Pedagogiska ambassadörsprojekt 2022
Digitalt läromedel ska stärka studenter i matematik
Digitalt läromedel ska hjälpa ekonomistudenter bli bättre på matematik.
Det pedagogiska utvecklingsprojektet vid Nationalekonomiska institutionen går ut på att utveckla ett digitalt läromedel för att stödja i första hand ekonomistudenter, på fortsättningsnivå, som har en svagare matematikbakgrund. Institutionen har traditionellt erbjudit förberedande föreläsningar på plats i detta syfte. Den senaste tidens erfarenhet av digital undervisning och förinspelat material tyder dock på att denna typ av innehåll kan vara särskilt väl lämpat för det digitala formatet. Syftet är att utveckla en skräddarsydd digital förberedande "matte-för-ekonomer-modul" redo att lanseras hösten 2022. Detta är ett pilotprojekt som ska vägleda oss i vårt fortsatta arbete med att digitalisera utvalda delar av kurser. Därför tror vi att vårt projekt också kommer att vara användbart även för andra institutioner.
Projektledare/pedagogisk ambassadör: Adam Jacobsson Nationalekonomiska institutionen.
Undervisningsmoduler som ökar färdigheter i matematik
Statistiska institutionen utvecklar digitala undervisningsmoduler för att förbättra studenters färdigheter i matematik. Modulerna kommer att finnas tillgängliga online. Även andra institutioner inom Humanvetenskapliga området kommer att kunna dra nytta av utbildningsmaterialet.
I ett tidigare pedagogiskt projekt som genomfördes vid Statistiska institutionen kunde vi se att både lärare och studenter upplevde att det finns ett glapp mellan studenternas förkunskaper i matematik och statistiklärarnas förväntningar på dessa kunskaper.
Med det aktuella projektet ska vi nu som förbättringsåtgärd utveckla digitala undervisningsmoduler i matematik som ska kunna användas av studenterna som förberedelse och repetition inför och parallellt med våra statistikkurser samt som komplettering och vidareutveckling av matematikkunskaperna.
Modulerna är tänkta att finnas tillgängliga online. Vi kommer också att utvärdera undervisningskvalitén i modulerna med till exempel intervjuer och jämförande effekttester. Projektet kommer att ta vara på tidigare undersökningar och forskning som ger värdefull vägledning om hur man innehållsmässigt kan designa modulerna för att få en god kunskapsmässig kvalité och hur man utformar test för att kunna utvärdera och jämföra olika kursmoduler.
Statistik är ett viktigt ämne som stödvetenskap för i stort sett hela det Humanvetenskapliga området. Utbildningsinsatserna som vi föreslår är därför, i förlängningen, angelägna för flera institutioner. Vår förhoppning är också att andra institutioner med liknade erfarenheter och behov ska kunna dra nytta av projektets resultat.
Pedagogisk ambassadör/projektledare: Michael Carlsson, Statisktiska institutionen.
Undervisningsformer som stödjer utbildning i hållbarhetsvetenskap
Det pedagogiska utvecklingsprojektet vid Stockholm Resilience Centre handlar om att fördjupa sig i pedagogik och undervisningsmetoder som stödjer undervisning i tvärvetenskapliga området hållbarhetsvetenskap.
Att gå över till tvärvetenskapliga studier kan ge upphov till interna motsättningar då studenterna arbetar för att skaffa sig ny kunskap utan att förlora sin grund i sin tidigare utbildning, samt externa motsättningar när de kommunicerar med kamrater från olika akademiska bakgrunder. Båda dessa motsättningar behöver förvandlas till aktiva läro-ytor om problem ska lösas.
Denna utmaning undersöktes av SRC-doktorander (Haider et al. 2017) och är en nyckelfärdighet som identifierats för att lyckas med en rigorös utbildning i hållbarhetsvetenskap är "epistemologisk agility". Epistemologisk agilitet kräver att man kan identifiera och förstå skillnader i epistemologier, och i vilken utsträckning dessa skillnader kan eller inte kan förenas. Detta kräver kritiskt tänkande och djupgående inlärning: när en student börjar navigera i tänkande kring tänkande, kommer det att förbättra deras efterföljande lärande. I projektet kommer att användas Fazeys (2010) arbete med "högre ordningstänkande" (liknande djupinlärning) för att koppla detta pedagogiska tänkande till undervisning.
