Profiles

Magnus Sverke

Professor i psykologi, särskilt arbets- och organisationspsykologi

Visa sidan på svenska
Works at Department of Psychology
Telephone 08-16 14 19
Email magnus.sverke@psychology.su.se
Visiting address Frescati hagväg 14
Room 14:354
Postal address Psykologiska institutionen 106 91 Stockholm

Publications

A selection from Stockholm University publication database
  • 2017. Marta Sousa-Ribeiro (et al.). Journal of career development

    While a considerable number of studies have focused on factors driving employees to voluntarilyparticipate in training programs, much less is known on this topic with regard to the unemployedpopulation, in particular the older unemployed, who often are in a vulnerable labor market positiondue to educational deficits and skills obsolescence. This study proposes and investigates a serialmediator model of older unemployed individuals’ training intentions grounded in propositions fromsocial cognitive theory and the theory of planned behavior as well as prior models of employeeinvolvement in training. The results, based on cross-sectional questionnaire data from 176 unemployedPortuguese individuals aged 40þ, suggest that age, education, and proactivity have an indirect effect ontraining intentions via learning self-efficacy and training-related outcome expectations. Age was alsodirectly related to stronger training intentions. These results may be useful for interventions aiming toencourage older unemployed individuals’ participation in training.

  • 2016. Lena Låstad (et al.). Arbetsmarknad & Arbetsliv 22 (3/4), 8-27

    Anställningsotrygghet – en oro för att mot sin vilja förlora jobbet – är något som de flesta anställda idag upplever under sina yrkesliv. Den beteendevetenskapliga forskningen inom detta område har skjutit fart sedan millennieskiftet, vilket motiverar behovet av en uppdaterad litteraturöversikt. Översikten omfattar prediktorer och konsekvenser av anställningsotrygghet samt vilka faktorer som har identifierats som viktiga när det gäller att mildra anställningsotrygghetens konsekvenser.

  • 2016. Helena Falkenberg (et al.). Inkluderande och hållbart arbetsliv, 23-23

    Arbetsmarknaden i Sverige är könssegregerad. Det innebär att kvinnor och män i hög grad arbetar i olika sektorer och har olika yrken. Det gör att sektor och yrke behöver tas med när hälsoskillnader mellan kvinnor och män ska undersökas. Den här studien undersöker likheter och skillnader i arbetsklimat och hälsobesvär bland kvinnor och män som arbetar i samma sektor, i samma organisation och har samma yrke. Först jämförs arbetsklimat och hälsobesvär mellan kvinnor och män. Sedan undersöks sambanden mellan arbetsklimatet och hälsobesvär för kvinnor och män. Resultaten baseras på självrapporter i enkäter från 95 kvinnor och 105 män som arbetade som läkare på ett och samma akutsjukhus i Stockholm. Resultaten visade inga statistiskt säkerställda skillnader mellan kvinnor och män när det gällde upplevelser av arbetet, arbetsrollen, ledarskapet eller organisationen. Dock rapporterade kvinnorna att de upplevde sammanhållningen och samarbetet i arbetsgruppen som lägre än männen. Kvinnorna rapporterade också mer av både psykiska och fysiska hälsobesvär jämfört med männen. Både sammanhållning och samarbete i arbetsgruppen var relaterade till färre hälsobesvär, men bara för männen. Den här explorativa studien visar att det kan finnas likheter i arbetsklimatet bland kvinnor och män när arbetssituationen är likartad, men tyder också på att en del av de skillnader som finns i den segregerade arbetsmarknaden också tycks vara närvarande för kvinnor och män som arbetar i samma sektor, organisation och yrke.

  • 2016. Erik Berntson (et al.).

    Enkätmetodik ger såväl teoretisk som praktisk kunskap om enkätundersökningar från att identifiera ett problem och formulera lämpliga frågor, till att analysera och tolka resultatet. Boken har ett evidensbaserat perspektiv där läsaren får lära sig olika verktyg som bidrar till undersökningens tillförlitlighet.

    Fokus ligger på metodiken, som förklaras och sätts in i sitt sammanhang med hjälp av många exempel, faktarutor och tydliga beskrivningar. Läsaren får således god förståelse för centrala områden såsom mätteori, reliabilitet, validitet och faktoranalys.

  • 2016. Magnus Sverke (et al.).

