Forskningsinfrastruktur vid humanistiska fakulteten

Arkeologiska forskningslaboratoriet etablerades 1976 i Greens villa av professor Birgit Arrhenius. I början dominerades verksamheten av konservering och fosfatanalyser av jordprover men under de senaste decennierna har en serie nya tekniker för studier av arkeologiskt källmaterial tagits fram eller vidareutvecklats. Arkeologiska forskningslaboratoriet är unikt i Norden såtillvida att det här är arkeologer som jobbar med arkeologiska frågeställningar med hjälp av naturvetenskapliga analysmetoder. De metoder som används har anpassats för det ofta nedbrutna och fragmenterade källmaterialet, vilket ställer särskilda krav på analyserna.

Arkeologiska analyser levandegör forntidens människor

Kontaktperson: Kerstin Lidén

Fonetiklaboratoriet erbjuder utmärkta möjligheter för experimentella studier i talets akustik, produktion och perception. Laboratoriet uppdateras kontinuerligt med högklassig utrustning och lokaler specialanpassade för olika slags experimentella undersökningar. Fonetiklaboratoriet lockar forskare och studenter från hela världen.

Bland laboratoriets resurser finns ett ekofritt rum med ultrahög dämpning och ljudisolering för inspelningar med mycket höga experimentella krav men även andra ljudisolerade rum för kvalificerade ljud- och videoinspelningar; laboratorier för att studera andning, fonation och artikulation i talet;  laboratorier utrustade för perceptuella experiment med bland annat EEG för mätning av elektrisk aktivitet i hjärnan; samt undervisningslabb utrustade med programvaror för talanalys, signalbehandling, programmering och perceptionsexperiment. Fonetiklabbets forskningsassistenter bistår forskare och studenter vid experimentella undersökningar.

En annan mycket viktig resurs i Fonetiklaboratoriet är verkstaden där labbets ingenjörer utvecklar hårdvara och programvara för olika forskningsbehov samt underhåller och anpassar befintlig teknisk utrustning. 

Föreståndare: Mattias Heldner, mattias.heldner@ling.su.se

Fonetiklaboratoriets hemsida

Institutionen för lingvistik tillhandahåller olika språkdatamaterial användbara för empirisk språkforskning, framför allt i form av ”korpusar”, eller språkdatabaser, som representerar olika slags text. Korpusar kan innehålla modern eller äldre text, eller talat språk som är inspelat och transkriberat i textform, t ex barns eller vuxnas språkinlärning och/eller -användning.

Texten är vanligen annoterad, eller ”taggad”, vilket innebär att den är uppmärkt och kopplad med olika slags metainformation, till exempel grammatiska kategorier eller kommentarer. Se även Språkstudion, under Institutionen för språkdidaktik, som härbärgerar korpusar åt olika språkforskare.

Mer om korpusar och resurser

En del av forskningsutrymmet i Fonetiklaboratoriet är speciellt anpassat för forskning i Spädbarnets språkliga utveckling. Studier av spädbarnets uppfattningsförmågor kräver särskilt anpassade testmetoder som använder sig av barnets naturliga nyfikenhet och lekfullhet. Fyra olika metoder används i första hand för att studera talperception hos små barn.

Stockholm Babylab forskningsmöjligheter inkluderar system för EEG-registreringar, ögonrörelsemätningar, nappsugningsmätningar (HAS) och "Head-Turn"-procedur. Utrymmet är särskilt utformat för att skapa en bekväm omgivning för de barn och föräldrar som deltar i våra forskningsstudier. Intill laboratoriet finns väntrum, toaletter och möjlighet till blöjbyte.

Mer om Stockholm babylab

Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC) tillhandahåller en infrastruktur för hjärnavbildningsforskning med inriktning mot funktionen hos människors och djurs hjärnor.

Forskningen som bedrivs vid centret omfattar såväl språk- och beteendevetenskapliga humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, juridik samt zoologi, matematik och andra naturvetenskapliga discipliner.

Kontaktperson: Rita Almeida

SUBIC:s hemsida

Målsättningen med Svenskt teckenspråkslexikon är att på sikt publicera ett komplett teckenspråkslexikon. Inom lexikonverksamheten vid Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, har vi hittills dokumenterat cirka 19 000 tecken.

Den här lexikala databasen, som finns fritt tillgänglig genom en webbplats sedan 2008, uppdateras kontinuerligt med nya tecken. För de flesta tecken finns teckendemonstrationer, teckenvarianter, exempelmeningar och fotoillustrationer. För närvarande består lexikonet av ca 5 500 exempelmeningar. Man kan göra sökningar på flera olika sätt, bland annat genom att söka på ord, översättning, tecknets andra betydelser, alternativa tecken, handform och ämnesområde. 

