Öppen vetenskap

Stockholms universitetsbibliotek arbetar aktivt för ett öppet vetenskapligt system, där alla har fri och öppen tillgång till vetenskapliga texter, forskningsresultat och forskningsdata.

En bokhög som har en kedja och ett uppbrutet lås runt sig
Foto: Karl Edqvist

 


 

Vad är öppen vetenskap?

Öppen vetenskap (open science) är ett vitt begrepp som syftar till att göra vetenskapen mer transparent, tillgänglig och återanvändningsbar i alla delar av forskningsprocessen. 

Öppen tillgång (open access) innebär att vetenskapliga publikationer är direkt sökbara och tillgängliga på internet i digital form, och att vem som helst kan läsa, ladda ner, kopiera och sprida materialet. 

Upphovspersonen till en öppet tillgänglig publikation äger fortsatt sin ideella upphovsrätt och måste anges med namn vid återanvändning och spridning, och verket får inte förvanskas eller citeras felaktigt. 

Mer information om upphovsrätt
 


 

Öppen vetenskap på Stockholms universitet 

Stockholms universitet förespråkar tillgängliggörande av dess forskning och forskningsresultat genom en forsknings- och utbildningsmiljö som gynnar, uppmuntrar och informerar om öppen vetenskap som praxis. Huvudregeln vid Stockholms universitet är att forskning som är helt eller delvis offentligt finansierad så långt som möjligt bör vara öppet tillgänglig. 

På Stockholms universitet finns ett open access-förlag som enbart ger ut öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter och böcker. Målet är att tillgängliggöra vetenskap och möjliggöra en så bred spridning som möjligt, så att forskare runt om i världen kan hitta och få tillgång till den information de behöver utan hinder. Allt som ges ut på förlaget har genomgått en noggrann peer review. 

I samarbete med förlagets författare och serieredaktörer görs publiceringar inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. 

Stockholm University Press

Att dela och öppet tillgängliggöra forskningsdata eller information om data är värdefullt för att granska forskningsresultat och möjliggöra återanvändning av forskning för att skapa ny kunskap. 

Stockholms universitet antog som första svenska lärosäte en Forskningsdatapolicy med tillhörande Regler för hantering av forskningsdata, i syfte att erbjuda sina forskare stöd i arbetet med att hantera och tillgängliggöra forskningsresultat och forskningsdata enligt god forskningspraxis. Forskningsdata ska hanteras på ett sätt som gör dem sökbara, tillgängliga, interoperativa och återanvändningsbara enligt de internationella FAIR-dataprinciperna, det vill säga att de är sökbara (findable), tillgängliga (accessible), kompatibla (interoperable) och användbara (re-usable).

Forskningsdata vid Stockholms universitet

 

Så arbetar universitetsbiblioteket med öppen tillgång

Universitetsbiblioteket har under många år arbetat aktivt för ökad öppen tillgång. 

Som ett led i det arbetet behöver forskare vid Stockholms universitet inte betala för att publicera sig i ett stort antal open access-tidskrifter, då kostnaderna finansieras centralt av universitetsbiblioteket.

Är du forskare och vill veta mer om hur du kan publicera öppet tillgängligt? Klicka på länken nedan för att få veta mer om de tjänster som universitet erbjuder forskare gällande open access-publicering. 

Publicera open access på Stockholms universitet 
 

Fördelar med öppen tillgång

Det har visat sig att det som publiceras öppet tillgängligt sprids fortare och citeras oftare. Öppen tillgång till forskningsresultat skapar också möjligheter till en rättvisare fördelning av informationsresurser globalt. 

Öppen tillgång till forskningsresultat innebär att forskare kan bygga vidare på tidigare resultat, och att vetenskapliga studier inte behöver upprepas i onödan. Det är därmed även resurseffektivt ur ett miljömässigt, ekonomiskt och etiskt perspektiv.

Öppen tillgång – en bakgrund

Historiskt sett har tillgång till forskningsresultat sett olika ut, beroende på vilka möjligheter det har funnits att kommunicera och hur det vetenskapliga systemet sett ut. 

Kungliga biblioteket har tagit fram en informationsfilm om öppen tillgång för vetenskapliga publikationer och hur det har sett ut från 1600-talet fram till 2019. Se den gärna här:


 

Nationella och internationella riktlinjer för öppen vetenskap

Öppen vetenskap ökar tillgängligheten till både publikationer och data och blir ett sätt att höja effektiviteten och underlätta för kunskapsöverföring, vilket påskyndar framstegen inom forskning och innovation.

Regeringens forskningsproposition 2020

 


Stockholms universitetsbibliotek har via representanter i nationella arbetsgruppen för forskningsdata inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) varit med och formulerat en nationell färdplan för öppen vetenskap, som antogs av SUHF:s förbundsförsamling den 10 mars 2021. Målet är att en omställning till ett öppet vetenskapssystem ska vara genomförd fullt ut i Sverige senast 2026. 

SUHF:s färdplan för öppen vetenskap
 

I forskningspropositionen ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige” som regeringen överlämnade till riksdagen i december 2020 fastställs att ”öppen vetenskap ökar tillgängligheten till både publikationer och data och blir ett sätt att höja effektiviteten och underlätta för kunskapsöverföring, vilket påskyndar framstegen inom forskning och innovation.”

I propositionen lyfter man fram lärosätenas ansvar, jämte forskningsfinansiärer, att utforma tydliga incitament för öppen vetenskap. Och poängterar att forskningsbiblioteken spelar en fortsatt viktig roll för att främja omställningen till öppen vetenskap, genom att tillhandahålla stöd och service till lärosätena. 

Regeringens forskningsproposition

European Open Science Cloud (EOSC) är ett initiativ från EU-kommissionen om en gemensam, öppen och virtuell miljö för FAIR och öppna forskningsdata. Det är ett vetenskapligt ekosystem under uppbyggnad med tjänster för lagring, hantering, analys och återanvändning av forskningsdata.

EOSC bygger vidare på och binder samman befintliga lösningar och infrastrukturer i medlemsländerna som tillhandahåller tjänster för lagring, hantering, delning, analys och användning av öppna forskningsdata. 

EOSC

EOSC Association

EOSC Association grundades som en juridisk enhet den 29 juli 2020 med fyra grundande medlemmar: GÉANT, CESAER, CSIC och GARR. Via ett samförståndsavtal med Europeiska kommissionen arbetar föreningen för att sammanföra berörda intressenter och tillsammans utforma och distribuera en europeisk forskningsdatakommunikation där data är så tillgängliga och öppna som möjligt, enligt FAIR-principerna. 

Universitetsbibliotekets överbibliotekarie Wilhelm Widmark sitter i styrelsen för EOSC Association sedan 2020. 

EOSC Association

 

 

 

Kontakt

Licensavtal och open access
Forskningsdata
På denna sida