Fazey fann att inlärning av resilienstänkande kan förbättra tänkande av högre ordning, eftersom det tvingar fram att tänka på kunskap som något kontinuerligt. Bättre förståelse för detta bör förbättra lärandet och våra elevers kunskapsteoretiska smidighet, med fördelen av att bygga på metoder som redan är centrala för SRC-utbildning. Projektet kommer också att titta på det omvända klassrummet som ett förhållningssätt för att öka aktivt lärande – och därmed djupinlärning. Den nuvarande övergången till mer onlineundervisning har också ökat behovet av att utveckla meningsfulla lärmiljöer utanför lärosalen. Det omvända klassrummet verkar vara ett lovande tillvägagångssätt för båda dessa mål.
Pedagogisk ambassadör/projektledare: Miriam Huitric, Stockholm Resilience Centre
Digitalt studiematerial hjälper studenter greppa organisk kemi
Hur kan digitala lärresurser hjälpa studenter att bearbeta och förstå ett mycket svårt ämne som organisk kemi? Precis det handlar pedagogiska utvecklingsprojektet vid Institutionen för organisk kemi om, här tar de fram ett omfattande digitalt studiematerial. Förhoppningen är också att på så vis skapa mer utrymme för problembaserat lärande vid själva kursträffarna.
Nya studenter upplever oftast organisk kemi som ett svårt ämne. På en mycket kort tid förväntas studenterna greppa såväl svår teori som den formalism organiska kemister använder sig av. Man kan likna processen med att lära sig ett främmande språk där allt från grammatik till satsmelodi ska nötas in.
Organiska kemister använder sig av en speciell formalism för att visualisera hur reaktionsmekanismer går till genom att rita "krokiga pilar". Det här är nytt för de flesta studenter, och därför har många studenter svårt att själva kunna identifiera sina kunskapsluckor och veta var i lärandeprocessen de befinner sig.
Målet med det pedagogiska utvecklingsprojektet är att undersöka hur man med hjälp av digitala studiematerial kan underlätta inlärningen på bästa sätt. De digitala resurserna möjliggör att studenter har tillgång till handledning och kunskapskontroller på sina egna villkor. Studiematerialet kommer att bestå av en serie konceptföreläsningar som studenterna kan använda både som förberedelse och repetition, självrättande quiz med återkoppling, samt digitala problemlösningar. Målsättningen med ett utökat digitalt material är att en större del av föreläsningarna kan användas till problembaserat lärande.
Pedagogisk ambassadör/projektledare: Nicklas Selander, Institutionen för organisk kemi
Vilka strategier antar studenter för att klara onlineundervisning på engelska?
Det finns gott om utmaningar när det handlar om att tillgodogöra sig föreläsningar online. Lägg sen på dimensionen att föreläsningen inte ges på ditt modersmål. Hur upplever studenterna det och vilka strategier utvecklar de för att klara sin utbildning? Det utforskar pedagogiska utvecklingsprojektet vid Engelska institutionen.
Det pedagogiska utvecklingsprojektet vid Engelska institutionen ska hjälpa studenter på grundnivå som deltar i föreläsningar som ges på engelska (eng. English Medium Instruction, EMI). Även om tiderna förändras med mer deltagande och interaktiva undervisningsformer, är för många den akademiska föreläsningen den vanligaste formen av undervisning i högre utbildning (t.ex. Bligh, 2001; Crawford Camiciottoli & Querol-Julian, 2016; Lynch, 2011). I samband med Covid-pandemin överförde många institutioner föreläsningarna till att ges online vilket har inneburit att föreläsningar nu både ges online, personligen och hybrid.
