Under det Nordiska sjuårskriget 1563-1570 var den kungliga myntningen mycket omfattande, men helt koncentrerad till Stockholm. Även därefter förblev Stockholm den enda kungliga myntorten med några undantag. Åren 1574-1575 gjordes ett försök med valsverksprägling i Västerås. Resultatet blev uppenbarligen inte vad man hade förväntat sig och myntningen upphörde. När pesten hösten 1588 bl.a. drabbade Stockholm flyttade kungen m.fl. till Uppsala under några månader. Detta i kombination med en ombyggnad av myntverket i Stockholm ledde till att en myntning även skedde i Uppsala 1589. Det intressanta är att både vad gäller Västerås och Uppsala så anges Stockholm som myntort på mynten. I Vadstena skedde 1586-1587 en myntning i dalervalörer (4 - ½ daler). Åren 1569-1574 har ½-ören i Stockholm inskriften MON NO REG VRB STOKHOL (nytt mynt från den kungliga staden Stockholm) vilket tyder på att staden Stockholm fått myntningsrättigheter under dessa år. Myntordningar 1569, 1571 och 1572 nämner emellertid att den kungliga myntningen även skulle omfatta ½-ören.

Hertig Magnus av Östergötland fick 1563 rätt att prägla klippingar i Vadstena. På samma ort präglade hertigarna Johan och Karl klippingar under upproret mot Erik XIV 1568.

Hertig Karl kämpade under lång tid för sin myntningsrätt. Själva myntningen inleddes 1586-1587 i Nyköping, därefter från 1593 i Stockholm under Sigismund. Under stridigheterna med Sigismund präglade hertigen även mynt i Gripsholm 1598 (en av de få gånger myntning skett utanför en stad). Sedan hertig Karl valts till riksföreståndare och vistades i Kalmar skedde en märklig myntning i Karls namn som hertig i såväl guld som silver 1603-1604.

Sigismund präglade enbart i Stockholm och där präglade även Karl som riksföreståndare och som kung Karl IX. För att främja utvecklingen för den 1607 anlagda staden Göteborg (på Hisingen) erhöll staden myntningsrätt som utövades 1609-1611.