A selection from Stockholm University publication database

• Curriculum Taking and Curriculum Making? Educational context and financial literacy teaching in Sweden

  2020. Mattias Björklund. Nordidactica 10 (2), 129-152

  Article

  The aim of this article is to explore how experienced and novice Swedish social studies teachers form their financial literacy aimssince they teach financial literacy without having any formal financial literacy training. This leaves both educationalaims as well as teaching practice regarding financial literacy unresolved. Using teacher interviews, this articleinvestigateshow experienced and novice teachers usecompetencies beside content and pedagogical knowledge when planning and executing their financial literacy teachingin social studies. This knowledge is referred to as knowledge of context. Findings suggest that experienced teachers do not consult syllabus in an elaborate manner, instead they adapt their teaching in relation to educational programme, students’ age and life-world. Novice teachers, however, teach according to syllabus and do so consistently regardless of whichstudents they teach.

  Read more about Curriculum Taking and Curriculum Making? Educational context and financial literacy teaching in Sweden

• Teaching Financial Literacy

  2019. Mattias Björklund. Journal of Social Science Education 18 (2), 28-48

  Article

  Purpose: The aim of this article is to compare if and how experienced and novice teachers differ from each other regarding teaching and expressed aims regarding their financial literacy education.

  Method: Thematic analysis together with the PCK framework were used to analyse 21 teacher interviews.

  Findings: Both aims and teaching differ between experienced and novice teachers even though none of the interviewed teachers has any formal content knowledge regarding financial literacy. This seems related to experienced teachers using their everyday financial knowledge when teaching where novice teachers use their pedagogical skills and refer to syllabus.

  Practical implications: Both pre-service and in-service teachers should receive a financial literacy education. Teachers’ experience from financial literacy instruction should be considered when designing teacher training in financial literacy.

  Read more about Teaching Financial Literacy

• Towards a Financial Literacy Teaching as Part of Citizenship Education

  2020. Mattias Björklund, Johan Sandahl. Paper Summary

  Conference

  This paper departs from Westheimer & Kahne’s (2004) three citizen conceptions and investigates students understanding of an individual’s financial situation in terms of responsibilities, agency and societal change. In line with calls from previous research, it aims to discuss what kind of teaching is required to enable students to critically review financial issues in a way that is in accordance with a broad definition of citizenship. The data consist of 97 accounts collected in collaboration with teachers where students discuss who ‘should’ be responsible (cf. Davies & Lundholm, 2012). Findings demonstrate that students’ understandings correspond with the three conceptions and give important indications what needs to be included in teaching in order to address financial issues as citizenship education.

  Read more about Towards a Financial Literacy Teaching as Part of Citizenship Education

• Privatekonomiundervisning som medborgarbildning – Är det möjligt?

  2020. Mattias Björklund, Johan Sandahl. Nordic Conference in Social Studies Didactics 2020, 30.3–1.4.2020 in Vaasa, 21-22

  Conference

  Sedan 1990-talet har individens privatekonomiska ansvar ökat beträffande sparande till pension, försäkringar för sjukvård och lån för bostadsköp. Detta har förbundit individen med det finansiella systemet, men även ökat individens privatekonomiska utsatthet vilket samtidigt ställer nya och högre krav på privatekonomisk utbildning (Lucey & Bates, 2012).

  Detta hörsammades tidigt av OECD:s vars definition på privatekonomisk litteracitet med fokus på hushållskunskaper (OECD, 2016) däremot ansågs vara för snäv från forskarhåll (Davies, 2015). Detta hjälper inte individen att förstå de ekonomiska och finansiella systemen (Berti, 2016) utan reser frågor när privatekonomi ska undervisas och läras inom ramen för ett medborgarbildande ämne som samhällskunskap. I Sverige verkar dessutom samhällskunskapslärare uppfatta privatekonomiinslaget som kopplat till hushållskunskaper (Björklund, 2019), men samhällskunskapsämnet strävar, å andra sidan, mot en vidare uppfattning av medborgarbildning syftande till personligt deltagande i samhälleligt förändringsarbete (Sandahl, 2015) som överensstämmer med Westheimer & Kahnes (2004) medborgarkonceptioner.

  Denna studie utforskar relationen mellan privatekonomi och medborgarbildning och undersöker hur undervisning kan utformas för att elever ska kunna förändra sin uppfattning om privatekonomi från något givet och individuellt till något dynamiskt och samhälleligt.

  Undersökningen bestod av en förtestfråga där elever år 1 på gymnasiet fick svara på en fråga rörande presumtivt ansvar för en förändrad privatekonomisk situation. Resultaten pekar mot att elever uppvisar fyra kvalitativt skilda uppfattningar där tre av dessa typer av uppfattningar överensstämmer med Westheimer & Kahnes (2004) medborgarkonceptioner. För att utveckla elevers förståelse av privatekonomi mot en mer elaborerad medborgarbildning föreslår vi att det finansiella systemet ska diskuteras som en samhällsfunktion vilken kan förändras via demokratiska styrmedel.

