In my dissertation project, I examine the linguistic, communicative, and content-related aspects of the subject of history - and the interplay between these dimensions. Specifically, the project is focused on role-playing in history (lower-secondary school history). 

A selection from Stockholm University publication database

• Med ögon på det som fungerar: Undervisningsutveckling med hjälp av elevers observationer

  2024. Björn Kindenberg, Magdalena Fernler. Leda & Lära (12), 1-24

  Article

  I artikeln beskrivs en på högstadiet genomförd insats för att stärka elevinytandet genom attlåta elever observera och reflektera över undervisningen, med fokus på positiva aspekter.Insatsen har varit ett led i arbetet med att stärka elevinytandet, vilket är ett angelägetområde för många skolor och inte minst för vår egen skola, som fått nedslag i Skolinspektionens granskning av detta område. Insatsen genomfördes i fyra faser som beskrivs iartikeln: probleminventeringsfasen, där elevernas synpunkter samlades in; observations- och reflektionsfasen, där elever gjorde positiva observationer av undervisningen; analysfasen, därmaterialet analyserades med hjälp av ett generativt AI-verktyg (ChatGPT); och spridningsfasen, där resultaten delades med skolans lärare. Elevernas observationer visade att tydligagenomgångar, individuell hjälp och anpassning, interaktivitet och engagemang, förberedelseoch repetition samt en positiv lärmiljö var viktiga faktorer för god undervisning. Elevernavärdesatte konkreta förklaringar, visuella hjälpmedel, personlig stöttning och varierad undervisning. Vi tycker att insatsen och greppet att aktivt involvera eleverna fungerade väl,men ser också utvecklingsmöjligheter, vilket diskuteras avslutningsvis i artikeln.

  Read more about Med ögon på det som fungerar

• Navigating narrative and analysis: students’ mediation of historical content through storytelling

  2024. Björn Kindenberg. Language and Education, 1-20

  Article

  This study delves into the complex relationship between storytelling and historical understanding. Focused on how lower-secondary students employ narrative discourse in writing, it examines the extent to which their storytelling aids or limits historical comprehension. Drawing on systemic-functional linguistics and history education theories, the study highlights that while narratives might encourage personalized perspective-taking, thus potentially undermining objective historical analysis, they also reveal a more complex interplay between narrative form and historical insight than previously recognized. Through a comparative evaluation of student texts, it explores how certain types of narratives—descriptive, evocative, and emotive—interact with different foci of historical understanding. The analysis underscores the challenge of integrating broader historical analysis within personal narratives but also showcases successful examples of this integration. The article proposes strategies for educators to leverage storytelling more effectively, emphasizing the need for linguistic scaffolding to enhance students’ historical narratives.

  Read more about Navigating narrative and analysis: students’ mediation of historical content through storytelling

• Frihet, jämlikhet, historisk analys?: Elevers förståelse av franska revolutionen i rollspelsbaserad historieundervisning

  2024. Björn Kindenberg.

  Conference

  I denna presentation ges inblickar i en pågående undervisningsintervention som prövar vilka typer av historisk förståelse som görs möjliga med rollspel som undervisningsmetod. Rollspel som undervisningsmetod har vanligen förknippats med utveckling av historisk empati och perspektivtagande (Skolforskningsinstitutet, 2023), även om det också finns studier av hur rollspel kan utveckla resonemang om historiska händelsers orsaker och konsekvenser. Forsknings- och undervisningsintresset i den studie som här presenteras ligger på det senare, det vill säga i vilken mån rollspel kan möjliggöra intellektuell förståelse (historisk analys) snarare än mer emotionellt orienterade upplevelser av det historiska innehållet.I den studerade undervisningen, som genomförs i tre högstadieklasser, deltar eleverna i ett rollspel som simulerar den politiska händelseutveckling som föregick franska revolutionen. Eleverna arbetar i grupper, i roller som speglar olika faktorer så som ståndstillhörighet, rikedom och geografisk hemvist, med uppgift att påverka kungens (lärarens) beslut utifrån ett antal politiska händelser. Utformningen av rollspelet är avsedd att konkretisera samspelet mellan historiska aktörer och strukturer samt att synliggöra hur historiska orsaker och konsekvenser kan vara både närliggande och långsiktiga. De historiska händelserna har medvetet valts för att spegla såväl större historiska skeenden (såsom sjuårskriget 1756–1763) som enskilda händelser (t.ex. halsbandsprocessen 1785). Särskild vikt läggs i studien vid att undersöka de i spelet inbyggda reflektionstillfällena, detta då innehållet i sådana ”debriefing sessions” inte undersökts i någon högre utsträckning, trots att deras betydelse för fördjupad historisk kunskap sedan tidigare påtalats i forskning. Rollspelet har planerats av den undervisande läraren och forskaren gemensamt och den genomförda undervisningen studeras av forskaren genom observationer, fältanteckningar samt ljud- och videodokumentation. Den data som genereras analyseras med utgångspunkt i teorier om historiska resonerande. Under presentationen återges 86preliminära observationer och resultat från studien, tillsammans med konkreta exempel från rollspelets utformning och genomförande. 

