Forskningsprojekt Det krävs en hel bransch för att fostra konstnärligt ledarskap
I det här avhandlingsprojektet ställs kritiska frågor kring det starka fokuset som finns på subjektet när en talar om konstnärligt chefs- och ledarskap inom svensk teater.
De senaste åren har konstnärligt ledarskap inom svensk teater blivit satt under lupp. I teaterbranschens organisationer har ledarskapsfrågor lyfts och diskuterats, ofta i sammanhang där kritik riktats mot hur enskilda chefer och ledare hanterat och utövat sitt ledarskap. Eftersom det handlat om ledare och chefer inom offentligfinansierade kulturinstitutioner, som i vissa fall också varit välkända genom sitt konstnärliga yrkesutövande, har diskussionen emellanåt tagit plats också i media. #metoo och teater- och filmbranschernas #tystnadtagning är exempel på kontexter där både enskilda ledarskap och ledarskapstraditioner inom svensk teater granskats kritiskt i offentlig debatt.
Internt på teatrarna har konstnärlig chefs- och ledarskapskultur problematiserats med ett bredare fokus på arbetsmiljö- och maktfrågor. Dock har konstnärligt ledarskap inom svensk offentligfinansierad teater ännu inte varit specifikt föremål för forskning inom organisation och ledarskapsområdet.
Forskningsfrågan handlar om på vilka sätt konstnärligt ledarskap är något som alla som arbetar professionellt inom svensk teater är delaktiga i att skapa, forma och förmedla. Med en bakgrund som regissör och med egen erfarenhet av konstnärligt ledarskap utgår Carolina Frände i sitt arbete också från de särskilda kunskaper och erfarenheter hon har från det professionella teaterområdet. Hon förankrar projektet i teori från det företagsekonomiska området samtidigt som hon i sin empiri kommer använda sig av metoder som hämtar inspiration från konstnärlig praktik.
Projektbeskrivning
Företagsekonomisk forskning utgår vanligen från, vilket också torde vara en bred och allmän uppfattning hos gemene hen, att chefer och ledare är autonoma och aktivt handlande subjekt, som i stor utsträckning själva både formar och uttrycker sitt ledarskap. Detta oberoende av inom vilken typ av organisation eller i vilken samhällssfär de är verksamma. Chefer och ledare tillskrivs på så vis makt inte bara över andra, utan också väsentlig kontroll över hur de utövar sitt ledarskap.
Inom teaterns organisationer förstärks perspektivet – ledarskap som ett subjektivt fenomen – av vissa av de traditioner som på ideologisk grund odlas och upprätthålls i konstartens namn. Exempelvis är idén om ”den stora manliga konstnären” – geniet - en envis föreställning som fortfarande har inverkan på hur teatrar organiseras, hur konstnärligt chefs- och ledarskap betraktas, men också för teaterns konstnärliga utveckling.
Forskningen inom det breda fältet kritiska ledarskapsstudier utgår huvudsakligen från idén om att ledarskap skapas kollektivt och relationellt. De följare som omger en ledare eller chef är alla med och ger form åt ledarens roll och funktion, performativt. Hur ledarskap talas om samt vilka praktiker som omger det har avgörande betydelse också för hur ledaren arbete uppfattas och värderas.
I sitt avhandlingsprojekt använder Carolina Frände kritiska ledarskapsperspektiv för att undersöka hur kollektiva konstruktioner av konstnärligt chefs- och ledarskap inom svensk institutionsteater formas och uttrycks. Eftersom Carolina har en bakgrund som teaterregissör och konstnärlig ledare och situerar sig därför utifrån den specifika kunskap och förförståelse hon har om det teaterfält hon beforskar.
Avhandlingen har också en metodutvecklande ansats. Ett för avhandlingsarbetet särskilt utvecklat brädspel är det huvudsakliga verktyget för insamling av data. Professionella ur teaterns alla yrkesgrupper bidrar till forskningen genom att i mindre grupper ta sig an de narrativa utmaningar som spelet är uppbyggt kring. Med ett lekfullt anslag och utifrån några enkla förutsättningar ska spelarna skapa korta anekdotiska berättelser som kretsar kring konstnärlig ledare och hens ledarskap.
Berättelserna kommer att dokumenteras av spelarna själva som korta dialogscener. Dialoger är också det dominerande textuttrycket i teaterkonsten, i dess pjäser, manus och dramatik. Det insamlade materialet kommer sedan bearbetas och analyseras som narrativ data. I avhandlingsarbetet kommer såväl konstnärliga som vetenskapliga föreställningar om kunskap innefattas. Det konstnärligt inspirerade metodarbetet kommer också med stor sannolikhet att få betydelse för den konkreta avhandlingens form och innehåll. Carolina Frände påbörjade sin doktorandutbildning hösten 2020 vid sektionen för organisation och management. Huvudhandledare är Jacob Östberg, professor i reklam och PR och ämnesansvarig vid marknadsföringssektionen på SBS. Bihandledare är Anna Wettermark, doktorerad vid och lektor i företagsekonomi på SBS.