Forskningsprojekt Betydelsen av skolans villkor för svenska ungdomars psykiska ohälsa
Betydelsen av skolans villkor för svenska ungdomars psykiska ohälsa i efterdyningarna av 90-talets skolreformer. Resultaten från projektet kan bidra med kunskap kring hur olika yttringar av skolstrukturen hänger samman med skolprestation och psykisk ohälsa bland ungdomar.
I början av 2000-talet började tydliga tecken på en ökad skolsegregation längs etniska och socioekonomiska skiljelinjer uppmärksammas, särskilt i storstadsområdena. Under senare år har en rad skolpolitiska åtgärder och reformer vidtagits i syfte att “rätta till” de problem som följde i 90-talsreformernas spår, något som åtminstone på kort sikt orsakat ytterligare påfrestningar på skolornas inre liv.
Den senaste statistiken visar att lärare är bland de mest stressade yrkesgrupperna i Sverige idag, med en högre arbetsbelastning, mindre stöd från överordnade, mindre upplevd kontroll i arbetet och högre sjukfrånvaro i stressrelaterade besvär, jämfört med andra yrkesgrupper. Hälsa är ett känsligt mått på sociala förhållanden och det är sannolikt att den “svenska skolkrisen” lämnat avtryck även i elevernas psykiska hälsa. Det är också troligt att situationen tar sig uttryck som en ansamling av stressrelaterade hälsobesvär i de skolor som drabbats hårdast av det senaste decenniets skolsegregation.
Baserat på en enkätundersökning bland högstadielärare och niondeklasselever i Stockholms skolor år 2014 och 2016 samt offentlig statistik för dessa, kommer projektet att fokusera på ett antal lärar-skattade skolkontextuella förhållanden som antas spegla de tre ovan nämnda ”yttringarna”, nämligen skolans grad av 1) överensstämmelse med principerna för ”framgångsrika skolor”, 2) stressade lärare, och 3) “klustring” av elever med utländsk eller socioekonomiskt missgynnad bakgrund – och hur dessa i sin tur är kopplade till skolungdomars psykiska välbefinnande i form av inåtvända (t.ex. nedstämdhet, rädsla och magont) och utåtagerande (t.ex. aggressivitet, impulsivitet och våldsamhet) problem. Dels kommer betydelsen av varje enskilt skolkontextuellt förhållande att undersökas, dels interaktionen dem emellan.
Genom att integrera teoretiska verktyg och koncept hämtade från sociologi, psykologi och kriminologi, i kombination med kvantitativa statistiska metoder, kommer resultaten från projektet att kunna bidra med kunskap kring hur olika yttringar av skolstrukturen hänger samman med olika uttryck av psykisk ohälsa bland ungdomar.
Projektbeskrivning
Sedan början av 90-talet har den svenska skolan genomgått omfattande strukturella förändringar som påverkat dess inre liv och de villkor som präglar barns och ungas skolvardag. Föreliggande projekt fokuserar tre skolkontextuella yttringar i kölvattnet av dessa förändringar, som sätts i relation till svenska skolungdomars psykiska hälsa. De tre skolkontextuella yttringarna rör skolans ledarskap, lärares arbetsvillkor och skolsegregation, vars relevans för projektets frågeställningar kräver en kort tillbakablick på det tidiga 90-talets skolreformer. Till dessa hör förskjutningen av ansvaret för skolan från stat till kommun med tillhörande introduktion av mål- och resultatstyrning som styrmodell för skolans verksamhet. Strax därpå följde en reform som gav friskolorna samma ekonomiska bidrag som de kommunala (skolpengen) och därigenom öppnade för familjers möjlighet att själva fritt välja skola. Reformerna blev bristfälligt implementerade, med ökade skillnader mellan skolor, försämrade skolresultat och en ökad administrativ arbetsbörda bland lärarna som följd. Decentraliseringen av skolan ställde också nya krav på rektorerna som, i linje med principerna för s.k. “framgångsrika skolor”, förväntades träda fram som ledare med en tydlig vision för sin skola, samt skapa de förutsättningar och det samförstånd som krävdes för att förverkliga denna. I kläm mellan staten, kommunen och sin lärarstab, misslyckades dock de svenska rektorerna till stor del med att leva upp till dessa förväntningar.
