Forskningsprojekt Längre arbetsliv
Projektets övergripande syfte är att bidra till en ökad förståelse för faktorer som kan hänga samman med individers pensionsbeslut samt att undersöka policys och strategier bland arbetsgivare för en allt äldre arbetskraft inom välfärden.
Projektet är nu avslutat. Läs mer om resultaten under rubriken Mer om projektet.
Med tanke på en allt mer åldrande befolkning, ökande arbetskraftsbrist i viktiga sektorer och förändringar i pensionslagstiftningen, är längre arbetsliv och aktivt åldrande centrala frågor i de flesta länder idag, inklusive Sverige. Trots tidigare studier är kunskapen om den relativa betydelsen av olika arbetsrelaterade faktorer samt organisatoriska faktorer för individers pensionsbeslut ännu begränsad.
Projektets centrala frågor är följande:
- Hur upplever äldre anställda sitt arbete?
- Vilka tankar har äldre anställda kring åldrande och pensionering?
- Vad är det som driver individer till att vilja förlänga sitt arbetsliv?
- Vad kännetecknar individer som riskerar att lämna arbetslivet i förtid?
- Hur upplever pensionärer att fortsätta arbeta efter pensionen?
Projektet fokuserar särskilt på betydelsen av psykosocial arbetsmiljö samt karriärrelaterade och organisatoriska faktorer för individers preferenser, planering och beslut angående pensionering. Projektet undersöker också arbetsgivares (dvs. HR-chefer och första linjens chefer inom välfärden) inställning till, och strategier för, en allt äldre arbetskraft.
Projektets fullständiga titel är: Längre arbetsliv: Faktorer som påverkar äldre anställdas vilja och möjligheter att fortsätta arbeta och arbetsgivares inställning till äldre i arbetskraften.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Marta Sousa-Ribeiro Larsson
Gäst
Medlemmar
Claudia Bernhard-Oettel
Professor, biträdande studierektor
Petra Lindfors
Professor
Magnus Sverke
Professor i psykologi, särskilt arbets- och organisationspsykologi
Mer om projektet
Med tanke på en allt mer åldrande befolkning samt ökande arbetskraftsbrist i viktiga sektorer, är ‟längre arbetsliv” en central fråga i de flesta länder. Det övergripande syftet med detta projekt var att bidra till förståelsen av individers beslutsfattande vid pensionering och arbetsgivares insatser för förlängda arbetsliv. Projektet fokuserade särskilt på betydelsen av psykosocial arbetsmiljö samt karriärrelaterade och organisatoriska faktorer för individers preferenser, planering och beslut angående pensionering.
Projektet använde flera datamängder: (1) Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH) (befintliga data), (2) djupintervjuer med äldre vårdpersonal inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård, (3) djupintervjuer med HR- och första linjens chefer inom äldreomsorg, och (4) paneldata som samlats in med ett online-enkät vid två tillfällen, bland ett stort urval av arbetstagare (56–65 år). Totalt har nio artiklar och fyra masteruppsatser skrivits inom projektet. En del av de insamlade data kommer att användas i framtida studier.
I korthet visar de kvantitativa resultaten en allmän preferens för förtidspensionering och att en betydande del av individerna föredrog att gå i pension tidigare än de förväntade sig och faktiskt gjorde. Longitudinella analyser visar att medan preferenserna för att gå i pension kring 65 års ålder och senare förblev relativt stabila under sex år, tenderade de som föredrog att gå i pension betydligt tidigare än 65, att anpassa sina preferenser i viss utsträckning över tiden, dock långt under 65 års ålder. Sammantaget bidrog bättre hälsa och arbetsförmåga, lägre obalans mellan ansträngning och belöning i arbetet, en åldersvänlig arbetsmiljö och goda framtidsutsikter i arbetet till senare föredragen, förväntad och faktiskt pensionsålder. Dessutom bidrog högre nivåer av känslomässig utmattning, uppfattningen av åldersrelaterade ojämlikheter på arbetsplatsen och uppfattningen av åldrandet som ett framtida hinder på jobbet till att man föredrog att gå i pension tidigare än man förväntade sig. Resultaten visar också att äldre arbetstagares engagemang i arbetet och viljan att förlänga sitt arbetsliv främjades av gynnsamma psykosociala arbetsförhållanden (t ex låga arbetskrav och höga arbetsresurser) kombinerade med höga nivåer av personliga resurser.
De kvalitativa studierna har bidragit till en finkornig analys och insikt om hur undersköterskor i äldreomsorg, intensivvårdssköterskor och pensionerade vårdbiträden inom psykiatrin som fortsatt i arbete efter pensionering såväl upplevt sitt arbete som deras karriärsrelaterade beslut när de närmade sig pensionering. Det svenska pensionssystemets flexibilitet och öppenhet för att anställa pensionärer ansågs vara viktiga för arbete efter pensionering. Timanställning ansågs attraktivt, eftersom det möjliggjorde flexibilitet i arbetstid och mer kontroll över de arbetsuppgifter som skulle utföras, samt underlättade en smidigare övergång till livet som pensionär. Meningsfullt arbete var en viktig dimension i den positiva upplevelsen av att arbeta, där den mest framträdande aspekten var en känsla av syfte och bidrag till det allmännas bästa. Pensionsplaneringen påverkades starkt av överväganden om ens hälsa, arbetsförmåga, psykosociala arbetsmiljö och organisatoriska praxis som underlättade åldrande på arbetsplatsen. En studie med HR- och första linjens chefer inom äldreomsorgen visade dock att, trots att äldre anställda betraktades som en värdefull resurs, implementeringen av individanpassade och åldersspecifika insatser upplevdes som svår.
Projektets resultat tyder på att ökad lagstadgad pensionsålder och ekonomiska fördelar med sen pension är långt ifrån tillräckliga för att underlätta och uppmuntra äldre arbetstagare att skjuta upp den definitiva avgången från arbetslivet. Snarare visar resultaten på vikten av lämpliga arbetsförhållanden, åldersvänliga arbetsplatser och HR-strategier som möjliggör ett hälsosamt och hållbart arbetsliv under hela livet.