Stockholms universitet
This page in English

Anna Nørholm LundinUniversitetslektor

Om mig

Jag är docent i pedagogik och anställd som lektor på Stockholms universitet sedan år 2018. Ursprungligen är jag utbildad klassisk musiker. Efter att ha upptäckt pedagogik och sociologi och mitt intresse för forskning bytte jag bana. Från år 2001 har jag forskat och undervisat vid flera universitet. Jag har även arbetat som utredare/analytiker/utvärderare på myndigheter inom kultur- och utbildningsområdet.

Jag är medlem i forskargruppen vuxnas lärande och mina forskningsprojekt kan sammanfattas i två teman:

  1. Ett arbete utöver det vanliga? Karriär- och livsvägar i gig ekonomin och alternativa branscher och elitsatsningar
  2. Varför ska man bry sig? Lärande och identitetsformering i nätverk och sociala rörelser

Mina senaste publikationer handlar om hur frilansmusiker gör för att skapa en fast punkt i ett osäkert yrke samt hur frilansmusiker hanterar (bristande) tillgång till arbets- och mötesplatser under pandemin:

  • Malm, T. & Lundin, A.N. (2024) Robbed or Released by the Pandemic? The Dynamics of Integrating and Situating Musician Identity Learning. Vocations and Learning, https://doi.org/10.1007/s12186-024-09346-1
  • Nørholm Lundin, A. (2022) “Where is your fixed point?” Dealing with ambiguous freelance musician careers, Cultural Trends, 32(3), 231–246, https://doi.org/10.1080/09548963.2022.2075715

Senare publikationer handlar om också om betydelsen av ideellt engagemang i klimat- och miljögrupper, lokala nätverk och globala rörelser:

  • Nørholm Lundin, A. (2021). Why bother getting involved? Commitment and mobilisation within current climate- and environmental movements. Adult Education Discourses, 22(21): 23-40, https://doi.org/10.34768/dma.vi22.583
  • Nørholm Lundin, A. (2020). De boende säger nej! Lärande, strategier och habitus i mobiliseringsarbete. I Hill & Schoug (red.). Lärande i civilsamhället.

Mina forskningsintressen är främst utbildnings- och kultursociologiska med inspiration av Pierre Bourdieus begrepp sociala praktiker, habitus, kapital och fält men också emotionssociologi. De forskningsområden som jag främst ägnar mig åt är yrkesidentitet, socialisation och habitus inom skilda yrkespraktiker som professionella musiker och yogalärare/yogis.

Ett annat forskningsområde som jag ägnar mig åt är engagemang, organisering och mobilisering bland lokala grupper och nätverk kring miljö- och kilmatfrågor, även sociala rörelser och aktivism - där både sociologiska och pedagogiska frågor är i fokus t.ex. hur kunskap, lärande och habitus används eller spelar in i mobiliseringen.

Jag har även forskat om folkbildningsforskning som ett socialt och kulturellt fält, där relationen mellan akademiska, praktiska och politiska intressen, kunskapstraditioner och doxor studeras.

Som lärare och handledare arbetar jag i pedagogikkurser på olika program t.ex. studie- och yrkesvägledarprogram, personal- och arbetslivsprogram, mångfaldsprogram och fristående kurser i pedagogik. Kurser inom vuxenpedagogik, sociologiska perspektiv, vetenskaplig metod och handledning av examensarbeten är exempel på vad jag arbetar med. Jag handleder två doktorander (bihandledare). 

 

Publikationsförteckning


Monografier

Lundin, A. (2008). Folkbildningsforskning som fält – från framväxt till konsolidering. Diss. Linköping: Univ. http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A18264&dswid=8560

Vetenskapliga artiklar och antologibidrag

Lundin, A. & Sandberg, A. (2001). The Music in Swedish Preschools. I British journal of music education. 2001, 18(3):241-250.

Nørholm Lundin, A. (2018). Himmel och helvete: Framgång, ambivalens och habitus hos professionella musiker. I Af Praktiske Grunde. Nordisk tidskrift for kultur- og samfundsvidenskap. Nr 1-2, 2018. http://praktiskegrunde.dk/2018/praktiskegrunde(2018-1+2d)lundin.pdf

Nørholm Lundin, A. (2019). Maestro! Yrkesmusikers sociala praktik, relativa framgång och habitus. I Praxeologi - Et kritisk blikk på sosiale praktikker. Vol 1, 2019. Bergen Universitet. https://boap.uib.no/index.php/praxeologi/article/view/1566

Nørholm Lundin, A. (2019). ”Practice and all is coming” – trosföreställningar och socialiserande ritualer i yogans sociala praktik. I Af Praktiske Grunde. Nordisk tidskrift for kultur- og samfundsvidenskap. Nr 1-2, 2019. http://praktiskegrunde.dk/pg(2019-1+2).html

Nørholm Lundin, A. (2020). Att bli och att vara framgångsrik musiker: socialisation och sortering genom livet. I Educare 2020:1, s 82-108. https://ojs.mau.se/index.php/educare/article/view/498

Nørholm Lundin, A. (2020). De boende säger nej! Lärande, strategier och habitus i mobiliseringsarbete. I Hill & Schoug (red.). Lärande i civilsamhället.