    Den här kunskapssammanställningen utgår från ett uppdrag från Arbetsmiljöverket med syfte att utifrån befintlig forskning klargöra vilka samband som finns mellan organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetet i förhållande till olika arbets- och hälsorelaterade utfall bland yrkesarbetande kvinnor och män. Ytterligare ett syfte består i att beskriva hur vanligt förekommande olika organisatoriska och psykosociala faktorer är bland yrkesarbetande kvinnor och män. För att kunna hantera ett sådant omfattande uppdrag behövs en strukturerad ansats. För att klargöra om och hur olika faktorer i arbetet hänger samman med olika utfall identifierades relevanta systematiska översiktsstudier, inklusive metaanalyser och systematiska litteratursammanställningar, genom litteratursökning i databaser som samlar internationell och nationell forskningslitteratur. Olika söktermer användes för att identifiera sådan forskningslitteratur samt systematiska litteraturöversikter från svenska myndigheter som undersöker samband mellan olika organisatoriska och psykosociala faktorer i förhållande till olika utfall. Tidsperioden för litteratursökningen begränsades till de senaste tio åren.

    Utifrån litteratursökningen identifierades 27 olika arbetsmiljöfaktorer. Med utgångspunkt i etablerade teorier och modeller inom forskningsområdet kategoriserades dessa faktorer som organisatoriska eller psykosociala. Sammantaget identifierades 8 organisatoriska faktorer och 19 olika psykosociala faktorer. Återigen användes befintlig forskning för att definiera och kategorisera de psykosociala faktorerna som krav eller resurser. Kategoriseringen av krav och resurser resulterade i 13 krav och 6 resurser. Bland de organisatoriska faktorerna ingick exempelvis skiftarbete, typ av anställning, ledarskap och organisationsförändring. De psykosociala faktorerna inkluderade bland annat krav i form av spänt arbete och anställningsotrygghet medan resurser exempelvis inkluderade kontroll och socialt stöd.

    För att klargöra hur vanligt förekommande de identifierade organisatoriska och psykosociala faktorerna är bland kvinnor och män användes nationellt representativ statistik. Sammanställningen av underlaget visar på vissa skillnader mellan yrkesarbetande kvinnor och män i Sverige. Exempelvis är det en större andel kvinnor än män som arbetar deltid, har skiftarbete och anger höga krav och lägre resurser. Jämfört  med kvinnor är det exempelvis en större andel män som har långa arbetstider. För övriga organisatoriska och psykosociala faktorer är dock andelen kvinnor och män överlag relativt jämförbar.

    I de systematiska översiktsstudier som utgör grund för den här kunskapssammanställningen finns olika samband. Vi kodade de samband som anger hur olika organisatoriska och psykosociala faktorer är kopplade till olika utfall. Den här kodningen resulterade i att vi identifierade 23 olika utfall. De här utfallen delades in i två övergripande kategorier, nämligen arbets- och hälsorelaterade utfall. Arbetsrelaterade utfall omfattar tre underkategorier: arbetsrelaterade attityder, arbetsrelaterade beteenden och andra arbetsrelaterade utfall. Den andra övergripande kategorin, som inkluderar hälsorelaterade utfall, delades in i psykisk respektive fysisk hälsa. Sammantaget resulterade det här i ett stort antal möjliga samband att undersöka.

    De övergripande samband som framkom visar vad som är känt från tidigare systematiska översiktsstudier, nämligen att en rad olika organisatoriska och psykosociala faktorer har betydelse för olika ar bets- och hälsorelaterade utfall. När det gäller kvinnor och män mer specifikt, eller yrken och sektorer där kvinnor eller män är i majori tet, är kunskapsläget mer oklart. Den slutsatsen gäller med utgång punkt i vad som framgår av systematiska litteraturöversikter och metaanalyser. De samband som ändå finns rapporterade för kvinnor respektive män tyder dock på att betydelsen av olika organisatoriska och psykosociala faktorer för olika utfall är jämförbar för kvinnor och män. Det relativt sett oklara kunskapsläget kan hänga samman med att separata analyser av samband för kvinnor respektive män försvåras av att enskilda studier inte alltid analyserar samband separat för kvinnor och män.

    Med tanke på att det finns vissa variationer i förekomsten av olika organisatoriska och psykosociala faktorer mellan kvinnor och män kan det möjligen framstå som något förvånande att resultaten på en övergripande nivå visar att betydelsen av organisatoriska och psykosociala faktorer för olika arbets- och hälsorelaterade utfall är jämförbar för kvinnor och män. Det är dock viktigt att beakta att variationer i förekomst av organisatoriska och psykosociala faktorer mellan kvinnor och män bara ger en del av en komplex bild. Befintlig offentlig statistik avseende organisatoriska och psykosociala faktorer skulle kunna länkas till olika utfall för att klargöra och följa utvecklingen av sambanden mellan arbetsmiljöfaktorer och relevanta utfall över tid. Sådana analyser skulle kunna bidra till bättre förståelse av skillnader och likheter mellan kvinnor och män, liksom mellan kvinnor och män i kvinno- respektive mansdominerade yrken och sektorer.