Typiskt för EMI-undervisning, är att det engelska språket används för att undervisa i akademiska ämnen där förstaspråket (L1) för majoriteten av befolkningen inte är engelska (Dearden, 2014, s. 1). Det innebär att en lärares förmåga att undervisa och kommunicera begripligt och studenternas förmåga att känna igen och förstå innehållet i undervisningen är avgörande för att båda parter ska lyckas. När både läraren och studenterna är engagerade i undervisning och lärande på engelska, ökar därmed risken för missförstånd eller icke-förstånd (t.ex. Siegel, 2020). Detta gäller vid campusundervisning, men innebär en ny uppsättning utmaningar vid distansutbildning via video-teknik.
Brist på personlig kontakt med lärare och kursare, beroende av tekniken, tillsammans med de psykologiska och kognitiva krav som stirrandet på datorskärmar medför, påverkar troligen alla inblandade parter, åtminstone till viss del. Behoven av onlineundervisning och -inlärning i kurser på engelska (det vill säga lärande via ett andra eller ytterligare språk) kan förstärka de utmaningar som redan finns inom distansundervisning online.
Till en början var problemen många och varierande. Men med tiden, när lärare och studenter gradvis blivit mer vana vid onlineundervisningen har lösningar och strategier dykt upp som resultat av prövande, utbildning, och erfarenhet. För att belysa studenternas erfarenhet av lärande genom dessa nya format, koncentrerar detta projekt sig på studenternas uppfattningar om EMI vid universitetet. Det syftar till att bestämma de respektive utmaningar som studenter har ställts inför och de strategier de har antagit för att klara av EMI-föreläsningar som levereras online (till exempel via Zoom, Teams, etcetera). Genom gruppintervjuer med EMI-studenter kommer en serie frågor att framkalla studentsvar inom fyra distinkta områden: 1) åsikter och åsikter om EMI i onlinemiljöer; 2) praktiska strategier de använder för att hantera och lära sig av EMI-kurser i onlinemiljöer; 3) praktiska strategier som de tror att EMI-lärare använder för att framgångsrikt stimulera elevernas lärande i onlinemiljöer; och 4) områden där EMI-lärare kan förbättra sin onlineundervisning till förmån för studenternas lärande.
Projektledare/pedagogisk ambassadör: Joseph Siegel, Engelska institutionen.
Mer läsning
Bligh, D. A. (1998). What's the Use of Lectures?. Intellect books.
Lin, K. L., Mwinlaaru, I. N., & Tay, D. (Eds.). (2020). Approaches to Specialized Genres. Routledge.
Stärker blivande lärare undervisa om identitet, sexualitet och relationer
Med avstamp i regeringens beslut att stärka sexualundervisningen i skolan kommer det pedagogiska utvecklingsprojektet vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen att arbeta fram pedagogiska former för ett nytt nyligen infört examensmål i lärarutbildningen.
— Mitt pedagogiska ambassadörsprojekt har sitt ursprung i regeringens beslut att stärka sexualundervisningen i skolan och det nya examensmålet som införts i lärarutbildningen från och med 2021, säger Kjerstin Andersson Bruck vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
Det nya examens målet — visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer — ingår i kursen Sociala relationer i skolan. Kursen är en stor kurs med många studenter (cirka 1 700 studenter om året) som har kommit olika långt i sin utbildning, har olika undervisningserfarenhet, olika ämnesinriktning och som ska möta olika elever, i allt från förskoleklass till gymnasiet.
Andersson Bruck berättar att just ämnet sexualitet kan uppfattas som känsligt av många studenter och väcker frågor som det kan vara svårt att distansera sig ifrån i en undervisningssituation. Undervisande lärare behöver därför kunna möta studenters oro inför att undervisa om ett ämne som kan uppfattas som obekvämt. — I projektet kommer jag att försöka utveckla nya pedagogiska former för det nya examensmålet, säger Andersson Bruck.
Målet med projektet är
- att utveckla kursens innehåll till att inkludera det nya examensmålet
- att säkerställa en likvärdig kvalitet mellan de olika kursversionerna som ges
- att säkerställa alla lärares kompetens att undervisa om det nya examensmålet
- att utveckla dynamiska och inkluderade läraktiviteter som säkerställer studenternas kunskaper om och förmåga att kommunicera om identitet, sexualitet och relationer.
