Forskningsprojekt Lokala förutsättningar för skolframgång bland nyanlända elever

Hur kan mottagandet av nyanlända unga i olika kommuner organiseras framgångsrikt för att ge bättre möjligheter för dem att klara sin utbildning och övergången till gymnasieskolan? Det är huvudfrågan som forskarna i projektet vill söka svar på.
Gul trähusbyggnad med grönt plåttak. Text på huset: Kvibille skola 1905.

Foto: Jakub Pelka

Under perioden 2014-2017 kom ett ovanligt stort antal flyktingar till Sverige. En liknande situation har uppstått igen till följd av kriget i Ukraina. För att skapa en mer jämlik fördelning har staten beslutat att nyanlända ska tas emot i hela landet – även i mindre och glesbefolkade kommuner. Trots detta har forskningens, politikens och mediernas fokus främst legat på storstädernas utsatta områden. Det gäller även frågor om skola och utbildning. 

Förutsättningarna för skolgång kan skilja sig mycket åt beroende på var i landet eleverna bor. Det kan handla om tillgång till skolor, pedagogiska metoder eller hur mottagandet av nyanlända är organiserat. Dessa skillnader kan påverka elevernas möjligheter att lyckas i skolan och att gå vidare till gymnasiet.

Det här forskningsprojektet undersöker hur lokal utbildningspolicy och skolpraktiker påverkar skolresultat och övergången från grundskola till gymnasium för nyanlända elever. Fokus ligger särskilt på de elever som anlände till Sverige vid 12 års ålder under perioden 2014–2016. Inom ramen för projektet jämför vi olika typer av kommuner – både i storstäder och på landsbygden – för att, identifiera framgångsrika arbetssätt och policybeslut samt förstå vilka utmaningar som finns i olika lokala sammanhang. 

Projektets forskningsfrågor är:

  1. Hur skiljer sig nyanlända elevers skolresultat och övergångar till gymnasiet mellan olika kommuntyper?
  2. Hur hänger elevernas utbildningserfarenheter och skolframgångar ihop med deras tidigare och nuvarande framtidsdrömmar?
  3. Hur ser kommunernas skolpolicy ut när det gäller skolval och arbete mot skolsegregation?
  4. Vilka arbetssätt kännetecknar skolor där nyanlända elever lyckas bättre?

Metod

För att besvara de ovanstående frågorna används en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvantitativa metoder används för att besvara fråga 1 och 2, inom vilka statistiska analyser av skolresultat, övergångar till gymnasiet och socioekonomisk bakgrund, samt enkäter om hur mottagandet av nyanlända organiseras lokalt använts.

Fråga 3 och 4 besvaras sedan med kvalitativa metoder där intervjuer med kommunala tjänstepersoner, skolledare, lärare, studie- och yrkesvägledare, elevhälsa, aktörer från civilsamhället och före detta elever. Inom ramen för den kvalitativa delen av studien analyserar vi även lokala styrdokument och utvärderingar. I analysen utgår vi från teorier om policyimplementering (policy enactment).

Projektet undersöker betyg från grundskolan och övergång till gymnasieskolan med hjälp av longitudinell registerdata bland nyanlända elever som anlände vid tolvårsåldern mellan åren 2014–2016. Via en enkät samlar vi även in data kring dessa nyanlända elevers utbildningsaspirationer och erfarenheter.

Med hjälp av studiens statistiska data identifieras fyra strukturellt likvärdiga fallstudier olika geografiska kontexter där nyanlända elevers utbildningsutfall ligger över genomsnittet efter att ha kontrollerat för relevanta variabler. Inom dessa fyra fallstudier bygger vi på ett policy enactment perspektiv och analyserar lokala policydokument och intervjuer med lokala företrädare såsom kommuntjänstemän, politiker, skolledare och lärare undersöker vi hur policyinitiativ verkställs i praktiken och hur det kan påverka nyanlända elevers utbildningsutfall.

Forskningens bidrag

Vi hoppas på att kunna bidra till forskningen om övergångar mellan grundskola och gymnasium för nyanlända elever, hur lokala institutionella faktorer påverkar utbildning och vilken betydelse skolans pedagogiska praktik har för elevers måluppfyllelse

Forskningetik

För att skydda deltagarnas integritet och säkerställa hög forskningskvalitet hanteras allt datamaterial i projektet enligt strikta etiska och juridiska riktlinjer. Alla deltagare i studien behöver ge sitt informerade samtycke, både skriftligt och muntligt. Projektet är godkänt av Etikprövningsmyndigheten (Dnr 2024-02546-01). Alla personuppgifter avidentifieras och ersätts med koder eller fingerade namn, så även platser och skolor. Ingen individ eller skola kommer att kunna identifieras i forskningsresultaten. Data lagras säkert på Stockholms universitetets servrar vilket endast behörig forskare har åtkomst till. Datamaterialet används enbart inom ramen för detta forskningsprojekt. I sin avidentifierade form presenteras data vid konferenser, i forskningsartiklar och populärvetenskapliga texter. Efter projektets slut hanteras materialet enligt gällande arkiveringsregler.
 

2023-11-27
Institutionen för pedagogik och didaktik

Ny forskning ska ge nyanlända bättre förutsättningar att nå gymnasiet

Formas har beviljat medel för ett nytt forskningsprojekt som ska komma fram till hur kommuner på lokal nivå ska kunna ge nyanlända ungdomar bättre förutsättningar för att klara sin utbildning och övergången till gymnasieskolan. Under perioden 2014-2017 anlände ett ovanligt stort antal flyktingar till Sverige. Det senaste året har en liknande utveckling skett till följd av kriget i Ukraina. Nyanlända i Sverige ska fördelas mellan olika kommuner som ska erbjuda bland annat skolgång. Olika kommuner skiljer sig dock åt, både vad gäller utbud av skolor och hur utbildningen är organiserad och genomförs.  Det övergripande syftet med studien är att utforska hur mottagandet av nyanlända elever skiljer sig åt mellan glesbygd och storstad samt hur en lokal utbildningspolitik kan utformas för att fler nyanlända elever kan klara övergången till gymnasieskolan.  Forskningsledare är Eric Larsson vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.   Varför är denna forskning viktig? –I en samtid, där olika konflikter generar nya migrationsströmmar, måste det finnas en god infrastruktur som möjliggör tillgång till en bra utbildning för de som kommer till Sverige. Det är ett samhällsansvar och vi vill via vår forskning ge kommuner möjlighet att skapa goda förutsättningar för ungdomar som migrerar till Sverige för att klara av sina gymnasiestudier.   Vad hoppas ni att forskningen ska bidra till? –Vi vill genom vår forskning identifiera såväl de goda möjligheter som de utmaningar som existerat för ungdomar som tidigare migrerat till Sverige. För att kunna förbättra nyanlända ungdomars utbildningssituation är det viktigt att identifiera de ojämlikheter som påverkat gymnasieungdomars möjligheter att klara av sina studier. Vi studerar utbildningsutfall i både större städer samt landsbygd och glesbygd och jämför olika utfall. Vinsten är om vi kan bidra med kunskap som skapar förutsättningar för att olika orter, med olika infrastruktur och demografisk sammansättning kan skapa goda utbildningsvillkor för dessa ungdomar.   Vem kommer att ha nytta av era resultat? –Utifrån vårt perspektiv vore det naturligtvis bra om tjänstepersoner som arbetar med policyfrågor och skapar villkor och förutsättning för utbildning läser och drar nytta av det vi kommer fram till. Det ger större potential för någon form av förändring och förbättring.

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.