Idéhistoria

Idéhistoria vid Stockholms universitet är ett forskningsämne som präglas av påtaglig bredd och som bottnar i ett intresse för historisering.

Inom idéhistoria handlar forskningen om det förflutnas tankar, handlingar, uttryck eller upplevelser och hur dessa kan förstås på sina egna historiska villkor. Historisering kan också betyda ett nuets historia – att spåra rötter och källflöden till våra egna övertygelser för att på så sätt resa kritiska frågor om våra försanthållanden.

Många av de fenomen vi tar för självklara – som mänskliga rättigheter, idéer om smuts eller hur vi inrättar vårt familjeliv – har intressanta historier och visar stor variation över tid. Det som ofta tas för naturligt kan därför ses som historiskt och människoskapat. Den idéhistoriska forskningen gräver ut mentala eller materiella strukturer för tanken och handlingen som kanske blivit osynliga men trots det är verksamma. 

Filosofihistoria

Filosofihistoria studerar filosofiska problem genom deras historia och koppling till litteratur, konst eller politik.

Kulturhistoria

Området kulturhistoria behandlar breda teman och långa kronologier.

Kunskapers historia

Inom Idéhistoria vid Stockholms universitet finns ett intresse för historien om olika kunskapers historia och deras roll i samhället. Här finns forskning inom medicin- och psykiatrihistoria, inklusive frågor om socialpolitik och hälsa för det moderna samhällsbygget.

Mediehistoria

Mediehistorisk forskning behandlar frågor om medialitet, relationen mellan olika medieformer och mediers materialitet, allt i historiskt perspektiv.

Miljöhumaniora

Inom miljöhumaniora undersöker forskare relationer mellan människor och djur, och mellan människor och miljö, nu och i det förflutna.

Politisk idéhistoria

Politisk idéhistoria behandlar frågor om politisk identitet och känslor, men också om ideologiernas historia och politiska begrepp.