Vi bygger nervceller och muskelvävnad för att förstå den dödliga sjukdomen ALS

Kommer vi att hitta metoder för att behandla ALS i framtiden? Ja, definitivt. När jag började forska om ALS för mer än 20 år sedan kände vi till en gen som är kopplad till sjukdomen. Nu känner vi till över 50 och vi förstår mycket mer om hur de orsakar sjukdomen och kan börja utforma behandlingar därefter, säger Eva Hedlund, professor i neurokemi.

– Som gammal idrottare och tränare har jag alltid varit intresserad av hur kroppen fungerar, hur man bygger snabba muskler som gör att man kan springa fort och hoppa långt. I min forskning fokuserar jag på att förstå hur man kan skydda de nervceller i ryggmärgen, så kallade motorneuroner, som styr de snabba muskelfibrerna och som förloras först vid ALS.

Hur går forskningen till?

– För att ta reda på vad som händer vid ALS programmerar vi bland annat om mänskliga hudceller till stamceller och skapar små miniorgan, som är modeller av den mänskliga ryggmärgen och de muskler den styr. Sedan kan vi undersöka hur kopplingarna mellan muskler och nerver fungerar, varför de bryts ner vid ALS och hur man kan stärka dem. Vi undersöker också varför vissa nervceller är motståndskraftiga, medan andra dör.

Vad betyder det för dig att vara forskare?

– Det är otroligt glädjefyllt att få ställa frågor som ingen har svaret på och därefter försöka förstå hur det fungerar genom att göra experiment. Jag älskar att komma in till labbet, att få bolla idéer tillsammans med andra och känner mig väldigt lyckligt lottad som får göra det varje dag.

Vad betyder forskningsmiljön vid Stockholms universitet för dig?

– Forskningsmiljön är tvärvetenskaplig och som neurokemist och stamcellsforskare har jag möjlighet att prata med forskare från många olika områden, som fysik, biokemi, cellbiologi, eller materialkemi. Tillsammans kan vi göra saker som får forskningen att ta stora och oväntade kliv framåt.

– Det är också en väldigt internationell miljö. I mitt team finns det forskare från Kina, Indien, Ukraina, Spanien, Italien, Nederländerna, Frankrike, Tyskland, Grekland och Sverige. Det är viktigt för kreativiteten att vi är en dynamisk forskargrupp och att vi tänker lite olika.

Vad betyder kontakten med studenterna för dig?

– Att undervisa ger mig massor av energi. Det är kanske där jag gör mitt viktigaste arbete på många sätt. Det bästa är nog när studenterna frågar om saker som jag inte har svaret på, och vi tillsammans börjar att gräva efter svaren.

– Fördelen för mig som lärare är att jag undervisar inom områden som jag själv är väldigt nyfiken på. I masterutbildningen ingår bland annat att designa egna experiment i labbet. Studenterna får lära sig att odla mänskliga stamceller och utveckla protokoll för att dessa ska bilda olika nervceller, det brukar uppskattas väldigt mycket.

Senast uppdaterad: 2026-03-05

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen