Stockholm university
Denna sida på svenska

Annika JohanssonAssociate professor

Research projects

DLIT: Dutch Literature in Translation

In this project researchers from the Dutch section collaborate with colleagues and students in Dutch Studies from 12 countries to maintain and further develop The Digital Library and Bibliography of Dutch Literature in Translation (DLBT). Within the framework of this project we also organize a joint series of online seminars for students in Dutch Studies.

DLIT logo

Publications

A selection from Stockholm University publication database

  • Tredjespråksinlärning och metalingvistisk medvetenhet - ett didaktiskt perspektiv

    2018. Annika Johansson. TijdSchrift voor Skandinavistiek 36 (2), 182-188

    Article

    The contribution deals with third language acquisition and metalinguistic awareness in relation to Swedish and Dutch. The use of posture verbs in the above-mentioned languages is outlined to exemplify the outcome of focusing on metalinguistic awareness in language acquisition as a didactic tool. The contribution will discuss the set up and results of a cloze test taken by Swedish-speaking learners of Dutch, which measures the accurate use of posture verbs.

    Read more about Tredjespråksinlärning och metalingvistisk medvetenhet - ett didaktiskt perspektiv

  • Het onpersoonlijk passief in het Nederlands en het Zweeds

    2016. Gudrun Rawoens, Annika Johansson, Heleen Boons. International Neerlandistiek 54 (2), 99-116

    Article

    This paper gives an account of the impersonal passive in Dutch and Swedish and has two goals: first, to define the impersonal passive and second, to offer a corpus-based study of impersonal passives in both languages. Impersonal passives are defined as passive constructions encoding actions with a general reference. They are made up of an overt expletive subject, viz. er ‘there’ in Dutch and det ‘it’ in Swedish, combined with a passive predicate. A contrastive study of the impersonal passive gives a wider and in-depth analysis of this structure in both languages by applying knowledge from two grammatical traditions. The empirical part of the study reveals that impersonal passives occur more frequently in Dutch than in Swedish. Moreover, the empirical data show that elements such as telicity, transitivity and control come into play in an interesting way in impersonal passives.

    Read more about Het onpersoonlijk passief in het Nederlands en het Zweeds

  • Contrastief corpusonderzoek: Het Nederlandse werkwoord komen en het Zweedse werkwoord komma

    2008. Annika Johansson. Taal aan den lijve, 7-28

    Chapter

    In mijn proefschrift over het Nederlandse werkwoord komen en het Zweedse werkwoord komma heb ik deze twee multifunctionele werkwoorden gecontrasteerd met behulp van twee corpora (Johansson 2006). Het INL 27 Miljoen Woorden Krantencorpus 1995 en de concordanties van Språkbanken (24,5 miljoen woorden uit krantenteksten, Press 1995, 1996 en 1997), Göteborgs universitet, werden als empirisch materiaal gebruikt bij het in kaart brengen van grammaticale betekenissen van de twee werkwoorden. In totaal werden 1490 zinnen met komen en 1518 zinnen met komma geanalyseerd en ingedeeld in drie categorieën: zelfstandig werkwoord, hulpwerkwoord en koppelwerkwoord. In het materiaal kwamen in het bijzonder twee interessante functies van komen en komma naar voren. Het Zweedse komma blijkt in zeer beperkte contexten als koppelwerkwoord te functioneren, bv. Han kom fri med målvakten ‘hij kwam vrij voor de keeper’, en het Nederlandse komen blijkt in beperkte contexten de rol van futuraal hulpwerkwoord te kunnen spelen, bv. Hier komen huizen te staan. Deze twee functies van de werkwoorden hebben gedeeltelijk de vorm van vaste verbindingen aangenomen. Het gebruik van corpora bleek dus een bron van verrassende informatie over de betekenissen van het Nederlandse komen en het Zweedse komma.

    Read more about Contrastief corpusonderzoek: Het Nederlandse werkwoord komen en het Zweedse werkwoord komma

  • De relatie tussen werkwoorden van beweging en ruimtelijke partikels en bijwoordelijke bepalingen

    2008. Annika Johansson. Tijdschrift voor Neerlandistiek in Scandinavië en ommelanden, 1-8

    Article

    In mijn proefschrift (Johansson 2006) over het Nederlandse werkwoord komen en het Zweedse komma heb ik de ruimtelijke partikels binnen, buiten, thuis, beneden, boven en de bijwoordelijke bepalingen hier en daar onderzocht in relatie tot komen en gaan.