  Read more about Frihet, jämlikhet, historisk analys?

• ChatGPT-Generated and Student-Written Historical Narratives: A Comparative Analysis

  2024. Björn Kindenberg. Education Sciences 14 (5)

  Article

  This study investigates alternative approaches for demonstrating historical understanding in elementary school history education, motivated by challenges to educational institutions posed by increased ChatGPT-related plagiarism. Focused on secondary education, an area with scant research, this study, through sociocultural and linguistic methods of analysis, contrasted human-generated historical narratives with those produced by ChatGPT. It was found that ChatGPT’s narratives, while stylistically superior, lacked emotional depth, highlighting a key differentiation from human storytelling. However, despite this differentiation, ChatGPT otherwise effectively mimicked typical discourse patterns of historical storytelling, suggesting that narrative-based writing assignments do not significantly reduce the likelihood of ChatGPT-assisted plagiarism. The study concludes by suggesting that rather than focusing on mitigating plagiarism, educational approaches to ChatGPT should seek to channel its potential for historical narratives into assistance with task design, delivery of content, and coaching student writing.

  Read more about ChatGPT-Generated and Student-Written Historical Narratives

• Motiv, karaktärer och tematik: Nedslag i tre textuniversum

  2024. Björn Kindenberg (et al.). Femtonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, 175-191

  Chapter

  I denna artikel ges inblickar i ett litteraturdidaktiskt forskningsprojekt som syftar till att undersöka hur arbete med textuniversum kan främja elevers tolkande läsning av skönlitteratur. Textuniversum kan beskrivas som ett teoretiskt perspektiv på skönlitterära berättelser, som lyfter fram vad som sker när berättelsernas innehåll gestaltas i andra uttrycksformer än traditionell tryckt text, som exempelvis konst, musik eller video, så kallade re-presentationer. I artikeln undersöks tre delprojekt med textuniversumbaserad undervisningsdesign, där elever involverats i diskussioner om, och eget omskapande av, olika litterära verk (Kejsarn av Portugallien, Fröken Julie och Måsen). Utgångspunkten för projektet har varit en designbaserad forskningsansats, där lärare och forskare kollaborativt planerat, genomfört och analyserat undervisning med textuniversumbegreppet som teoretisk utgångspunkt. Delprojekten har genomförts i gymnasie- och vuxenutbildningskontext. Materialet består av inspelade elevsamtal som återger elevernas diskussioner om de olika verken och deras re-presentationer, liksom av elevernas egna gestaltningar i form av pjäsmanus. Studiens resultat tyder på att elevernas arbete med re-representationer på olika sätt möjliggjort nya tolkningar av verkens motiv, karaktärer och tematik. I artikeln diskuteras hur dessa förändrade tolkningar kan ses som en följd av det kreativa och kontrastiva lärande som de olika re-presentationerna, i samspel med elevernas egna erfarenheter och undervisningens innehåll, erbjuder.