    Sådana analyser skulle, tillsammans med forskning som belyser arbetsmiljön och dess konsekvenser i olika organisatoriska kontexter, ge värdefulla bidrag för att bättre förstå kvinnors och mäns arbetsvillkor. Sådana underlag skulle också underlätta för arbetsgivare att följa lagstiftning och regelverk kring arbetsmiljö och även underlätta Arbetsmiljöverkets inspektionsarbete för att främja ett hälsosamt och hållbart arbetsliv för olika grupper av anställda. De samband som dokumenteras i den här kunskapssammanställningen visar att alltför höga krav och begränsade resurser i arbetet generellt sett hänger samman med lägre arbetstrivsel, en ökad vilja att säga upp sin anställning samt sämre psykisk och fysisk hälsa. Resultaten visar också att det finns en gedigen kunskap om vilka organisatoriska och psykosociala faktorer som kan bidra till positiva arbets- och hälsorelaterade utfall. Det visar på vikten av att främja en generellt god arbetsmiljö, för kvinnor såväl som för män, för olika yrken och för arbetsmarknadens olika sektorer.

  • 2016. Linda L. Magnusson Hanson (et al.). Epidemiology 27 (2), 257-264

    Organizational downsizing may be a risk factor for morbidity among both the displaced and those who remain in work. However, the knowledge is limited regarding its impact on clinically relevant mental health problems. Our objective was to investigate purchases of prescription antidepressants across 5 years in relation to workplace downsizing. We studied all Swedish residents 2004 throughout 2010, 22–54 years old in 2006, gainfully employed, and with a stable labor market position up to 2006. People primarily employed at a workplace with ≥18% staff reduction were considered exposed to major downsizing (in 2006–2007, 2007–2008, or 2008–2009). We applied repeated measures regression analyses through generalized estimating equations, calculating odds of any purchase of prescription antidepressants (inferred from the prescribed drug register) within five 12-month periods from 2 years before to 2 years after the period of major downsizing and compared the trends for newly exposed (n = 632,500) and unexposed (n = 1,021,759) to major downsizing. The odds of purchasing prescription antidepressants for exposed increased more than for nonexposed, mainly peridownsizing (1 year before to 1 year after), and postdownsizing (1 year after to 2 years after) for survivors (odds ratio 1.24 vs. 1.14 peridownsizing and 1.12 vs. 1.00 postdownsizing) and those changing workplace (odds ratio 1.22 vs. 1.14 peridownsizing and 1.10 vs. 1.00 postdownsizing) with no previous sickness absence or disability pension (≥7% more than unexposed peri- and postdownsizing). This large-scale study indicates that downsizing is associated with a slight increase in the odds of purchasing prescription antidepressants among people without previous sickness absence or disability pension.

  • 2016. Tinne Vander Elst (et al.). Journal of Occupational Health Psychology 21 (1), 65-76

    The current study contributes to the literature on job insecurity by highlighting threat to the benefits of work as an explanation of the effect of job insecurity on health complaints. Building on the latent deprivation model, we predicted that threats to both manifest (i.e., financial income) and latent benefits of work (i.e., collective purpose, social contacts, status, time structure, activity) mediate the relationships from job insecurity to subsequent mental and physical health complaints. In addition, in line with the conservation of resources theory, we proposed that financial resources buffer the indirect effect of job insecurity on health complaints through threat to the manifest benefit. Hypotheses were tested using a multilevel design, in which 3 measurements (time lag of 6 months between subsequent measurements) were clustered within 1,994 employees (in Flanders, Belgium). This allowed for the investigation of within-person processes, while controlling for variance at the between-person level. The results demonstrate that job insecurity was related to subsequent threats to both manifest and latent benefits, and that these threats in turn were related to subsequent health complaints (with an exception for threat to the manifest benefit that did not predict mental health complaints). Three significant indirect effects were found: threat to the latent benefits mediated the relationships between job insecurity and both mental and physical health complaints, and threat to the manifest benefit mediated the relationship between job insecurity and physical health complaints. Unexpectedly, the latter indirect effect was exacerbated by financial resources.

  • 2016. Helena Falkenberg (et al.). Posters from the 2016 workshop

    The Swedish labor market is gender segregated. This means that gender differences in health can be confounded by factors associated with sector and occupation. Thus, sector and occupation need to be considered when comparing work environment and health between women and men. This study uses the theoretical model of psychological work climate that specifies the work environment in terms of five dimensions. These five dimensions are characteristics of the job, role, workgroup, leadership and organization. The aim of the present study was to explore similarities and differences between women and men who have similar working conditions (working in the same sector, in the same organization, and in the same occupation). Women and men were compared regarding 1) levels of work climate and health complaints and 2) how the work climate related to health complaints.

Show all publications by Magnus Sverke at Stockholm University

Last updated: March 5, 2018

Bookmark and share Tell a friend