    Op het moment ben ik bezig met een onderzoek naar het systeem van Nederlandse werkwoorden van beweging (in het algemeen) in constructies met ruimtelijke partikels en

    bijwoordelijke bepalingen. Tot nu toe heb ik de Nederlandse werkwoorden komen, gaan, brengen, rennen, lopen, wandelen en de boven vermelde partikels/bijwoordelijke bepalingen geanalyseerd.

    Als materiaal gebruik ik verschillende corpora: voor het Zweeds de concordanties van Språkbanken, Göteborgs universitet, vooral krantenteksten uit SvD00. Voor het Nederlands gebruik ik het Inl 27 Miljoen Woorden Krantencorpus 1995 (Inl95) en Google.

    Het Zweeds dient als uitgangspunt voor de analyse van het Nederlands.

    Read more about De relatie tussen werkwoorden van beweging en ruimtelijke partikels en bijwoordelijke bepalingen

  • Nederländskans komen och svenskans komma

    2006. Annika Johansson (et al.).

    Thesis (Doc)

    The aim of this dissertation is to give a detailed analysis of the Dutch verb komen ‘come’ and the Swedish verb komma ‘come’ based on a systematic comparison. Focus has been placed on grammatical polysemy and the study is written within the framework of cognitive linguistics. Both verbs can be defined as corresponding to a complex category consisting of a prototypical meaning and other meanings which can be central or peripheral in relation to the prototype.

    Two monolingual corpora consisting of newspaper texts were used as sources of data: INL 27 Miljoen Woorden Krantencorpus 1995 and Press 95, 96, 97 Concordances in Göteborg University’s Bank of Swedish. A sample of 1,490 tokens of komen and 1,518 tokens of komma was taken from the two corpora. When analyzing the two verbs and their context the following ten variables were taken into consideration: 1) physical movement, 2) animate or inanimate subject, 3) adverbial, 4) future reference 5) bounded or unbounded aktionsart, 6) ingressive meaning, 7) accidentality, 8) infinitive marker, 9) predictive and/or intentional meaning, and 10) causativity.

    The results indicate that komen and komma have the same prototypical meaning. However, the semantic extensions from the prototype differ between the two verbs. If we consider the two verbs in a network, the meanings of komen and komma occupy different positions relative to the prototype. On the one hand, when Dutch komen is a copulative verb and/or occurs in lexicalized verb phrases, the resultative meaning is more central, while the aspectual meaning is peripheral. On the other hand, the temporal meaning of Swedish komma, as a future auxiliary verb, holds a more central position than the resultative meaning which is more peripheral. Nevertheless, Dutch komen, which is not considered a future auxiliary verb, but is rather an aspectual auxiliary verb shows similarities in the present tense (komen te + V2) with the Swedish kommer att construction (a true future auxiliary verb). That is, Dutch komen can have clear future reference, but in a limited context. Whereas Dutch komen is categorized as a copulative verb, the Swedish komma is not considered a copulative verb. Nevertheless, it is clear from the corpus that Swedish komma has a copula-like function, but in a limited context. Finally, it has become clear that komen and komma have undergone somewhat different grammaticalization processes even though both verbs contain similar meanings.

    Read more about Nederländskans komen och svenskans komma

  • Verwerving van de Nederlandse positiewerkwoorden staan, zitten en liggen

    2018. Annika Johansson, Rogier Nieuweboer.

    Article

    This article aims at looking into the acquisition of the Dutch posture verbs staan 'stand', zit 'sit' and liggen 'lie' by learners of Dutch at Stockholm University and Helsinki University. Firstly, this study presents a systematic semantic description which gives an outline of the uses of the Dutch posture verbs based on categories originating from Lemmens & Perrez (2010) and De Knop & Perrez (2014). Secondly, a pilot study was conducted consisting of two cloze tests to see whether this semantic description can enhance the acquistiton of these particular verbs. Finally, we discuss the outcome of the two cloze tests taken by the Swedish-speaking and Finnish-speaking learners at the universities mentioned above. This part of the article also takes crosslinguistic awareness and CLIL (content and language integrated learning) into consideration as didactic tools when learning a third language.