  Read more about Motiv, karaktärer och tematik

• Textuniversumkompetens hos yngre elever: [Transmedia competence among young students]

  2024. Björn Kindenberg (et al.). Forskning om undervisning och lärande 12 (1), 7-26

  Article

  Ungas erfarenheter av fiktion präglas alltmer av transmediering, i betydelsen att litterära element från det traditionella medieformatet, tryckt text, omskapas i andra medieformat (spel, filmer o.s.v.). Detta fenomen har i forskning begreppsliggjorts som textuniversum. I denna artikel diskuteras vilka typer av kompetenser som kan förknippas med textuniversumbaserad undervisning om skönlitteratur. Fyra dimensioner av kompetens ses som viktiga för textuniversumbaserad undervisning. Diskussionen utgår dels från tidigare forskning, dels från empiriska belägg hämtade från ett pågående forskningsprojekt i vilket nya former av läsning i skolan undersöks. Avslutningsvis i artikeln presenteras en didaktisk modell avsedd att hjälpa lärare i utformning av denna typ av undervisning.

  Read more about Textuniversumkompetens hos yngre elever

• Skönlitteraturens roll i modersmålsundervisning i årskurs 7-9 och gymnasiet

  2024. Björn Kindenberg, Lusia Maurer.

  Other

  Read more about Skönlitteraturens roll i modersmålsundervisning i årskurs 7-9 och gymnasiet

• Att analysera historia genom berättande: hur klarar sig en AI i jämförelse med en elev?

  2023. Björn Kindenberg.

  Conference

  I denna presentation beskrivs en pågående studie som undersöker elevers narrativa skrivande i historieämnet, i jämförelse med texter producerade med hjälp av ett AI-verktyg (ChatGPT). Med narrativt skrivande avses här den typ av historiskt kontextualiserade berättelser i första eller tredje persons berättarperspektiv, som kan användas för att levandegöra historiska fakta och främja perspektivtagande (Endacott, 2010). En tänkbar uppgift i skolsammanhang skulle kunna vara: ”Föreställ dig att du är reporter vid Västfronten 1917. Skriv en text där du rapporterar vad som händer”.

  Att på detta sätt låta elever använda historiskt berättande som ett sätt att visa historisk kunskap och förståelse, är en metod som i historiedidaktisk forskning emellanåt mötts med skepsis, då kritiker pekat på risker med att elever fastnar i sin egen (begränsade) förståelse, vilket hindrar ett historiskt perspektivtagande (Lévesque & Clark, 2018). Detta kan vara en bidragande orsak till att elevers eget historieberättande ibland fått en undanskymd plats i historieundervisning och historiedidaktisk forskning.

  I en tidigare studie (Kindenberg, under granskning) har jag undersökt elevers narrativa skrivande i ett arbetsområde på högstadiet, där eleverna ställdes inför uppgiften att beskriva historiska händelser under den europeiska kolonisationen av Nord- och Sydamerika (sent 1400-tal till 1600-tal) i berättande framställningsform. I studien (Kindenberg, under granskning) visas hur elever, trots de språkliga utmaningar som den relativt komplexa framställningsformen representerar, faktiskt kan åstadkomma även historisk analys genom narrativ.

  Nyligen har förutsättning för skrivande i undervisnings- och bedömningssammanhang förändrats radikalt, genom ChatGPT:s (och andra liknande AI-verktygs) intåg (Farrokhnia m.fl., 2023). I en uppföljning av den nämnda studien (Kindenberg, under granskning) har jag undersökt vidare hur AI-genererade texter, skrivna ur ett historiskt förstapersonsperspektiv, ”lyckas” i fråga om historisk analys. Historisk analys har begreppsliggjorts med stöd i van Boxtels och van Dries (2018) beskrivning av historical reasoning. Preliminära resultat från det pågående analysarbetet indikerar att det fortfarande finns domäner av historical reasoning som AI-producerade texter inte uppvisar, men som återfinns i elevtexterna.

  I studien presenteras exempel på jämförelser av elev- och AI-skrivna texter samt pekar på implikationer av studien vad gäller uppgiftskonstruktion i historieämnet, AI-verktygens påverkan på kunskapsbedömning samt det historiska berättandets möjlighet i undervisnings- och bedömningssammanhang; frågor som med fördel kan lyftas vidare i diskussion utifrån min presentation.