  Read more about Privatekonomiundervisning som medborgarbildning – Är det möjligt?

• Skola handlar inte enbart om mätbara kunskaper

  2019. Mattias Björklund, Martin Nyman. Skola och samhälle

  Article

  Read more about Skola handlar inte enbart om mätbara kunskaper

• 29 lärare

  2019. Johannes Berggren, Mattias Björklund, Amanda Zetterholm. Skola och samhälle

  Article

  Read more about 29 lärare

• Qualitative differences in the ability to analyse societal issues – the example of the Mediterranean refugee crisis

  2019. Ann-Sofie Jägerskog (et al.). Book of Abstracts, 400-401

  Conference

  The aim of this presentation is to present a proposal of what it means to be able to analyse societal issues in social studies education. This ability is considered central in both compulsory and upper secondary Social Studies education, and it has been suggested as one of several ways of thinking, that may be significant for Social Studies as a subject (Sandahl 2015). However, we still do not know much about what analysing in the Social Sciences means in general and for students in different age groups (Barton & Avery, 2016). Identifying this is crucial in order to design teaching that effectively enables students in different age groups to develop this ability. The study addresses the question of what it means to be able to analyse societal issues, with a focus on the 2015 migration situation, and was carried out as a learning study with iteratively conducted research lessons with students in year 1, 6 and 8 in compulsory school and year 2 in upper secondary school. The data, consisting of written student responses to open-ended questions (pre- and post-tests), as well as recorded group discussions, were analysed using phenomenographic methods (Marton, 2014) in order to identify qualitatively different ways of analysing the societal issue in focus. Results suggest that the most qualified way of analysing the migration situation was characterised by (i) seeing the migration situation as a dynamic process, where (ii) a consequence can also be a cause and where (iii) different dimensions are related.

  Read more about Qualitative differences in the ability to analyse societal issues – the example of the Mediterranean refugee crisis

• Teaching financial literacy - investigating teachers’ knowledge of context

  2019. Mattias Björklund.

  Conference

  Read more about Teaching financial literacy - investigating teachers’ knowledge of context

• What’s the value of water? Teaching for development of the ability to analyse economic and financial issues in Social Studies

  2019. Mattias Björklund (et al.).

  Conference

  The study addresses the questions of how different teaching designs relate to how students in year 1, 4, 5 and 8 (compulsory school) understand and learn the concept of economic value. Economics has been a growing focus areas within the Swedish Social Studies subject, creating new challenges for teachers when integrating this content area as citizenship education. This study investigates how a teaching design makes different economic and financial matters visible to learners in different age groups and was carried out through a learning study. Data consisted of recorded group discussions among students, as well as written student answers to open response pre-and post-test questions, which were analysed using phenomenography (Marton, 2015). Results show three structural aspects necessary for students to discern in learning about economic value; that economic value (1) is constructed rather than essential, (2) emerges in relation to a lack of resources, and (3) is a relation in a system of different kinds of resources. Age does not seem to be a pivotal factor for learning or understanding price and value. By shifting focus from supply to demand with the instructional examples, learners’ life world came closer to the desired learning object -that value and price are constructed and emerge as a relationship between supply and demand in a wide system of resources.

  Read more about What’s the value of water? Teaching for development of the ability to analyse economic and financial issues in Social Studies

• Vad är vatten värt? En studie om ekonomiundervisning i grundskolans olika stadier

  2018. Mattias Björklund (et al.). Lärarnas forskningskonferens 30 oktober 2018, 41-41

  Conference

  Sedan 2011 ingår ekonomi som en del i SO-undervisningen i svensk skola (Skolverket 2017) där en bärande del av kunnandet är att eleverna ska utveckla kunskaper om begreppen pris och värde. Forskning har visat att undervisning i ekonomi är avgörande för om unga utvecklar en ekonomisk förståelse, då allmän undervisning eller mognad inte verkar bibringa detta (Davies & Lundholm, 2012). Även elever i lågstadieåldern verkar kunna utveckla förståelse för ekonomi, även om didaktiska utmaningar finns när det gäller att möjliggöra en disciplinär förståelse. Däremot verkar möjligheterna till en mer utvecklad förståelse av ekonomi öka med stigande ålder (Thompson & Siegler, 2000).

  Denna studie syftar till att undersöka hur elever i årskurs 1, 4, 5 och 8 erfar och förstår pris och värde, ställt i relation till olika typer av undervisning, både i termer av innehåll och undervisningsmetoder. Studien utgår från en learning study vars utfallsrum och kritiska aspekter legat till grund för två olika undervisningscykler om pris och värde där varan vatten har använts som utgångspunkt.