I början av 2000-talet började tydliga tecken på en ökad skolsegregation längs etniska och socioekonomiska skiljelinjer uppmärksammas, särskilt i storstadsområdena. Under senare år har en rad skolpolitiska åtgärder och reformer vidtagits i syfte att “rätta till” de problem som följde i 90-talsreformernas spår, något som åtminstone på kort sikt orsakat ytterligare påfrestningar på skolornas inre liv. Den senaste statistiken visar att lärare är bland de mest stressade yrkesgrupperna i Sverige idag, med en högre arbetsbelastning, mindre stöd från överordnade, mindre upplevd kontroll i arbetet och högre sjukfrånvaro i stressrelaterade besvär, jämfört med andra yrkesgrupper. Hälsa är ett känsligt mått på sociala förhållanden och det är sannolikt att den “svenska skolkrisen” lämnat avtryck även i elevernas psykiska hälsa. Det är också troligt att situationen tar sig uttryck som en ansamling av stressrelaterade hälsobesvär i de skolor som drabbats hårdast av det senaste decenniets skolsegregation.
Baserat på en enkätundersökning bland högstadielärare och niondeklasselever i Stockholms skolor år 2014 och 2016 samt offentlig statistik för dessa, kommer projektet att fokusera på ett antal lärar-skattade skolkontextuella förhållanden som antas spegla de tre ovan nämnda ”yttringarna”, nämligen skolans grad av 1) överensstämmelse med principerna för ”framgångsrika skolor”, 2) stressade lärare, och 3) “klustring” av elever med utländsk eller socioekonomiskt missgynnad bakgrund – och hur dessa i sin tur är kopplade till skolungdomars psykiska välbefinnande i form av inåtvända (t.ex. nedstämdhet, rädsla och magont) och utåtagerande (t.ex. aggressivitet, impulsivitet och våldsamhet) problem. Dels kommer betydelsen av varje enskilt skolkontextuellt förhållande att undersökas, dels interaktionen dem emellan. Till exempel är det rimligt att den hälsofrämjande inverkan som “framgångsrika skolor” antas ha kan variera beroende på skolans elevsammansättning och, omvänt, att de potentiellt negativa hälsokonsekvenserna av att gå i en “segregerad skola” kan motverkas av att skolan i hög grad tillämpar idéerna bakom “framgångsrika skolor”. I de fall där samband mellan skolkontextuella villkor och elevers hälsa kan bekräftas kommer projektet även att undersöka vilka möjliga mekanismer som kan tänkas ligga bakom. Här kommer bland annat elevernas erfarenhet av mobbning och tillgång till socialt stöd från lärare att fokuseras. Slutligen ämnar projektet undersöka hur de skolkontextuella villkoren i fråga faktiskt har förändrats över tid i Stockholms skolor och huruvida det finns några kopplingar till motsvarande förändringar i elevers hälsa över tid. Genom att integrera teoretiska verktyg och koncept hämtade från sociologi, psykologi och kriminologi, i kombination med kvantitativa statistiska metoder, kommer resultaten från projektet att kunna bidra med kunskap kring hur olika yttringar av skolstrukturen hänger samman med olika uttryck av psykisk ohälsa bland ungdomar.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Bitte Modin
Professor
Medlemmar
Sara Brolin Låftman
Studierektor/universitetslektor
Ylva Brännström Almquist
Professor
Jannike Kjellström
Forskningsassistent
Gabriella Olsson
Administrativ studierektor
Stephanie Plenty
Docent
Kristiina Rajaleid
Forskare
Julia Sandahl
Doktorand
Torbjörn Åkerstedt
Professor emeritus
Viveca Östberg
Professor