  Read more about Att analysera historia genom berättande: hur klarar sig en AI i jämförelse med en elev?

• ”Sen dess slutade godisar växa där”: Tolkande läsning inom modersmålsäm­net

  2022. Enni Paul (et al.). Forskning om undervisning och lärande 10 (1), 31-54

  Article

  ”And ever since then, candy stopped growing there”: interpretive reading of fiction in mother tongue instruction

  This study describes a design-based instructional inquiry into the effects of primary pupils’ adoption of the role of author on their interpretations of fictional texts. It is based on the view that meaning making is essentially dialogic, embedded in specific cultural and social contexts. Therefore, informing our analyses of transcribed interactions between a mother tongue instructor and her pupils, and of the pupils’ authored texts, is the notion that texts carry resonances of other culturally-patterned texts, and that pupils can productively draw on these resonances in developing their ideas. The results support this view: Pupils ‘relocated’ their interpretations from the surface-level of texts to what is ‘hidden’ inside, and from assumptions grounded in lived experiences towards interpretations that aligned with the discourse of the instructional intervention. In addition, the pupils’ interpretations became more polyphonic, providing a context for, and thereby nurturing, their own voices. The results indicate that this type of intervention can help pupils enter an interpretive community in which their reading development is embedded.

  Read more about ”Sen dess slutade godisar växa där”

• I dialog med författaren - om gymnasieelevers syn på dikttolkning

  2022. Björn Kindenberg, Elisabeth Kullberg. Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, 115-134

  Chapter

  I denna artikel undersöks gymnasieelevers syn på vad dikttolkning innebär, före och efter en undervisningsintervention där eleverna själva författat och tolkat varandras dikter. Elevernas syn på tolkande läsning av dikter har analyserats ur ett dialogicitetsperspektiv på text och meningsskapande. Resultatet av analysen tyder på att eleverna förflyttat sig från en syn på författaren och dennes verk som objekt, till att se diktförfattaren som subjekt och dikttolkning som en akt där de som läsare går i dialog med författaren. I artikeln diskuteras på vilket sätt förändringen kan förstås i relation till interventionen och vilka implikationer resultaten kan ha för utformning av lyrikundervisning. Artikeln ger därmed ett bidrag till det lyrikdidaktiska fältet, i vilket det i stor utsträckning saknas empiriska studier om undervisning och elevers förhållande till läsning av poesi.

  Read more about I dialog med författaren - om gymnasieelevers syn på dikttolkning

• Transitions in School Literacy: Co-opting Everyday Rationalities

  2021. Björn Kindenberg, Peter Freebody. Transition and Continuity in School Literacy Development, 55-70

  Chapter

  Read more about Transitions in School Literacy

• Narrative and analytical interplay in history texts

  2021. Björn Kindenberg. Journal of Curriculum Studies

  Article

  Based on Systemic Functional Linguistics (SFL) informed genre theory, this paper investigates the interplay between narrative and analytical representations of the past in texts used for history-educational purposes. In this paper, it is argued that the role of narrative merits further attention in history genre descriptions. Thirteen history texts, selected from a lower secondary history-instructional unit about European colonization, are examined. The examination of stages, narrative elements, and the way historical significance is expressed in these texts arrives at a re-calibration of the historical recount genre suggesting four distinct historical recount types with different configurations of a narrative-analytical interplay. The findings have implications for our understanding of the role of narrative elements in history texts, and further for genre-based approaches to instruction that concern reading and writing history texts.