  Tentativa resultat visar att elever i samtliga årskurser, innan de fått någon undervisning, ofta förstår pris och värde utifrån en varas inneboende kvalitet samt varans nytta, som i sig inte är ekonomiska begrepp. Undervisning som rör ekonomiska idéer tycks underlätta elevers förståelse av ämnesinnehållet, men hur dessa idéer struktureras och relateras till varandra tycks avgörande för att utveckla elevernas ekonomiska kunnande. Elever i alla undersökta åldrar tycks dock kunna utveckla en mer kvalificerad förståelse av pris och värde.

  Read more about Vad är vatten värt? En studie om ekonomiundervisning i grundskolans olika stadier

• Ämneskunnande i privatekonomi och samhällskunskapslärares ämnesdidaktiska val i privatekonomundervisningen på gymnasiet

  2018. Mattias Björklund.

  Conference

  Efter finanskrisen 2008 infördes, via ett intensivt arbete av OECD, privatekonomi på schemat i över 110 länder. I Sverige infördes privatekonomi som en del av samhällskunskapen på gymnasiet 2011. Samtidigt saknas enhetliga definitioner om vad privatekonomiundervisning ska innehålla och istället lämnas detta till lärare som saknar privatekonomisk utbildning. Trots detta har forskningen i mycket liten utsträckning intresserat sig för att undersöka hur lärare tolkar och hanterar de privatekonomiska inslagen i undervisningen. 

  Denna studie undersöker hur svenska samhällskunskapslärare tolkar och utför sitt uppdrag vad gäller privatekonomiundervisningen inom ramen för ämnet samhällskunskap. I fokus står hur lärarna ger uttryck för sina ämnesdidaktiska val – inte minst i förhållande till de egna kunskaperna i privatekonomi.  

  Read more about Ämneskunnande i privatekonomi och samhällskunskapslärares ämnesdidaktiska val i privatekonomundervisningen på gymnasiet

• The meaning of knowing how to analyse complex societal issues in Social Studies

  2019. Max Strandberg (et al.).

  Conference

  Read more about The meaning of knowing how to analyse complex societal issues in Social Studies

• The migration crisis as a multidimensional movement – qualitative differences in the ability to analyse complex societal issues

  2019. Ann-Sofie Jägerskog (et al.).

  Conference

  The aim of this presentation is to present a proposal of what it means to be able to analyse societal issues in social studies education. This ability is considered central in both compulsory and upper secondary Social Studies education, and it has been suggested as one of several ways of thinking, that may be significant for Social Studies as a subject (Sandahl 2015). However, we still do not know much about what analysing in the Social Sciences means in general and for students in different age groups (Barton & Avery, 2016). Identifying this is crucial in order to design teaching that effectively enables students in different age groups to develop this ability. The study addresses the question of what it means to be able to analyse societal issues, with a focus on the 2015 migration situation, and was carried out as a learning study with iteratively conducted research lessons with students in year 1, 6 and 8 in compulsory school and year 2 in upper secondary school. The data, consisting of written student responses to open-ended questions (pre- and post-tests), as well as recorded group discussions, were analysed using phenomenographic methods (Marton, 2014) in order to identify qualitatively different ways of analysing the societal issue in focus. Results suggest that the most qualified way of analysing the migration situation was characterised by (i) seeing the migration situation as a dynamic process, where (ii) a consequence can also be a cause and where (iii) different dimensions are related.

  Read more about The migration crisis as a multidimensional movement – qualitative differences in the ability to analyse complex societal issues

• Vad är det elever i olika åldrar kan när de kan analysera flyktingsituationen?

  2018. Max Strandberg (et al.).

  Conference

  Varför flyr många, varför stannar andra kvar, hur påverkas individer och samhälle av flyktingsituationen? Vad innebär det att kunna svara på dessa frågor för elever i olika åldrar? Studien har genom en learning study tillsammans med tio verksamma lärare utvecklat och undersökt undervisning om och lärande av analys av flyktingsituationen i årskurserna 1, 6, 8 samt år 2 på gymnasiet. Undervisningsdesignen utgick från kartläggningar av hur elever i olika årskurser uppfattade och analyserade flyktingsituationen. De mest kvalificerade elevsvaren utmärks av att analysen relaterar till flyktingsituationen som en dynamisk process, använder konsekvenser i en processkedja även som orsaker, samt relaterar flera olika dimensioner till varandra. Vi exemplifierar undervisning som möjliggjorde även för de yngsta eleverna att uppvisa denna slags analys.

  Read more about Vad är det elever i olika åldrar kan när de kan analysera flyktingsituationen?

• Analys av flyktingfrågan – vad är det vi vill att eleverna ska kunna göra när de analyserar flyktingsituationen, och vad i vår undervisning möjliggör det?

