Forskargrupp Den glömda flottan – Sveriges "blåa" kulturarv 1450-1850

I en ny forskningsrapport inom forskningsprogrammet ”Den glömda flottan – Sveriges ”blåa” kulturarv 1450–1850” avslöjar marinarkeologerna Jim Hansson och Patrik Höglund, båda verksamma vid Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM), hur flera vrak efter örlogsskepp från 1600- och 1700-talen har kunnat identifierats vid Smörasken utanför Karlskrona. Bland fynden återfinns flera flaggskepp från Sveriges tidigmoderna örlogsflotta.

Augusti 2024 pågår nya undersökningar av Elefanten, 1500-talsvraket av ett av Gustav Vasas stora Örlogsskepp som ligger på havsbotten utanför Björkenäs norr om Kalmar. Under perioden 19–28 augusti 2024 bedrivs marinarkeologiska undersökningar på vraket efter Gustav Vasas stora örlogsskepp - Elefanten. Historikern Ingvar Sjöblom, Historiska institutionen, deltar i undersökningarna. 

En forskar om historiska museiutställningar, en om kanoner och en om svartek. Gemensamt har de intresset för bruk och återbruk av kulturarv och dess betydelse. Inom ramen för forskningsprogrammet Den glömda flottan har de, förutom sina egna projekt, möjlighet att över disciplin- och organisationsgränser fritt inspireras i gemensamma frågeställningar. 

Vraket från det stora krigsfartyget Elefanten ligger på havsbotten utanför skeppsgården i Kalmar. Historiker Ingvar Sjöblom ingår i ett pågående internationellt och tvärvetenskapligt samarbete som nyligen fått stöd för att undersöka vraket på närmare håll sommaren 2024. Ingvar Sjöblom är historiker vid Historiska institutionen samt vid Försvarshögskolan. Han var med och grundlade projektet som undersökningen ingår i, och som bidrar både till Ingvars forskning inom det CEMAS-ledda projektet Den glömda flottan och till Västerviks museums nya huvudutställningar. Grattis till stödet! Kan du berätta vad det innebär? – Tack! Ja, det är stiftelsen Voice of the Ocean som kommer att stödja nästa marinarkeologiska undersökningsetapp av vraket Elefanten. Vraket är mycket spännande. Det stora krigsfartyget deltog i både diplomatiska uppdrag och stora sjöslag. Efter grundstötning och klantigt reparationsarbete sjönk den år 1564 utanför skeppsgården i Kalmar. Vraket efter Elefanten hittades på 1930-talet då det undersöktes och delar bärgades. Idag finns aktern utställd på Västerviks museum. Stiftelsen Voice of the Ocean har även bidragit med dykbåt och besättning under ett par dagar i samband med de två tidigare etapperna i projektet. – I år kommer vi att få stöd med dykbåt och besättning under hel en vecka! Det är ett mycket värdefullt bidrag till humanistiska forskningsprojekt som annars inte skulle kunna finansiera bränsle, båt, besättningslöner och allt annat som ingår. Forskningspengarna försvinner snabbt när det handlar om tekniskt stöd och för vår forskargrupp är det ovärderligt

Inte ens en månad efter sin disputation är Dan Johansson nu nyanställd forskare vid historiska institutionen. I sitt eget projekt inom forskningsprogrammet ”Den glömda flottan” kommer han beskriva två sextonhundratalsskepps livsöden – från konstruktion, till begravning, och återupptäckt. Från och med januari driver Dan Johansson, som disputerade den 8 december vid Historiska institutionen, ett eget projekt inom det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Den glömda flottan – Sverige ”blåa” kulturarv ca 1450–1850. – Min del av projektet handlar om två av kronans skepp, Samson och Scepter, som byggdes runt sekelskiftet 1600.  Både Samson och Scepter, byggda i Enånger i Hälsningland respektive Biskops-Arnö, glöms med tiden bort. Runt 400 år senare återfinns de vid byggnadsarbeten i Stockholm. 

Återanvända vrakdelar och forskning om den "glömda flottan" är några av de ämnen som antologin Vrak – havets rika historia djupdyker i. Flera CEMAS-forskare medverkar i antologin som försöker belysa och tillgängliggöra havets röst. I julklappstider kan det vara värt att åter gå igenom årets utgivna böcker, i jakt på den perfekta presenten till en havs- eller historieintresserad. I antologin Vrak – Havets rika historia (red. Carl Douglas) som utkom under 2023 berättar forskare om gömda och glömda vrak. Det handlar om när skeppen seglade – men även om sådant som hänt efter att de blivit till just vrak. I boken har flera historiker och arkeologer vid SMTM och SU bidragit utifrån sina kunskapsområden.    Svarteksbärgning som kulturhistoria Mirja Arnshav , arkeolog och forskningssamordnare på SMTM, intresserar sig för bärgning av svartek. I sitt bidrag till antologin argumenterar Mirja Arnshav för att svarteksbärgning inte bara kan förstås som vraksskövling, utan som en del av en vidare kulturhistoria. 

Simon Ekström är professor i etnologi och har länge intresserat sig för människors relation till havet. Hans senaste projekt handlar om historiska kanoner.