Inom idéhistoria handlar forskningen om det förflutnas tankar, handlingar, uttryck eller upplevelser och hur dessa kan förstås på sina egna historiska villkor. Historisering kan också betyda ett nuets historia – att spåra rötter och källflöden till våra egna övertygelser för att på så sätt resa kritiska frågor om våra försanthållanden.
Många av de fenomen vi tar för självklara – som mänskliga rättigheter, idéer om smuts eller hur vi inrättar vårt familjeliv – har intressanta historier och visar stor variation över tid. Det som ofta tas för naturligt kan därför ses som historiskt och människoskapat. Den idéhistoriska forskningen gräver ut mentala eller materiella strukturer för tanken och handlingen som kanske blivit osynliga men trots det är verksamma.