Pedagogisk ambassadör/projektledare: Kjerstin Andersson Bruck, Barn-och ungdomsvetenskapliga institutionen (BUV)
Samverkansinlärning som pedagogiskt analysverktyg
Filosofiska institutionen tar i ett pedagogiskt utvecklingsprojekt ytterligare vara på undervisningsmodellen samverkansinlärning som använts vid insitutionen i flera år. Nu för att fånga upp värdefull information som framkommer vid samverkansinlärning för att använda vid kursutveckling och läroplansanalys.
Filosofiska institutionen har bedrivit samverkansinlärning (SI) i över nio år. Att SI-verksamheten är gynnsam för studenterna är tydligt. Det har visats i flertalet studier och det märker vi också i vår erfarenhet. Det som är mindre känt och inte utnyttjas fullt ut är att SI-verksamheten ger tillgång till värdefull information som kan användas av föreläsare och kursutvecklare för att förbättra undervisningen.
SI-verksamheten har ett välutvecklat ramverk och organisation. Detta är helt fokuserat på att ge stöd till deltagande studenter. Men samtidigt som stöd ges till studenter framkommer en hel del pedagogiskt intressant information som det i det existerande SI-ramverket inte finns något systematiskt sätt att ta tillvara på. Ambassadörsprojektets mål är att göra tillägg till SI-verksamhetens struktur så att denna information tas till vara. Genom att skapa en feedback-loop som är kraftig i båda riktningar mellan studenter och föreläsare/kursutvecklare, hoppas vi kunna skapa en ”SI. 2.0” som förutom de vanliga fördelarna med SI-verksamheten också är ett lättanvänt pedagogiskt analysverktyg som kommer föreläsare och kursutvecklare till del. I slutändan leder det till ännu fler fördelar för studenterna.
Ambassadörsprojektet koordineras med ett pedagogiskt projekt under 2022 som institutionen fått rektors medel för kvalitetsutveckling för. Det projektet handlar om att göra en läroplansanalys (Curriculum mapping) av våra kurser i logik, argumentationsanalys och grundläggande vetenskapsteori. Som en del av projektet kommer de nya tilläggen till SI-verksamheten utvärderas genom att den läroplansanalys som SI-verksamheten ger upphov till jämförs med den som utvecklas inom det andra projektet.
Arbetet med ambassadörsprojektet utförs parallellt med SILA-projektet, och täta kontakter finns också med Europeiskt Centrum för SI-PASS. Eventuella vinster som görs ska förhoppningsvis kunna komma alla som använder SI till del.
Pedagogisk ambassadör/projektledare: Sama Agahi, Filosofiska institutionen
Litteraturens roll i språkundervisning
Utvecklingsprojektet har som ambition att ta fram en grund för att utforma inte bara litteraturundervisning utan hela verksamheten inom främmande språk i högre utbildning vid svenska lärosäten.
Litteraturstudier är ett traditionellt inslag i språkundervisning på alla nivåer i högre utbildning. Dess viktiga roll för språkinlärning och vidgad kulturell förståelse är väl belagd. De frågor som saknar svar är vilken roll litteraturen idag spelar vid våra universitet i dess omformade, litteraturvetenskapliga skepnad och huruvida dess närvaro svarar mot litteraturdidaktiska övervägningar och studenternas förväntningar.
Projektet ska börja utforska detta genom att utifrån principen för ett akademiskt lärarskap anlägga ett tredelat perspektiv: institutionellt (vad görs vid institutionerna?), litteraturdidaktiskt (vad säger forskningen?) och studentcentrerat (vad tycker studenterna?). I förlängningen – det vill säga med ambassadörsåret som grund – är tanken att inventera kursutbudet upp till kandidatnivå vid universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, genomföra lärar- och studentenkäter samt initiera en dialog med språkvetare och ansvariga för kursutveckling. Genom denna granskning är ambitionen att möjliggöra ett vetenskapligt baserat utvecklingsarbete som kan genomsyra inte bara utformandet av litteraturundervisningen utan hela verksamheten inom främmande språk vid svenska högre lärosäten.
Projektledare/pedagogiska ambassadör: Hans Färnlöf, Romanska och klassiska institutionen
Senast uppdaterad: 19 februari 2024
Sidansvarig: Centrum för universitetslärarutbildning