Nørholm Lundin, A. (2021). Why bother getting involved? Commitment and mobilisation within current climate- and environmental movements. I Adult Education Discourses, 22(21): 23-40, https://doi.org/10.34768/dma.vi22.583

Nørholm Lundin, A. (2021). Vad betyder det att öva? Socialisation av tro, kopp och själ i musikers och yogalärares övning. I Lea, K. & Horne, R. (red). Praxeologiske perspektiver. Professorens habitus og kampen for sykepleivitenskap som autonomt fag. Hexis forlag.

Nørholm Lundin, A. (2022) “Where is your fixed point?” Dealing with ambiguous freelance musician careers, Cultural Trends, 32(3), 231–246, https://doi.org/10.1080/09548963.2022.2075715

Nørholm Lundin, A. (2022). A life without a plan? Freelance musicians in pandemic life. Emotions, Space and Society, Vol. 45, https://doi.org/10.1016/j.emospa.2022.100924

Malm, T. & Lundin, A.N. (2024) Robbed or Released by the Pandemic? The Dynamics of Integrating and Situating Musician Identity Learning. Vocations and Learning. https://doi.org/10.1007/s12186-024-09346-1


Rapporter, översikter osv

Karlsson, O., Andersson, I., Lundin, A. (2002). Metautvärdering av
Högskoleverkets modell för kvalitetsbedömning av högre utbildning: hur har lärosäten och bedömare uppfattat modellen? Högskoleverkets rapportserie 2002:20R.

Lundin, A. (2003). Folkbildningens särart – såsom konstruerad i avhandlingstexter inom folkbildningsforskningen. I Andersén, A., Lundin, A., Sundgren, G. (2003). Folkbildningens särart? Offentlighet, forskning och folkbildares självförståelse. SOU 2003:94.

Nørholm Lundin, A. (2010). Folkbildningsforskningen och folkhögskolans yrkesutbildning. Lund Nilsson, F. & Nilsson, A. (2010) (red.). I antologin Två sidor av samma mynt? Folkbildning och yrkesutbildning vid de nordiska folkhögskolorna. Lund: Nordic Academic Press.

Abrahamsson, K. & Nørholm Lundin, A. (2016). Folkbildningen och statens fyra syften. I Folkbildningens frihet och värde (antologi). Folkbildningsrådet utvärderar no 2 2016. Metautvärdering. https://www.folkbildningsradet.se/globalassets/rapporter/fbr_meta_webb.pdf

Harding, T. & Nørholm Lundin, A. (2016). Kulturens Bildningsverksamhet – Ett nytt studieförbunds väg in i folkbildningen. Folkbildningsrådet utvärderar no 1 2016. Utvärdering. https://www.folkbildningsradet.se/globalassets/publikationer/kulturens-bildningsverksamhet--ett-nytt-studieforbunds-vag-in-i-folkbildningen.pdf

Nørholm Lundin, A. (2016). Det civila samhället och folkbildningen. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Kunskapsöversikt. http://www.civsam.se/folkbildning

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Maestro! Yrkesmusikers sociala praktik, relativa framgång och habitus

    2019. Anna Nørholm Lundin.

    Artikel

    Maestro! The social practice, relative success and habitus of professional musicians In art music the Maestro is an important figure. The Maestro is an outstanding musician and teacher at one of the prestigious music colleges in Sweden. To be admitted as a student of a Maestro is to be granted access to the atrium of music. However, this is no guarantee of actually succeeding as a musician. Who is the Maestro? Which social practice is the Maestro part of, and which social practice is he/she maintaining? Who achieves a position as an outstanding musician, and what is required to hold such a position? The empirical material consists of three in-depth interviews with central musicians and teachers at the prestigious music colleges, which is used to reconstruct their positions and dispositions. The relative success of the musicians is understood in relation to the concept of habitus and in relation to a profession in transformation.

    Läs mer om Maestro! Yrkesmusikers sociala praktik, relativa framgång och habitus

  • Himmel och helvete

    2018. Anna Nørholm Lundin. Praktiske grunde. Tidsskrift for kultur og samfunnsvitenskab (1-2), 21-50

    Artikel

    Heaven and hell – success, ambivalence and habitus among professional musicians. The present article is written from a praxeological perspective treating professional musicians within artmusic. The empirical material consists of two in-depth interviews with two prominent musicians and professors from the prestigious music colleges – two Maestros. These musicians are successful, though not unthreatened in their positions. Their dispositions and modes of being musicians have varying significance over time. This means that their success is relative, understood as a consequence of how their habituses correspond with the changing practice they are a part of. Their success has also had some personal costs. The focus of the article is the relatively strong ambivalence expressed by the musicians. How come such successful musicians experience such strong ambivalence regarding their work? How can this be understood and explained? What role does the Maestro-myth of talent and calling play – in relation to the conditions of the work and the social history and habitus of the musicians? Theoretical perspectives in the article come from sociologists Pierre Bourdieu and Francine Muel-Dreyfus and ethnologist Henry Kingsbury among others.

    Läs mer om Himmel och helvete

Visa alla publikationer av Anna Nørholm Lundin vid Stockholms universitet

Redigera profilen