Svenskt teckenspråkslexikon

Institutionen för lingvistik tillhandahåller genom Avdelningen för teckenspråk språkdatamaterial i form av teckenspråkskorpusar som är användbart för språkforskning och språkundervisning. Korpusarbetet påbörjades 2003 och innehåller delvis spontana dialoger och eliciterade berättelser. De är annoterade med teckenglosor, svensk översättning och övrig grammatisk information.

Svenskt teckenspråkskorpus

Språkstudion är en del av Institutionen för lingvistik och har uppdrag från Humanistiska fakulteten att att ansvara för infrastruktur och verktyg för undervisning, självstudier och forskning inom språk.

Kontakta Språkstudion

Språkstudions hemsida

Nyutrustat språkforskningslaboratorium för den som använder experimentella metoder i sin forskning kring flerspråkighet med bland annat EEG/ERP, Eye Tracking och beteendeexperiment, samt utrustning för fältarbeten och inspelning av gruppsamtal.

Laboratoriet är tillgängligt för är tillgängligt för forskare, doktorander och studenter för större eller mindre projekt.

Föreståndare: Niclas Abrahamsson

Hemsida för Flerspråkighetslaboratoriet

Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska (IVIP) är ett forskningsprogram i samarbete mellan Stockholms universitet, Helsingfors universitet, Åbo universitet och Institutet för språk och folkminnen i Göteborg.

Samtalskorpusar är under uppbyggnad: samtal från service, lärande och vård. Arbetet sker tillsammans med Språkbanken i Göteborg.

Projektledare: Catrin Norrby

Mer om forskningen

Taggad andraspråkskorpus med digitaliserade andraspråkstexter från Tisus – Test i svenska för universitetsstudier. En inlärarkorpus med s.k. tisustexter i samarbete med Språkbanken vid Göteborgs universitet.

Kontaktperson: Peter Lundqvist

Inom infrastrukturprojektet Swedish Language Learner Corpus, SweLL, finansierat av Riksbankens jubileumsfond, har skapats en digital plattform för parallell texthantering, och en korpus med texter skrivna av vuxna inlärare av svenska på alla nivåer i utbildningssystemet. Texterna är elektroniskt tillgängliga och sökbara på Språkbanken vid Göteborgs universitet.

Kontaktperson: Gunlög Sundberg

A Lexicon of Medieval Nordic Law (LMNL) – Ordbok till de nordiska medeltidslagarna

LMNL är en koncentrerad encyklopedisk historisk nordisk-engelsk-nordisk ordbok över juridisk-kulturellt relevanta termer och företeelser från ca 25 medeltida lagtexter från hela Norden i (ny)översättning till engelska. Ordboken tillhandahåller engelska ekvivalenter till svåröversatta nordiska historiska termer, ger belägg på i vilka lagar dessa förekommer, förklarar deras juridisk-kulturella innebörd, samt beskriver regionala och tidsmässiga likheter och skillnader. Norden med sina sex fornspråkliga varieteter (danska, färöiska, gutniska, isländska, norska och svenska) ses som en enhet, vilket skiljer LMNL från befintliga ordböcker och pågående lexikala projekt. LMNL riktar sig till en inhemsk och internationell publik av studenter och forskare inom en mängd historiska ämnesområden. Arbetet har utförts vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet samt av medarbetare i Norge och England och finansierats av Vetenskapsrådet (2014–2017).

Ordboken är nu tillgänglig som fullt sökbar databas vid Universitetet i Sheffield 

I bokform är den tillgänglig hos Open Book Publishers som fri nedladdningsbar PDF och i print-on-demand version.

Open Book Publishers

Denna version har finansierats av Kungl. Vitterhetsakademien, Magnus Bergvalls Stiftelse och Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur. Tidigare projektnamn använt under det pågående arbetet: Medieval Nordic Legal Dictionary (MNLD)

Mer om projektet

Stockholms universitet har sedan 1986 ansvaret för Strindbergsprojektet. Projektet ansvarar för utgivningen av Nationalupplagan av Strindbergs Samlade Verk.

I Nationalupplagan av August Strindbergs Samlade Verk finns nu samtliga Strindbergs texter tillgängliga i den form som författaren själv avsåg, sammanlagt 72 tryckta volymer. Romaner, noveller, skådespel, tidningsartiklar, essäer etc., samt textkritiska kommentarer, finns tillgängliga i digital form på Litteraturbanken.se.

Ordförande i Strindbergsprojektet: Gunnel Engwall, professor vid Romanska och klassiska institutionen.

Mer om Strindbergsprojektet