Stockholms universitet

Forskningsprojekt Legitimitet i lönebildningen

Det övergripande syftet med forskningsprojektet "Legitimitet i lönebildningen: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönebildning och medarbetarnära lönesättning" har varit att bidra till säkrare kunskap om lönesättning och lönebildning i privat sektor.

Sedel och betalkort i jeansficka. Foto: Michal Jarmoluk från Pixabay.

Projektet har studerat lönesättningens betydelse genom att undersöka anställdas upplevelser av lönesättning, chefers och medarbetares upplevelser av rättvisa i lönesättningen, vad olika faktorer i lönesättningen kan betyda för motivation och prestation samt att studera lönens betydelse för sådana utfall i relation till olika arbetsmiljöfaktorer.

Projektet baserades på såväl enkät- som intervjudata. Longitudinella enkätstudier genomfördes bland ett nationellt representativt urval av anställda inom privat sektor (via SCB) och genom studier av flera företag som arbetat med att utveckla individuell lönesättning. Projektet baserades även på fokusgruppintervjuer bland anställda, chefer, företagsledning och fackliga företrädare på de utvalda företagen.

Projektets resultat har avrapporterats i vetenskapliga tidskrifter och i en mängd examensarbeten som genomförts inom projektet. De medverkande forskarna har presenterat resultat vid en mängd seminarier och i media.

Projektbeskrivning

Lönens betydelse för arbetets resultat har en självklar plats i diskussionen om dagens arbetsliv. Inslagen av individuell lönesättning har ökat under en längre tid. Trots det vet man relativt lite om hur lönesättningen fungerar, vad anställda tycker om lönesättningsprocessen och hur lönen hänger ihop med trivsel, engagemang och prestationer i arbetet.

Frågan om lönens betydelse för arbetets resultat har en självklar plats i diskussionen om arbetslivets utformning. Denna fråga har fått ökad aktualitet under de senaste decennierna i takt med att traditionella lönesystem gradvis har lämnat plats för mer individuella och resultatbaserade processer för lönesättning. Arbetsgivare och fackliga organisationer tycks vara relativt överens om att den som åstadkommer ett bättre resultat i sitt arbete också ska få mer i lön. Förhoppningen är att individuell prestationsbaserad lön ska leda till ökad arbetsmotivation och produktivitet genom att de anställda via lönen ska inspireras att öka sin arbetsprestation.

Mot den bakgrunden genomförs det här forskningsprojektet vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet under perioden 2015-07-01 till 2019-06-30. Ambitionen med projektet är att bidra till ökad kunskap om lönesättning i privat sektor. Det handlar om att belysa hur den gradvisa övergången till mer individuella och prestationsbaserade lönesystem upplevs av anställda och lönesättande chefer men även av företrädare för arbetsmarknadens parter. Syftet är att öka förståelsen för de konsekvenser som den gradvisa övergången till mera individ- och prestationsbaserade lönesystem kan få för både anställda och företag.

Projektets syfte

Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att bidra till säkrare kunskap om lönesättning och lönebildning i privat sektor. Detta övergripande syfte kan brytas ned i ett antal mer specifika frågeställningar:

  1. Att undersöka upplevelser och bedömningar i lönefrågor, exempelvis när det gäller hur lönen bestäms och hur man tycker att den borde bestämmas, i vilken utsträckning man har kännedom om lönekriterier, erfarenheter av lönesamtal osv.
  2. Att undersöka olika aspekter av legitimitet i lönesättningen och lönesystemet. Här ingår upplevelser av rättvisa, tilltro till systemet, tillit till lönesättande chefer, attityder till företagsnära lönebildning, jämställdhetsaspekter, tillfredsställelse med lönen mm.
  3. Att undersöka vad olika lönefaktorer betyder för såväl legitimitet som motivation. För att besvara frågan om den relativa betydelsen av lönefaktorer för motivationen i arbetet och legitimiteten i lönesättningen är det nödvändigt att även studera effekten av andra potentiella motivatorer som exempelvis arbetsuppgifterna, möjligheter till kompetensutveckling, målen för arbetet och ledarskapet.
  4. Att utvärdera effekter av ett antal företagsspecifika utvecklingsarbeten som baseras på mer verksamhetsnära lönesättning.

Dataunderlag

Projektet baseras på flera olika datainsamlingsmetoder och flera urvalsgrupper.

  • Nationellt representativ enkätundersökning bland 5 000 anställda inom privat sektor. En första datainsamling genomförs under våren 2016. För att studera hur olika upplevelser av lönesättning förändras över tid genomförs en uppföljande datainsamling under våren 2017. Statistiska centralbyrån (SCB) har fått uppdraget att genomföra datainsamlingen.
  • Företagsbaserade enkätundersökningar för att studera interna utvecklingsarbeten som baseras på mer verksamhetsnära lönesättning. I dessa studier används separata enkäter till lönesättande chefer respektive till medarbetare.
  • Intervjuer och fokusgrupper med medarbetare, lönesättande chefer, företagsledningar samt företrädare för arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer.

Forskningsetik

Forskningsprojektet har prövats och godkänts av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm.

Finansiering

Projektet finansieras av Svenskt Näringsliv. Stockholms universitet förhåller sig oberoende till denna organisation.

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Magnus Sverke

Professor i psykologi, särskilt arbets- och organisationspsykologi

Psykologiska institutionen
Magnus Sverke Foto: Datorenheten/HD

Medlemmar

Constanze Eib

Biträdande universitetslektor

Institutionen för psykologi, Uppsala Universitet

Anders Eriksson

Doktorand

Psykologiska institutionen

Helena Falkenberg

Universitetslektor, forskare

Psykologiska institutionen
Fil dr Helena Falkenberg

Johnny Hellgren

Universitetslektor, docent

Psykologiska institutionen
Johnny Hellgren. Foto: Niklas Björling

Sofia Malmrud

Doktorand

Psykologiska institutionen
Sofia Malmrud Foto: Psykologiska institutionen/HD

Alexander Nordgren Selar

Gäst

Psykologiska institutionen
Alexander Nordgren Selar Foto: Psykologiska institutionen/HD

Publikationer

Mer om projektet