Stockholms universitet

Forskningsprojekt Förekomsten av mobbning i skolklassen: vilken är betydelsen för elevers psykiska hälsa?

Elever som utsätts för mobbning, men även de som utsätter andra, löper en förhöjd risk för psykisk ohälsa på både kort och lång sikt.

Mobbning
Foto: Anna Lärk Ståhlberg/Mostphotos

Det är rimligt att anta att mobbning har negativa effekter inte bara för dem som är direkt involverade, utan även för den omgivande kamratgruppen. Ett fåtal studier har visat att förekomsten av mobbning i skolklassen sammanhänger med fler hälsobesvär även då den enskilde elevens utsatthet tas i beaktande.

Projektet studerade hur förekomst av mobbning i skolklassen hänger samman med elevers psykiska och psykosomatiska besvär, men också med olika aspekter av positiv hälsa, såsom upplevd förmåga (”self-efficacy”), självkänsla, välbefinnande, känsla av samhörighet (”sense of unity”) och livstillfredsställelse.

Data kommer från undersökningen Skolbarns hälsovanor som insamlades av Folkhälsomyndigheten under hösten 2017 bland elever i årskurs 5, 7 och 9. 

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Sara Brolin Låftman

Studierektor/universitetslektor

Institutionen för folkhälsovetenskap
Sara Brolin Låftman

Medlemmar

Petra Löfstedt

Forskare

Folkhälsomyndigheten

Bitte Modin

Professor

Institutionen för folkhälsovetenskap
Bitte Modin