetenskap på Stockholms universitet 

Stockholms universitet  förespråkar öppen vetenskap genom en forsknings- och utbildningsmiljö som gynnar, uppmuntrar och informerar om öppen vetenskap som praxis. Huvudregeln vid Stockholms universitet är att forskning som är helt eller delvis offentligt finansierad så långt som möjligt bör vara öppet tillgänglig. 

Utöver öppen tillgång, förespråkar Stockholms universitet FAIR-principerna. Forskning (vetenskapliga artiklar, forskningsdata och gärna också andra resultat av forskning) ska hanteras och publiceras på ett sätt som gör den sökbar, tillgänglig, interoperabel och återanvändbar, i linje med de internationella FAIR-principerna.

FAIR gör det enklare för både maskiner och människor att hitta, ladda ner, förstå, hantera och återanvända publikationen i framtiden.

Läs mer om FAIR på Medarbetarwebben

På Stockholms universitet finns ett open access-förlag som enbart ger ut öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter och böcker. Målet är att tillgängliggöra vetenskap och möjliggöra en så bred spridning som möjligt, så att forskare runt om i världen kan hitta och få tillgång till den information de behöver utan hinder. Allt som ges ut på förlaget har genomgått en noggrann peer review. 

I samarbete med förlagets författare och serieredaktörer görs publiceringar inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. 

Läs mer på Stockholm University Press hemsida

 

Så arbetar universitetsbiblioteket med öppen tillgång

Universitetsbiblioteket har under många år arbetat aktivt för ökad öppen tillgång. 
Som ett led i det arbetet behöver forskare vid Stockholms universitet inte betala för att publicera sig med öppen tillgång i ett stort antal tidskrifter, då kostnaderna finansieras centralt av universitetsbiblioteket.

Är du forskare och vill veta mer om hur du kan publicera med öppen tillgång öppet tillgängligt? På medarbetarwebben kan du läsa mer om de tjänster som universitet erbjuder forskare gällande publicering med öppen tillgång. 

Publicera med öppen tillgång på Stockholms universitet

Fördelar med öppen tillgång

Det har visat sig att det som publiceras öppet tillgängligt sprids fortare och citeras oftare. Öppen tillgång till forskningsresultat skapar också möjligheter till en rättvisare fördelning av informationsresurser globalt. 

Öppen tillgång till forskningsresultat innebär att forskare kan bygga vidare på tidigare resultat, och att vetenskapliga studier inte behöver upprepas i onödan. Det är därmed även resurseffektivt ur ett miljömässigt, ekonomiskt och etiskt perspektiv.

Öppen tillgång – en bakgrund

Historiskt sett har tillgång till forskningsresultat sett olika ut, beroende på vilka möjligheter det har funnits att kommunicera och hur det vetenskapliga systemet sett ut. 

Kungliga biblioteket har tagit fram en informationsfilm om öppen tillgång för vetenskapliga publikationer och hur det har sett ut från 1600-talet fram till 2019. Se den gärna här:

 

Nationella och internationella riktlinjer för öppen vetenskap

Öppen vetenskap ökar tillgängligheten till både publikationer och data och blir ett sätt att höja effektiviteten och underlätta för kunskapsöverföring, vilket påskyndar framstegen inom forskning och innovation.

Regeringens forskningsproposition 2020/2021

 


Stockholms universitetsbibliotek har via representanter i nationella arbetsgruppen för forskningsdata inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) varit med och formulerat en nationell färdplan för öppen vetenskap, som antogs av SUHF:s förbundsförsamling den 10 mars 2021. Målet är att en omställning till ett öppet vetenskapssystem ska vara genomförd fullt ut i Sverige senast 2026. 

SUHF:s färdplan för öppen vetenskap
 

I forskningspropositionen ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige” som regeringen överlämnade till riksdagen i december 2020 fastställs att ”öppen vetenskap ökar tillgängligheten till både publikationer och data och blir ett sätt att höja effektiviteten och underlätta för kunskapsöverföring, vilket påskyndar framstegen inom forskning och innovation.”

I propositionen lyfter man fram lärosätenas ansvar, jämte forskningsfinansiärer, att utforma tydliga incitament för öppen vetenskap. Och poängterar att forskningsbiblioteken spelar en fortsatt viktig roll för att främja omställningen till öppen vetenskap, genom att tillhandahålla stöd och service till lärosätena. 

Regeringens forskningsproposition

European Open Science Cloud (EOSC) är ett initiativ från EU-kommissionen om en gemensam, öppen och virtuell miljö för FAIR och öppna forskningsdata. Det är ett vetenskapligt ekosystem under uppbyggnad med tjänster för lagring, hantering, analys och återanvändning av forskningsdata.

EOSC bygger vidare på och binder samman befintliga lösningar och infrastrukturer i medlemsländerna som tillhandahåller tjänster för lagring, hantering, delning, analys och användning av öppna forskningsdata. 

EOSC

EOSC Association

EOSC Association grundades som en juridisk enhet den 29 juli 2020 med fyra grundande medlemmar: GÉANT, CESAER, CSIC och GARR. Via ett samförståndsavtal med Europeiska kommissionen arbetar föreningen för att sammanföra berörda intressenter och tillsammans utforma och distribuera en europeisk forskningsdatakommunikation där data är så tillgängliga och öppna som möjligt, enligt FAIR-principerna. 

Universitetsbibliotekets överbibliotekarie Wilhelm Widmark sitter i styrelsen för EOSC Association sedan 2020. 

EOSC Association

 

 

 

Kontakt

Licensavtal och öppen tillgång
Forskningsdata och FAIR-principer
På denna sida