Stockholm university
Denna sida på svenska

Roger Persson Österman

About me

Director of Advanced Corporate Tax course, 15 hp.

My research covers Corporate Tax Law and EU Tax Law. My doctoral thesis was presented in 1997. It is a study of the tax consequences of business restructuring. I apply an economic efficiency criterion for assessing whether the (then) existing law was economically efficient. The years 1998-1999, I was a visiting scholar at the Centre for European Legal Studies "CELS", University of Cambridge (UK) and a visiting fellow at Clare Hall College. My research resulted in the book "EU Tax Law", a project with (now) Supreme Court Justice Kristina Ståhl. The book is now in 3rd edition (with Kristina Ståhl, Maria Hilling and Jesper Öberg), Iustus publishers. The years 2006 - 2012 I worked as a tax consultant full time (law firm Wistrand and auditing firm EY). In 2012, I returned to the academy. 2018 - 2019 I worked as an adjunct judge at the Stockholm Administrative Court of Appeal. Recent work covers corporate tax and CSR and rule of law aspects on taxation and tax planning. In my scientific approach I draw on some experiences from political science and economic behaviourism.

Publications

A selection from Stockholm University publication database

  • Skattetillägg i mål om internprissättning - gällande rätt och empiri

    2018. Roger Persson Österman, Andreas Hansson.

    Report

    3SKATTETILLÄGG I MÅL OM INTERNPRISSÄTTNING – GÄLLANDE RÄTT OCH EMPIRISammanfattningSyftet med undersökningen har varit att dels utreda gällande rätt om skattetillägg i mål om internprissättning, dels utreda hur gällande rätt faktiskt tillämpas i kammar­rätterna. Vår undersökning visar sammanfattningsvis att det finns anledning att på ett över gripande plan kritisera kammarrätternas hantering av frågan om oriktig uppgift och skatte tillägg i mål om internprissättning.Skattetillägg är en sanktion som kan påföras den som lämnar en oriktig uppgift. Skatte ­tillägg utgör ett straff i Europakonventionens mening. Skatteverket har bevis bördan för att en oriktig uppgift har lämnats och ett förhöjt beviskrav gäller. Rättssäkerhetsaspekter gör sig således starkt gällande.Internprissättningsrätten är synnerligen utmanande ur ett rättssäkerhetsperspektiv, bl.a. eftersom den i hög grad styrs av internationella riktlinjer och av så kallad soft law. Vidare handlar internprissättning om värdering. I termer av lämnande av oriktig uppgift bör fel­aktiga värderingar behandlas med särskild varsamhet. Förklaringen är att värderingar är svåra och ofta innebär en skönsmässig uppfattning. En värdering hamnar i regel inom ett spann, vilket konkret innebär att olika värderingar av en och samma transaktion kan vara korrekta. Lagstiftaren har i flera sammanhang gett uttryck för att internprissättning inte är någon exakt vetenskap. Lagstiftaren har också angett att en nyanserad bedömning bör göras när det kommer till att påföra skattetillägg i en internprissättningsfråga.Domstolarna har en skyldighet att motivera sina beslut så att det är möjligt för parter och andra att förstå beslutet, kontrollera om det är riktigt och kunna bedöma om det kan löna sig att överklaga. Detta är förstås viktigt för att de skattskyldigas och allmän­hetens förtroende så långt som möjligt ska kunna upprätthållas.Undersökningen utvisar att domstolarna i första hand brister i redovisningen av hur de har kommit fram till att en oriktig uppgift har lämnats. I nästan en femtedel av fallen redovisas detta inte överhuvudtaget, och i nära hälften av avgörandena saknas tillräcklig information i domen för att en utomstående bedömare ska kunna avgöra om en oriktig uppgift har läm­nats eller inte. Bristerna gäller också om och hur domstolarna har prövat om Skatteverket har uppfyllt det högre beviskrav som krävs för att påföra den skatt skyldige skattetillägg. I mer än tre fjärdedelar av de avgöranden som har undersökts framgår det inte om dom­stolen har tagit hänsyn till det högre beviskravet och om Skatte verket har uppfyllt det. En viktig observation i undersökningen är att domstolarna i samtliga fall där de har funnit att det föreligger skäl för en internprissättningskorrigering, också har funnit att en oriktig uppgift har lämnats. Det föreligger således fullständig korrelation mellan att beskattningsbeslutet ändrats och att skattetillägg påförts. Detta indikerar förekomsten av ett schablonmässigt förhållningssätt som inte kan beskrivas som nyanserat. Slutligen finns anledning att kritisera domstolarnas hantering av de så kallade befrielse­grunderna, särskilt mot bakgrund av uttalanden i vissa förarbeten. I endast fyra respektive ett fall medgavs hel respektive delvis befrielse från skattetillägget av de 26 avgöranden i undersökningen i vilka domstolen fann att en oriktig uppgift hade lämnats.

    Read more about Skattetillägg i mål om internprissättning - gällande rätt och empiri

  • Företrädaransvar - kan det avskaffas?

    2017. Roger Persson Österman.

    Report

    • Det särskilda s k företrädaransvaret för skatter är hårt kritiserat av näringslivet och av flera akademiker. Företrädaransvaret för skatter i dess nuvarande utformning bör därför tas bort.

    • Tidpunkten för inbetalning av personalskatter (källskatt på lön och arbetsgivar-avgifter) bör flyttas till en tidpunkt i mycket nära anslutning till löneutbetalnings-tillfället. Inbetalning kan ske med angivande av de anställdas uppgifter. Inbetalning kan ske till ett särskilt konto i Skatteverket från vilket skatten sedan dras vid vissa årliga tidpunkter. Företaget gottskrivs som kompensation marknadsmässig ränta på behållningen på kontot.

    • Skatteverkets mandat att bevilja anstånd med skatteinbetalning föreslås öka. Syftet med förslaget är att stärka möjligheterna för Skatteverket att arbeta konstruktivt och proaktivt i sitt borgenärsarbete.

    • Den formella rättssäkerheten för skattebetalaren bör stärkas genom att en tidsbe-gränsad villkorad rättighet till anstånd med skatteinbetalning införs. Nekade beslut om anstånd bör kunna överprövas av domstol, eller alternativt, senare kunna gran-skas av oberoende myndighet.

    • Ett straff för skatteinbetalningsbrott/skatteborgenärsbrott bör införas för de företrädare som agerar allvarligt klandervärt. Det straff som kan komma ifråga ska endast träffa de företrädare som kan anses ha agerat klandervärt i genuin mening. Att underlåta att inleda avvecklingsåtgärder eller liknande senast på skattens förfal-lodag ska inte (som idag) regelmässigt anses klandervärt. En nyanserad och allsidig bedömning av hela agerandet ska ske. Åtal ska endast väckas om det är påkallat ur allmän synpunkt.

    • Ett generellt ekonomiskt ansvar för skatteskada ska aktualiseras för den som begår skatteinbetalningsbrott/skatteborgenärsbrott och/eller andra typer av skattebrott.

    Read more about Företrädaransvar - kan det avskaffas?

Show all publications by Roger Persson Österman at Stockholm University

Edit the profile