  Read more about Narrative and analytical interplay in history texts

• Fixed and flexible, correct and wise

  2021. Björn Kindenberg. Linguistics and Education 64

  Article

  Content area educators seeking to integrate genre-based writing instruction into their teaching are faced with the task of negotiating the simultaneously constraining and creative aspects of genres, in relation to their content-area teaching and also in relation to various needs and levels of proficiency among students in diverse classroom settings. To explore how this negotiation plays out in instructional practice, this case study, set in a Swedish grade-eight diverse classroom, documents a genre-based history unit where students were offered a range of genres for writing. This multi-genre design offered students a range of genres and choices for their writing. It was found that the teacher could simultaneously present these various genres as flexible and fixed entities, without this alternation posing a problem for students. When scaffolding students’ writing, the teacher was found to guide students either by offering them correct (limited) choices, or wise (open) choices with the overall purpose of steering students towards history-curriculum assessable texts, while still allowing room for creativity for more able students. These findings have implications for how we can understand and address issues related to genre-based instructional practices.

  Read more about Fixed and flexible, correct and wise

• Att mötas i tolkning av text

  2020. Ann Ohlson, Anna-Maija Norberg, Björn Kindenberg.

  Conference

  Att mötas i tolkning av text – presentation från ett litteraturdidaktiskt projekt i gymnasieskolans båda svenskämnen Läsning av skönlitteratur innefattar tolkning, och att utveckla en litterärt tolkande förmåga kan anses vara ett av svenskämnenas grundläggande uppdrag. Även om nationellt jämförande studier har konstaterat tillkortakommanden i elevers tillägnande och tillämpning av litterära begrepp som stöd för analys så har samtidigt vikten av samtal som främjar en tolkande läsupplevelse uppmärksammats. Det är alltså rimligt att anta att en avvägning mellan begreppsbaserad litterär analys och elevers egen reception är centrala komponenter i en framgångsrik litteraturdidaktik. Projektet Budskap bortom raderna, som pågått under två års tid, är ett forskar- och lärargemensamt undervisningsutvecklande projekt baserat i litteraturdidaktisk teori (Langer, 2011) och syftar till att utforska hur en sådan avvägning kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisningspraktik. Med designbaserad forskning (Cobb et al., 2003) som metodansats vill vi fånga upp praktikgrundad kunskap och kontextspecifika undervisningserfarenheter. I enlighet med denna utgångspunkt har projektet genomförts i nära samverkan med lärare med avseende på datainsamling (elevintervjuer, inspelade samtal, lärarreflektioner och elevtexter) samt analys där Langers (2011) teorier om litterära föreställningsvärldar varit vägledande. Presentationen fokuserar gymnasieelevers tolkande läsning av skönlitterär text inom de båda svenskämnena. Preliminära resultat från det pågående projektet pekar på att ett elevers möjlighet att se skönlitterära tolkningar som kompletterande och pluralistiska (snarare än som singulära ”budskap”) gynnas av ett samspel mellan a) elevers egen produktion av tolkningsbara texter; b) att möta andra elevers tolkningar i samtal; samt c) lärarens stöttning och modellering av tillämpning av begrepp för litterär analys. Resultaten diskuteras i ljuset av skillnader mellan de olika svenskämnenas elevsammansättning. Litteraturdidaktik, designbaserad forskning, tolkande läsning Referenser Cobb, P., Confrey, J., DiSessa, A., Lehrer, R., & Schauble, L. (2003). Design experiments in educational research. Educational Researcher, 32(1), 9–13. Langer, J. A. (2011). Envisi

  Read more about Att mötas i tolkning av text

• Critical literacy

  2019. Peter Freebody, Björn Kindenberg. Litteraciteter och flerspråkighet

  Chapter

  Starting out from an early Swedish example of emerging critical literacy development in the 17th century, the chapter explores literacy as an evolving concept, by reviewing related research. This review hoghlights three aspects of critical literacy relevant for contemporary soecieties: pedagogy, diversity, and the digital environment. The chapter concludes with drawing a lesson from the past, namely that a pedagogy for critical literacy needs to make use of texts connecting to students' experiences, while still critically examining these same texts. 

  Read more about Critical literacy

• Dags för didaktiken att bli egen vetenskap

  2018. Björn Kindenberg, Per-Olof Wickman. Pedagogiska Magasinet (2), 14-17

  Article

  Read more about Dags för didaktiken att bli egen vetenskap

Show all publications by Björn Kindenberg at Stockholm University