Forskningsprojekt Långtidseffekter av behandlingar för självskadebeteende - statistisk metodutveckling och analys
Långtidseffekter på ungdomars suicidförsök, diagnoser, läkemedelsanvändning och skolgång efter självskadereglerande behandling - statistisk metodutveckling och analys av registerdata med utgångspunkt i en RCT
Självskadebeteende är ett allvarligt hälsoproblem som ofta debuterar i yngre tonåren, ca 20 % av svenska högstadieungdomar är drabbade. Självskadebeteende är starkt korrelerad med suicid vilket är den vanligaste dödsorsaken i åldern 15-24 år. Det är ytterst angeläget med effektiva behandlingsmetoder som kan sättas in tidigt för ungdomar som självskadar för att motverka lidande, suicid och kostnader för samhället.
Projektbeskrivning
Projektet analyserar långtidseffekter av två behandlingsmetoder för ungdomar som självskadar, skillnader mellan metoderna och sedvanlig vård, samt för vilka grupper respektive behandlingsmetod fungerar bäst. Fokus är långtidseffekter avseende suicidrisk, samsjuklighet, läkemedelsanvändning och skolgång.
Målet är att planera och genomföra en registerstudie för att ge kunskap om långtidseffekterna av de två behandlingsmetoderna internetadministrerad ERITA (Emotion Regulation Individual Therapy for Adolescents) och DBT-A (dialektisk beteendeterapi för ungdomar). Data från registerstudien kombineras dessutom med data från en tidigare genomförd randomiserad kontrollerad studie av ERITA.
En stor fördel med registerstudier är det underlättar uppföljningar över tid, minimerar bördan för patienterna och deras familjer samt kan genomföras till lägre kostnader för samhället. Att kunna dra slutsatser om kausala effekter via observationsstudier innebär dock generellt större statistiska utmaningar jämfört med randomiserade experiment. Att korrekt analysera observationsdata och skatta effekter av behandlingar ställer krav på noggranna kontroller av antaganden inom ramverket för kausal inferens.
Ett viktigt syfte med projektet är statistisk metodutveckling genom alla steg i studien; studiedesign, matchning mot kontroller, dataanalys, biasjustering och känslighetsanalyser. Projektet ska också utveckla analysmetoder som är anpassade till kombinationen av registerdata och data från en randomiserad kontrollerad studie.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Ellinor Fackle Fornius
Universitetslektor
Jessica Franzén
Universitetslektor
