Forskningsprojekt Att påbörja och avsluta psykoanalytisk psykoterapi: En multicenter fallkontrollstudie (BEP-SE)
Att påbörja och avsluta psykoanalys och psykoanalytisk psykoterapi: En multi-center fallkontrollstudie inom det anaklitiskt-introjektiva personlighetskontinuumet – svensk gren.
Syftet är att utveckla och utvärdera ett systematiskt sätt att förbereda patienten för att påbörja och avsluta långtidspsykoterapi, för att stärka arbetsalliansen, involvera patienten som en aktiv agent i förändringen och stärka patientens förmåga att tillämpa det som lärts och upplevts i psykoterapi i sitt vardagsliv.
Batteriet av instrument inkluderar patient- och terapeutintervjuer, bedömning av personlighetskonfiguration, skattningar av arbetsalliansen och väletablerade utfallsmått. Kvalitativa och kvantitativa data analyseras med fokus på processer i den inledande fasen, avslutningsfasen och i den postterapeutiska fasen, för att undersöka likheter och skillnader mellan patienter med övervägande anaklitisk eller introjektiv personlighetsorientering (fokus på relaterande eller självständighet och prestationer).
Projektbeskrivning
Syfte
Det finns ett behov av att förbereda patienten för mål och arbetssätt i psykoanalytiskt orienterad behandling och för avslutande av långtidsterapi. Detta inkluderar bearbetning av inkongruenser mellan patientens och terapeutens privata teorier om kur och anpassning av terapiarbetet till patientens dominerande personlighetsorientering (anaklitisk med fokus på relaterande och närhet eller introjektiv med fokus på självständighet och prestationer).
Detta svenska projekt ingår i en multicenterstudie som sammanställer fall och data från Sverige och Italien. Det övergripande målet är att utveckla, testa och utvärdera ett systematiskt sätt att förbereda patienten för att starta och avsluta långtids psykoanalytiskt orienterad behandling utan på förhand bestämt slutdatum. Som ett longitudinellt projekt är studien uppdelad i flera steg som inkluderar implementering av riktlinjer ”Vad kan jag förvänta mig i psykoanalysen/ psykoterapin” i orienteringsfasen före behandlingen, uppföljning i inledningsfasen, implementering av riktlinjer ”Vad kan jag förvänta mig när jag avslutar psykoanalys/ psykoterapi” i avslutningsfasen, samt långtidsuppföljning.
Kunskapsläge
Patienterna har ofta svårt att i början förstå sin egen och terapeutens roll i psykoanalytiskt orienterad psykoterapi. Tidigt i terapi testar patienter ofta om de kan känna sig trygga i arbetet med terapeuten. Det finns ett behov av att förbereda patienten för tillvägagångssättet i psykoterapi och att aktivt engagera patienten för den gemensamma utforskningen. Terapeutiskt samarbete finns inte på förhand utan förutsätter att patienten får hjälp ”att bli en terapipatient”. På liknande sätt behöver terapeuten lära sig att vara den unika patientens terapeut.
Tidigare forskning har visat att förberedelser av patienten för psykoterapi, förhandlingar om förväntningar på behandlingen och arbete med inkongruenser mellan patientens och terapeutens perspektiv ger positiva effekter för närvaro i terapin, för den terapeutiska processen och för utfallet av behandlingen. Därutöver finns det ett behov av att förbereda patienten för avslutande av långtidsterapi, att stärka patientens förmåga att tillämpa det som man har lärt sig och upplevt i terapin i sitt vardagsliv efter avslutad behandling. Den post-terapeutiska fasen är en tid av både ökad sårbarhet och nya möjligheter, och dess kvalitet påverkar patientens förmåga att hantera nya påfrestningar i livet.
Sammantaget kan ett pre- och postterapeutiskt arbete förväntas öka patientens potential att ta eget ansvar för psykoterapin och för processen efter avslutad terapi. Vi utgår ifrån att både den inledande och den avslutande fasen av psykoanalytiskt orienterad långtidspsykoterapi kan underlättas av en sorts ”manualisering”.
Utvecklingen av riktlinjer för det pre- och postterapeutiska arbetet måste ta hänsyn både till oundvikliga inkongruenser mellan patientens och terapeutens privata teorier om kur och till patientens dominerande personlighetsorientering.