  2017. Ove Bergqvist (et al.). Lärarnas forskningskonferens 31 oktober 2017, 24-25

  Conference

  I samhällskunskap undervisas elever i frågor om hur olika samhällen är organiserade och strukturerade, om värden och värdefrågor samt om hur man kan analysera, kritiskt granska och dra relevanta slutsatser om argument i samhällsfrågor. Undervisningen utgår ofta från de dagsaktuella frågor som på- verkar vårt samhälle just nu. En av dessa samhällsfrågor är det faktum att många människor under en längre tid flytt i båt över Medelhavet, en farofylld flykt som medför stora risker och en osäker framtid. Projektets utgångspunkt är denna aktuella flyktingsituation - varför så många flyr, varför andra stannar kvar och hur individer och samhälle påverkas av flyktingsituationen, idag och i den nära framtiden. Vad är det man kan när man kan analysera flyktingsituationen – om man går i ettan, i sexan, i åttan, eller första året på gymnasiet? Hur kan vi undervisa kring detta i samhällskunskap för att utveckla elevernas förmåga att analysera flyktingsituationen? Det här är ett aktuellt och viktigt ämnesområde, och kunnandet som undersöks (förmågan att analysera en samhällsfråga) är grundläggande för samhällskunskap. Samtidigt saknas nästan helt svensk forskning om elevers lärande i interaktion med läraren i undervisning på området (Olsson, 2016, s. 71). Internationell forskning har främst fokuserat hur elevers idéer om samhällsfrågor relaterar till social bakgrund och kulturell identitet (Barton & Avery, 2016), medan forskning som syftar till att beskriva innebörden av elevers samhällskunskapskunnande saknas. I ett större ram-projekt som påbörjades 2015 av SO-nätverket inom Stockholm Teaching & Learning Studies undersöks elevers förmåga att analysera i ämnet samhällskunskap. Syftet med ramprojektet är att bidra till att elevers analysförmåga preciseras och att vi på så vis utvecklar kunskap om hur denna förmåga kan möjliggöras genom undervisning. Symposiet presenterar tre delprojekt som inom ramen för den övergripande studien om innebörden av analysförmågan i samhällskunskap undersöker innebörden av och undervisning för elevers förmåga att analysera situationen med flyktingströmmarna från Syrien till Europa. Tre lärarlag från olika undervisningsstadier – låg- och mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet – har under läsåret 2016/2017 utformat och studerat undervisning för elever i årskurs 1 och 6, i årskurs 8 och i gymnasiets år 1. I delprojekten har elevers erfarande av flyktingsituationen och deras sätt att analysera denna kartlagts och analyserats fenomenografiskt (Marton, 1981; Larsson, 1986). Lärargrupperna har därefter utgått från resultaten av dessa kartläggningsanalyser för att med hjälp av variationsteori (Lo, 2012; Marton, 2014) utforma, pröva och revidera undervisning för att möjliggöra elevers utvecklande av förmågan att analysera flyktingsituationen. Varje delstudie har genomfört två cykler av planering, genomförande och analys av forskningslektioner med åtföljande för- och eftertest (jfr. Learning Study). Elevmaterial i form av skriftliga kartläggningar och inspelade och transkriberade lektioner/ gruppdiskussioner har analyserats för att identifiera kritiska aspekter (Marton 2014; Pang & Ki, 2016) av förmågan att analysera flyktingsituationen som behöver fokuseras i undervisning. Under symposiet presenteras de gemensamma utgångspunkterna och frågeställningarna, samt de tre delprojektens olika undervisningsinterventioner och analyser. Sammanfattningsvis diskuteras vilka likheter och skillnader som tycks finnas mellan olika skolstadier när det gäller att kunna analysera frågan om flyktingströmmarna över Medelhavet och kritiska aspekter av att kunna göra detta i olika undervisningskontexter.

  Read more about Analys av flyktingfrågan – vad är det vi vill att eleverna ska kunna göra när de analyserar flyktingsituationen, och vad i vår undervisning möjliggör det?

• Privatekonomi på schemat

  2017. Mattias Björklund. Skola & samhälle

  Article

  Att alla människor gör egna val om bolån, pensioner och sparande kan vid en första anblick verka som en rimlig tanke. Men om vi betänker att dessa val påverkas – och ofta styrs – av tillväxt, konjunkturcykler, bankers agerande samt politiska beslut på nationell och överstatlig nivå, ja då framstår idén att varje hushåll ska göra dessa val som tveksam. Än mer tveksam framstår idén att skolan ska bära ansvaret för att utbilda den enskilde i att fatta dessa livsavgörande beslut.

  Read more about Privatekonomi på schemat

Show all publications by Mattias Björklund at Stockholm University