Forskningsprojekt Klassisk musik för en medialiserad värld
Klassisk musik för en medialiserad värld: visuella och audiovisuella representationer av västerländsk konstmusik i det moderna mediesamhället.
Projektet undersöker hur samtidens förståelse av den klassiska musiken formas genom spridningen av bilder, filmer och andra visuella- och audiovisuella representationer i olika media och medieanknutna diskurser. Projektet väcker frågor om vilka föreställningar om klassisk musik som finns i dagens västerländska samhälle och hur dessa föreställningar relaterar till bredare uppfattningar om konst och musik, om identitet och subjektivitet, och om kulturell och social status. Genom en kombination av teoretiska perspektiv och metodologiska ingångar hämtade från diskursanalys, audiovisuella studier, visuella kulturstudier och etnografi realiseras projektet i form av fem separata men sammanlänkade delstudier. Som helhet griper projektet över ett antal olika medieformer och medieanknutna diskurser.
Projektbeskrivning
Bakgrund
Vi lever i en värld där allt från uppfattningar om det politiska världsläget till synen på heminredning förmedlas och formas via ständigt föränderliga medieteknologier, medieformer och medievanor. Detta gäller även föreställningar om konst och musik. Vid sidan av denna medialisering har synen på konst och musik under de senaste decennierna även påverkats av de ideologiska förändringar som brukar kallas sen- eller postmoderna. En viktig följd av dessa förändringar har varit att tidigare gränsdragningar mellan hög- och populärkultur blivit starkt ifrågasatta. Till detta kan läggas att det kulturpolitiska klimatet i många länder blivit mer komplext, delvis som en följd av en tilltagande kulturell diversifiering men också på grund av nyliberalismens spridning i västvärlden med en ökad anpassning av statliga och privata kulturinstitutioner efter modeller hämtade från New Public Management. Vad händer med traditionella idéer om den västerländska konstmusiken – den så kallade ”klassiska musiken” – i en sådan förändrad värld? Detta är vad det här projektet skall undersöka.
Syfte, mål och forskningsfrågor
Syftet med projektet Klassisk musik för en medialiserad värld är att skapa en djupare förståelse av den klassiska musiken som ett kulturellt och medialiserat samtidsfenomen. Vilka föreställningar om klassisk musik finns i dagens västerländska samhälle? Hur formas samtidens förståelse av den klassiska musiken genom spridningen av bilder, filmer och andra visuella och audio-visuella representationer i olika media? Projektet har två målsättningar: (1) att identifiera, avgränsa och beskriva framträdande samtidsdiskurser om klassisk musik; (2) att visa hur de föreställningar om klassisk musik som kommer till uttryck i dessa diskurser relaterar till bredare uppfattningar om konst och musik, om identitet och subjektivitet, och om kulturell och social status.
Deltagande forskare och delstudier
Fem forskare deltar i projektet: Tobias Pontara (Göteborgs universitet), Åsa Bergman (Göteborgs universitet), Thomas Bossius (Göteborgs universitet), Johanna Ethnersson Pontara (Stockholms universitet) och Sverker Hyltén-Cavallius (Musikverket). Varje forskare ansvarar för varsin delstudie. De fem delstudierna riktar in sig på olika typer av mediekontexter. Den första delstudien undersöker vilka föreställningar om klassisk musik som förmedlas i samtida film och TV serier, medan delstudie två studerar föreställningar om klassisk musik såsom dessa kommer till uttryck i olika konsertinstitutioners reklam- och marknadsföringsmaterial. Hur bilden av den klassiska musiken konstrueras i skivbolagens och de moderna streamingsiternas diskurser är ämnet för delstudie tre. I delstudie fyra fokuseras olika forum och sociala medier på Internet där den klassiska musiken diskuteras och debatteras. Slutligen undersöker delstudie fem hur föreställningar om opera formas och förmedlas i film, TV-reklam samt i operainstitutioners markandsföringsmaterial.
Metod
I projektet används metoder hämtade från den moderna kulturforskningen. Den sammanbindande länken är diskursanalys. Genom denna metod undersöks hur olika diskurser om den klassiska musiken aktualiseras och bryts mot varandra i de olika mediekontexterna. I delstudierna kompletteras den diskursanalytiska ansatsen med mer specifika metoder hämtade från audiovisuella studier, filmmusikforskning och visuella kulturstudier.
Samhällelig och vetenskaplig relevans
Det som gör det här projektet angeläget och intressant är den motstridiga och svårdefinierade ställning den klassiska musiken har i vår samtid. Å ena sidan hävdas det ofta att den är otidsenlig och irrelevant, att det övervägande bara är en äldre generation som intresserar sig för den och att den kan överleva endast genom massivt statsunderstöd. Å andra sidan syns den i alla möjliga olika sammanhang. Vi har svenska TV-serier om klassisk musik som Molanders (2013) och populära utländska serier som Mozart in the Jungle (2014–2016). Vi har reklam för symfoniorkestrar och operaföreställningar på spårvagnar, bussar, tåg, flygplatser och tunnelbanor. I radio, TV och dagstidningar talas och diskuteras det dagligen om klassisk musik. Och på Internet förs livliga diskussioner om klassisk musik i olika sociala medier som Facebook och Youtube.
Denna aspektrika studie av hur den klassiska musiken representeras och konstrueras i olika medier och medieanknutna diskurser fyller en kunskapslucka inom såväl den svenska som den internationella musikforskningen. Projektet utvecklar ett sätt att studera klassisk musik som, med få undantag, inte prövats tidigare och kommer därmed att bidra med en ny och viktig förståelse av den klassiska musiken som kulturellt samtidsfenomen.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Tobias Pontara
Professor i musikvetenskap
Medlemmar
Åsa Bergman
Docent i musikvetenskap
Thomas Bossius
Docent i musikvetenskap
Johanna Ethnersson Pontara
Universitetslektor, docent