Teoretisk utgångspunkt
Tidigare studier har visat att både början och avslutning av psykoanalytisk behandling kan dra nytta av bearbetning av inkongruenser mellan patientens och terapeutens perspektiv och av anpassning av arbetet till patientens dominerande personlighetskonfiguration. Den anaklitiska konfigurationen är kopplad till svårigheter i nära relationer, medan den introjektiva konfigurationen är förknippad med alltför höga krav på självständighet, prestationer, prestige och perfektionism (Blatt, 2008). Vi har idag omfattande evidens för att olika personlighetsrelaterade svårigheter kan leda till liknande symptom, men kräver olika behandlingar, skräddarsydda efter patientens personlighetsorientering.
Metod
Projektet har en ”kvasi-experimentell” design för en undersökning av effekter av användning eller icke-användning av interventioner vid start och avslutning, det vill säga användning av ”riktlinjer” som fokuserar på specifika frågeställningar när man påbörjar och avslutar långtids- psykoanalytiskt orienterad behandling. Behandlingarna inkluderar psykoanalys (3–5 sessioner per vecka) och psykoanalytisk psykoterapi (2–3 sessioner per vecka) utan tidsbegränsning, utförd av terapeuter i privat praktik. De initiala riktlinjerna ”Vad kan jag förvänta mig i psykoanalysen/psykoterapin” ges av terapeuten till patienten under de första konsultationerna. Riktlinjerna ”Vad kan jag förvänta mig när jag avslutar psykoanalys/psykoterapi” har utvecklats för att ges till patienten när frågan om avslutning av behandlingen uppstår.
Data samlas in vid de initiala konsultationerna före behandling, 3 och 12 månader efter påbörjad terapi behandling, med ett års intervall under pågående behandling, vid avslutning och 18 månaders uppföljning, och aggregeras över de deltagande centra. Datainsamling inkluderar upprepade intervjuer med patienter och deras terapeuter (Private Theories Interview), patienters självskattningar och terapeutbedömningar. Kärnbatteriet av instrument omfattar mått på personlighetskonfiguration, utfall, arbetsallians och förändringar i personlighetsorganisationen. En datorassisterad kvalitativ dataanalysprogramvara (CAQDAS) och adekvata statistiska metoder tillämpas för att studera skillnader mellan grupper och förändringar över tiden.
Den svenska delen av detta projekt har godkänts den 28 september 2016 av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm (dnr 2016/1740-31/4).
Betydelse
Projektets huvudsakliga bidrag till forskningsfältet är dess fokus på att underlätta och befrämja effektiva terapeutiska processer i den inledande och avslutande fasen av långtids- psykoanalytiskt orienterad behandling utan på förhand bestämt avslutningsdatum. Projektet kan öka vår kunskap om hur förhandlingar om oförenligheter mellan patientens och terapeutens perspektiv kan bidra till effektiva psykoterapeutiska processer. Sist men inte minst är det en fråga av hög klinisk relevans hur man på ett effektivt sätt kan arbeta igenom specifika svårigheter i den inledande och avslutande fasen av psykoterapi med patienter med kontrasterande personlighetsorientering (på relaterande och närhet eller på självständighet och prestationer).
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Andrzej Werbart
Affilierad professor
Medlemmar
Fredrik Falkenström
Professor
David Anders Forsström
Forskare
Mer om projektet
Projektmedlemmar
Övriga medlemmar i Sverige
Kristian Aleman, kristianaleman@me.com
Ragnhild Holmqvist, ragnhild.holmqvist@telia.com
Medlemmar Italien
Anna Daniela Linciano, annadanielalinciano@gmail.com
Giulia Chichi, giuliachichi.gc@gmail.com
Licia Reatto, liciareatto@hotmail.com
Claudio Galvano, claudio.galvano.cg@gmail.com
Emilio Fava, emiliofava@yahoo.it
Benedetta Vai, vaibenedetta@gmail.com
Irene Cumia, cumia.irene@gmail.com
Publikationer
Hittills har detta forskningsprojekt resulterat i en psykologexamensuppsats och en publicerad artikel.
Cohen, J., & Kullberg, A.-K. (2020). Terapeuters upplevelser vid avslut av långa terapier: En kvalitativ intervjustudie med tolv psykoterapeuter. Psykoterapeutexamensuppsats 15 hp, VT 2020, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Werbart. A., & Lagerlöf, S. (2022). How much time does psychoanalysis take? The duration of psychoanalytic treatments from Freud’s cases to the Swedish clinical practice of today. International Journal of Psychoanalysis, 103(5), 786–805. doi:10.1080/00207578.2022.2050463 (Open access)