Vi undersöker samspelet mellan finans- och penningpolitik

Anna Seim är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hennes forskning fokuserar bland annat på hur penning- och finanspolitiken påverkar lönebildningen, växelkurser och relationen mellan politiska institutioner och långsiktig tillväxt. Förutom sin forskning och undervisning i makroekonomi har hon ett ben stadigt utanför akademin, bland annat som ledamot av Finansinspektionens styrelse, Finanspolitiska rådet och Riksgäldens vetenskapliga råd.

Anna Seim undervisar. Foto: Björn Terring

Vilket är ditt favorituppdrag som expert i nationalekonomi?

– De är alla intressanta och viktiga men en favorit är Finanspolitiska rådet där vi utvärderar finanspolitiken. Vi producerar en rapport i maj varje år där vi gör ett bokslut över det år som varit. Vi sitter hela dagar och diskuterar olika aspekter på politiken. Är finanspolitiken långsiktigt hållbar? Är den i linje med det finanspolitiska ramverket? Oavsett politisk riktning är det samma överskottsmål och samma riktlinjer kring till exempel skuldankaret som gäller. Sedan får finansministern ta del av rapporten och den diskuteras i Finansutskottet. Som expert ska man inte bestämma över politiken, men man kan däremot avgöra om åtgärder är effektiva eller ineffektiva, eller om de strider mot det finanspolitiska ramverket.

 Det som först lockade mig var att man kunde bygga små mikrokosmos som fungerar som laboratorier

Vad gör en forskare i nationalekonomi?

– Förenklat kan man säga att man som forskare i nationalekonomi tar fram matematiska och statistiska modeller som ska beskriva hur ekonomin fungerar. I teoretiska modeller börjar man med förenklande antaganden om vad olika aktörer vill, till exempel hushåll, företag, fackföreningar, regering och centralbank. Sedan studerar man de val de gör i jämvikt och analyserar hur olika utfall påverkas när man ändrar något i modellen - ofta den ekonomiska politiken.

Men är nationalekonomi bara plus och minus?

– I teoretiska modeller är det i princip ren matematik, man arbetar med olika matematiska funktioner och hittar en jämvikt. Det som först lockade mig var att man kunde bygga små mikrokosmos som fungerar som laboratorier. Jag är alltid väldigt lycklig när jag får sitta och hålla på med algebra. Men nationalekonomi handlar också om att förstå data. Teoretiska modeller är ju inte till någon nytta om de inte kan säga något om verkligheten. Nationalekonomisk forskning är som bäst när den kombinerar teori och empiri.

Anna Seim Foto: Rickard Kilström

Vill du veta mer om Anna och hennes forskning?

Läs mer om Anna Seim

Läs mer om Annas forskning:

Nationalekonomi vid Stockholms universitet rankas högt

Läs artikel om nytt uppdrag för Anna Seim

Anna Seim blir ny vice riksbankschef

 

 

 

 

Varför är ämnet nationalekonomi så spännande?

– När man tänker på nationalekonomi tänker man ofta på räntor och BNP, men egentligen handlar det om att förstår varför hushåll och företag uppför sig som de gör, att förstå mänskligt beteende. Ekonomin är som en jätteorganism där alla mikrobeslut som hushåll och företag fattar påverkar utfallet. Ekonomins aktörer har ju en fri vilja och sammantaget kan alla små beslut få stora konsekvenser. Det är också det som gör ekonomin svår att förutspå. Den styrs inte av naturlagar.

När vi pratar om ekonomisk politik är studenterna särskilt framåtlutade och ställer mängder av frågor. Det är kul!

Hur förmedlar du din expertkunskap till dina studenter?

– Jag undervisar bland annat i makroekonomi på andra terminen på våra program. Vi diskuterar begrepp och modeller och pratar om ekonomisk politik. Här har jag verkligen användning av mina erfarenheter från Finanspolitiska rådet och andra expertuppdrag. Om jag räknar har jag undervisat drygt 2500 studenter genom åren, som nu förhoppningsvis kan lite mer om finans- och penningpolitik. När vi pratar om ekonomisk politik är studenterna särskilt framåtlutade och ställer mängder av frågor. Det är kul! Vi jobbar också mycket med debatt. Till exempel: Ska vi ha euron som valuta?

Varför ska man plugga eller forska på just Stockholms universitet?

– Eftersom vi är ett mångvetenskapligt universitet kan vi arbeta tvärvetenskapligt på ett sätt som renodlat ekonomiskt inriktade utbildningar inte kan. Vi kan till exempel kombinera nationalekonomi med klimatforskning. Genom samarbete med exempelvis juridiska institutionen och statsvetenskapliga institutionen blir våra utbildningar bredare.

Vilka forskningsprojekt står näst på tur för dig?

– Ett spännande projekt är varför växelkursen försvagas i små ekonomier som den svenska när det är turbulent i världen. Vi ska bygga en modell över det för att göra en analys. Då tittar vi bland annat på betydelsen av Ukrainakriget, som har stärkt dollarn. En forskningsfråga är till exempel: Varför flyr man alltid till stora valutor i dåliga tider?

Hur gör du för att hålla intresset uppe hela tiden för området?

– Vad är det man brukar säga? Man ska se till att arbeta med något man gillar att göra, för då behöver man inte jobba en dag till i hela sitt liv.