    Read more about Verwerving van de Nederlandse positiewerkwoorden staan, zitten en liggen

  • A corpus-based contrastive study of impersonal passives in Swedish and Dutch

    2018. Annika Johansson, Gudrun Rawoens. Languages in Contrast

    Article

    This paper deals with impersonal passives in two Germanic languages, Swedish and Dutch. Impersonal passives constitute one type of impersonal construction (denoting constructions with non-canonical subjects) as described in Siewierska ( 2008a : 116). Formally, they consist of an overt expletive subject, such as det ‘it’ in Swedish and er ‘there’ in Dutch, combined with a passive predicate. Semantically, such passive constructions encode actions with a general reference, i.e. where no agent is specified (cf. Siewierska 1984 , Engdahl 2006 , Viberg 2010 ). The study is corpus-based and uses a bidirectional translation corpus of Swedish and Dutch to map out the specific morphosyntactic and semantic profile of the impersonal passive in both Swedish and in Dutch. The similarities and differences make these languages suitable to study from a contrastive perspective in that interesting aspects on impersonal passives are highlighted in the translation data.

    Read more about A corpus-based contrastive study of impersonal passives in Swedish and Dutch

  • Kontrastiva studier i nederländska och svenska

    2019. Annika Johansson.

    Book

    Den här boken tar upp två forskningsfält och kopplar ihop dem: kontrastiva studier och tredjespråksinlärning. Fokus i boken ligger på beskrivningen av ett antal språkstrukturer i nederländska och svenska som inte har behandlats kontrastivt tidigare: rumsliga uttryck för befintlighet och riktning, kopulaverb och deras kategorisering, opersonlig passiv och opersonliga konstruktioner samt positionsverben stå, sitta, ligga och motsvarande verb på nederländska. Hur kan man föra samman klassisk kontrastiv analys och tredjespråksinlärning? De två närbesläktade språken nederländska och svenska är inga typiska skolspråk som man lär sig i unga år i grundskolan och på gymnasiet, utan inlärare kommer framför allt i kontakt med dem som tredje språk och i vuxen ålder. Det innebär att inlärarna redan har kunskap i tidigare inlärda språk och ofta har utvecklat viss metalingvistisk och tvärspråklig medvetenhet. Vad innebär det? Det betyder att flerspråkiga språkbrukare i högre utsträckning än enspråkiga språkbrukare ”kan tala och resonera om språket själv, dess struktur och funktion” och även ha ”specifik kunskap om hur två eller några språks strukturer förhåller sig till varandra” (s. 8). Vid inlärningen av ett tredje språk ska man alltså se tidigare inlärda språk som en resurs, speciellt de språk som är närbesläktade. Genom att studera språkliga strukturer kontrastivt kan man som inlärare fördjupa sin tvärspråkliga medvetenhet. Vilka språkliga strukturer i det tredje språk som jag lär mig liknar strukturer som finns i mitt första eller andra språk? Vilka språkliga strukturer i tredje språket liknar däremot inte strukturer i tidigare inlärda språk? Sådana strukturer kan kräva mer uppmärksamhet. Tvärspråklig medvetenhet är således en viktig inlärningsstrategi.

    Read more about Kontrastiva studier i nederländska och svenska

  • Språktrotters

    2008. Annika Johansson, Jeanna Wennerberg, Harry Peeridon.

    Book

    The Swedish version of Taaltrotters, consisting of a booklet ‘passet’, a CD, a film, and a website with more material (both for teachers and for pupils). See http://www.studiotaalwetenschap.nl/taaltrotters/ (Swedish).

    Read more about Språktrotters

  • Digital examination i språkfärdighet

    2022. Annika Johansson.

    Report

    Projektets mål är att utveckla former för digital examination i språkfärdighet som äger rum på distans. Examination i språkfärdighet har tidigare skett vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska främst i form av salstentamen men sedan våren 2020 har det blivit tydligt att en utveckling av digital examination när den sker på distans krävs. Det finns två anledningar till detta. För det första och mest givna att vi i samband med corona-pandemin på kort tid blev tvungna att ställa om till online-undervisning med som konsekvens digital examination eller online-examination. Digital examination i språkfärdighet på distans är en utmaning eftersom den handlar om att testa nivån på inlärningen av ett andra eller tredje språk och inte om examination av språket som struktur, vilket sker i kurser i lingvistik. För det andra, flera av institutionens språk planerar att i framtiden erbjuda fler kurser online för att nå ut till studenter runt om i landet, eftersom ett antal av institutionens språk endast ges vid Stockholms universitet i Sverige. Att gå tillbaka till salstentamen efter pandemin för online-kurser passar mindre bra. Nämnda anledningar har skapat behov av att utveckla former för digital examination som kan motverka plagiat. I projektet utvecklas i första hand pedagogiska former för både formativ och summativ digital examination där den formativa bedömningen kopplas till studenternas självreglerande lärande.

    Read more about Digital examination i språkfärdighet

Show all publications by Annika Johansson at Stockholm University

Edit the profile