Forskningsprojekt Brottslighet bland tidigare klienter i den sociala barnavården
Brottslighet bland tidigare klienter i den sociala barnavården: Kontinuitet och förändring från tonår till medelålder
När ett barn blir placerat utanför hemmet tar samhället på sig ett betydande ansvar som ställföreträdande förälder. Svensk och internationell forskning visar dock att barn och unga som varit placerade inom den sociala barnavården inte har samma möjligheter som andra jämnåriga att skapa ett gott liv. Gruppen har bland annat höga överrisker för ofullständig skolgång, svag arbetsmarknadsetablering och olika psykosociala problem senare i livet.
Placerade barn och unga är en heterogen grupp där vissa placerats tidigt i livet av skäl som är kopplade till föräldrarnas omsorgsförmåga, medan andra placerats under tonåren till följd av eget riskbeteende, exempelvis missbruk eller kriminalitet. Överriskerna för att utveckla olika former av social problem gäller dock både de tidigt och långvarigt placerade och de tonårsplacerade. I det här projektet undersöks hur brottslighet utvecklas bland barn och unga med erfarenhet av den sociala barnavården, med särskilt fokus på vändpunkter och riskfaktorer som kan påverkas genom stöd och insatser. Avsikten är att ge kunskap som kan ligga till grund för förbättringsinsatser till barn och unga som är eller varit i den sociala barnavården.
Projektbeskrivning
Projektet baseras på longitudinella registerdata för personer födda 1972–1992 som följs från barndom till vuxenliv, varav cirka 4–5 procent varit placerade någon gång under uppväxten. Mätperioden sträcker sig från födelsen till december 2023, vilket innebär att de yngsta (födda 1992) kan följas till 31 års ålder och de äldsta (födda 1972) till 51 års ålder. Syftet med projektet är att öka förståelsen för hur brottslighet utvecklas bland barn och unga som varit placerade inom den sociala barnavården, jämfört med övriga befolkningen, och att identifiera vändpunkter i brottsutvecklingen.
Genom att studiepopulationen omfattar hela 21 födelsekohorter kan vi både studera förändringar över tid under den inledande fasen av brottsutveckling, 15–31 år, och följa brottsutvecklingen upp i medelålder för de äldre kohorterna. Livsförloppsteori och livsförloppsanalys är utgångspunkt för studierna. Frågeställningarna är indelade i tre huvudområden:
(1) Kriminalitet från ungdom till medelålder – debut och utvecklingsmönster, behandlar brottsutveckling över livscykeln. Syftet är att identifiera typiska och atypiska utvecklingsmönster bland personer med erfarenheter av den sociala barnavården jämfört med övriga befolkningen, med särskilt fokus på insatser och dynamiken i ung vuxen ålder.
(2) Tid och ålder i placering – kritiska perioder för brottsutveckling, behandlar samband mellan placeringserfarenhet och brottsutveckling. Den sociala barnavården kan antas ha olika stor betydelse för socialisering och vuxenetablering beroende på hur länge och vid vilka åldrar barn och unga är placerade. Tid och ålder i placering har också samband med skälen till placering. Små barn placeras oftast av skäl som rör hemförhållanden och föräldrars omsorgsförmåga medan tonåringar oftast placeras av skäl som rör eget riskbeteende. För unga lagöverträdare är den sociala barnavården och rättssystemet dessutom överlappande, eftersom placering är en av de särskilda ungdomspåföljderna.
(3) Kumulativa processer och brottslighet, behandlar hur ”fördelar/nackdelar” hänger samman och ackumuleras genom livet. Även om placerade barn och unga är en heterogen grupp så kommer många från grupper med låg socioekonomi, och bland de tidigt placerade barnen kommer många också från familjer med olika former av sociala problem. Tidigare forskning visar att placerade barn och unga oftare än andra har låga skolresultat och låg utbildningsnivå, och att detta har starkt samband med svag arbetsmarknadsetablering och höga överrisker för olika former av psykosociala problem under vuxenlivet, bland annat kriminalitet. Detta gäller även bland dem som varit placerade under större delen av uppväxten. I studien undersöks i vilken grad en ackumulering av riskfaktorer har samband med brottsutveckling över livscykeln.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Marie Berlin
Forskare
Medlemmar
Anna Kahlmeter
Forskare
Bo Vinnerljung
Professor emeritus
