Forskning

Våra forskningsområden

Våra aktuella forskningsområden inom svenska/nordiska språk kan grupperas under följande tre huvudrubriker, som någorlunda väl täcker den samlade insatsen: Samtida språkbruk i samhällsperspektiv, Nordistik med kulturhistorisk inriktning och Forskning om det svenska språksystemet.

Se även Centrum för tvåspråkighetsforskning och Tolk- och översättarinstitutet för deras forskningsområden.

Forskarskolan

Inom Humanistiska fakultetens forskarskola ger vår institution under läsåret 2016/2017 egna kurser och kurser tillsammans med andra institutioner. Dessutom ansvarar vi för ett tema tillsammans med en annan institution.

Gunlög Sundberg. Foto: Johan Asplund

Medel från RJ till forskningsinfrastruktur för svenska som andraspråk, SweLL (2017–2019)

Riksbankens Jubileumsfond har beslutat ge 7 miljoner kronor för att skapa en forskningsinfrastruktur för svenska som andraspråk. Projektet Swedish Learner Language korpus, SweLL syftar till att skapa en plattform för att samla in, digitalisera, normalisera, annotera och elektroniskt tillgängliggöra texter skrivna av inlärare av svenska.

Olle Josephson. Foto: Johan Bergling

Det vore en vinst att göra sig av med dem

Den uppblossade debatten om skriftspråkets de, dem och dom har fog för sig: talspråket har förändrats så mycket att en reform vore rimlig. Frågan är bara hur den ska se ut: dom eller de som enda form? Olle Josephson, professor i nordiska språk, ger sig in i debatten.

Anders Björkvall, Sara Van Meerbergen, Gustav Westberg. Foto: Johan Asplund, privat, Anders Björkval

Barn specialgranskar lappar på anslagstavlor i hela landet

Just nu pågår ett stort arbete över hela landet där skolelever hjälper språkforskare att kartlägga anslagstavlor. Gamla hederliga fysiska anslagstavlor, alltså, sådana med häftstift och papperslappar. Det är via en specialframtagen app som barnen med hjälp av mobiltelefoner och surfplattor fotograferar, skriver av och registrerar allt som sitter på anslagstavlorna. Lyssna på inslag i Vetenskapsradion.

Gustav Westberg

"Nu kommer det här gamla joxet från 1800-talet och spökar en torsdagkväll hemma"

Gustav Westberg, doktor i nordiska språk, pratar i "Eftermiddag i P4 Stockholm" om hur synen på föräldraskap i samhället under de senaste 150 åren påverkar oss idag. Kvinnan/mamman ses fortfarande som den "naturliga" föräldern – på 1800-talet hänvisade man till Gud och bibeln och idag till kvinnlig biologi. Argumenten är snarlika och besläktade, och de styr och begränsar människors möjligheter att träda in i rollen som förälder.

Gustav Westberg

Varför ska föräldrar vara på ett särskilt sätt? Jo, för att Gud, experter och barn säger så!

Samtidigt som Gustav Westberg skulle börja sin forskarutbildning fick han barn, liksom många i hans närhet. Alla pratade om jämställdhet som något självklart, men när barnen var födda började folk falla in i stereotypa mönster som inte alls stämde med det de sa sig stå för. Gustavs nyfikenhet på varför våra självformulerade värden kolliderar med andra värden och varför det blir så, blev till en doktorsavhandling i nordiska språk. Lyssna på en intervju med honom i Förmiddag i P4 Sörmland där han berättar om vad som styrt föräldrarollen de senaste 150 åren.

Maria Lim Falk. Foto: Privat

Språkforskare: ”Svårt bedöma hur bra det är”. Om engelskspråkig ämnesundervisning

Trots att det blir allt vanligare med engelskspråkig ämnesundervisning i svenska skolor, är det ingen som vet hur effektiv den är för elever som har svenska som modersmål. Språkforskaren Maria Lim Falk har i en avhandling undersökt en normalpresterande gymnasieskola där undervisningsspråket i en del klasser var engelska, för att se hur de elever som hade svenska som modersmål presterade.

Olle Josephson. Foto: Johan Bergling

Universiteten tappar svenskan

Engelskan riskerar att ta över som vetenskapligt språk på universitet och högskolor i Sverige. För att den inte ska tränga ut svenskan behövs det tvingande regler, menar Olle Josephson, professor i nordiska språk vid vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.

Martin Persson. Foto: Johan Asplund

Dör dialekterna ut? Hur 'ʁåjb' blev 'ʁep'

Martin Persson, doktorand i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, forskar om hur uttalet i de skånska dialekterna i Göinge och på Österlen har förändrats sedan början av 1900-talet. Genom att jämföra nutida inspelningar med dåtida nedtecknade beskrivningar kan han konstatera att de utpräglade dialekterna på landsbygden jämnas ut och närmar sig riksspråket – och att ett slags tredje dialekt därmed uppstår.

Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP)

Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska är ett forskningsprogram i samarbete mellan Stockholms universitet, Helsingfors universitet, Åbo universitet och Institutet för språk och folkminnen i Göteborg.

Medarbetare personal
Högre seminarier och kollokvier
Biblioteket
Forskningsdatabasen
su.se/play

The web talk show Crosstalks

Crosstalks

Leading professors from Swedish top universities discuss global topics live with viewers world wide.

SMDB, Svensk mediadatabas

Söktjänsten för Kungliga bibliotekets audiovisuella samlingar. Där hittar du uppgifter om tv, radio, video, biovisad film, skivor och multimedier.

Facebook Svefler

www.facebook.com/svefler