Så bidrar vår forskning till samhällsutvecklingen

Projektet undersöker studie- och yrkesvägledningens roll för inkludering av nyanlända ungdomar och unga vuxna. Fokus ligger på vilka hinder och möjligheter vägledare möter – och hur de utformar sin verksamhet därefter.

Generellt sett tenderar studier inom detta område att fokusera på hinder som migranter möter på arbetsmarknaden. Den här studien fokuser dock på migranter som har lyckats med att börja arbeta inom sina yrken i Sverige.

Hur kan mottagandet av nyanlända unga i olika kommuner organiseras för att ge bättre möjligheter att klara utbildning och övergången till gymnasieskolan? Det är huvudfrågan som forskarna i projektet vill söka svar på.

Forskning visar att en växande boende- och skolsegregation skapat en tydlig ojämlikhet mellan kommuner och skolor. Barns bostadsort och vilken skola de går i har blivit avgörande för deras möjlighet att nå kunskapskraven och studera vidare. Projektet undersöker orsakerna – och vad som kan bidra till förändring.

Skolstarten innebär förväntningar på hur barnet bör vara. Denna doktorsavhandling synliggör hur detta villkorar barns möjligheter att utvecklas inom skolans ramar och leder till exkludering. På det viset utmanar avhandlingen visionen om en "skola för alla".

Vilket stöd får unga idag för att bli behöriga till gymnasiet? Hur kan möjligheterna till utbildning och arbete för elever utan fullständiga grundskolebetyg öka? Detta är några av huvudfrågorna som forskarna sökt svar på i detta projekt.

Skolsegregationen ökar och likvärdigheten minskar mellan olika skolor. Projektet handlar om hur kommuner i Sverige försöker hantera segregeringen i skolan genom att aktivt styra skolornas elevsammansättning.

Syftet med projektet var att utforska skillnader i unga vuxnas utbildnings- och livsbanor i förorts- och glesbygdsområden som ses som kulturellt och ekonomiskt utsatta. Hur ser deras liv och drömmar ut och vad hämmar respektive möjliggör deras framtidsmöjligheter?

Projektet undersöker vilka faktorer som bidrar till ungdomars studieframgång. Genom intervjuer med elever från olika sociala och kulturella bakgrunder vill forskarna förstå hur framgång formas och vilka resurser som spelar roll.

Skolan i Sverige ska vara likvärdig men var barn och unga bor och i vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för deras möjligheter att nå de nationella kunskapskraven. Två grundskolor som bryter detta mönster väckte forskarnas nyfikenhet.

Denna doktorandstudie undersöker hur utbildning i Kriminalvården fungerar, hur den pedagogiska miljön ser ut och vilka faktorer som påverkar intagnas lärande och deltagande i studier.

Underrepresentationen av vissa grupper studerande inom naturvetenskap och teknik leder till bristande mångfald. Projektets mål är att stödja rekrytering, behålla talanger och främja mångfald för en mer jämlik högre utbildning och en starkare, innovativ stadsregion.

I en tid när interimschefer allt oftare tar plats i organisationer väcks nya frågor om ledarskap, förändring och makt. Denna doktorsavhandling undersöker vad detta tillfälliga ledarskap innebär för organisatoriskt lärande, kunskapsöverföring och maktdynamik.

Målet med Yrkeshögskolan, YH, har varit att erbjuda eftergymnasiala former av yrkesutbildning som följer arbetslivets föränderliga behov. Men trots Yrkeshögskolans väldiga expansion vet vi förhållandevis lite om hur effektivt denna varit i att möta de utmaningar arbetslivet står inför.