Forskningsprojekt Moraliska anspråk på jämlikhet i åldrande samhällen

Industriländer, såsom Sverige och de övriga nordiska länderna, befinner sig i slutskedet av en demografisk övergång; övergången från höga födelse- och dödstal till låga födelse- och dödstal. Dagens industriländer utmärks av fertilitetstal som ligger under ersättningsnivån, samt av en fortsatt ökning av förväntad livslängd. På grund av dessa trender kommer de stå inför en stor utmaning under de kommande decennierna; de kommer hastigt att föråldras, och en allt större andel av befolkningen kommer att utgöras av gamla människor.

Åldrande samhällen kommer att behöva genomgå djupgående anpassningar för att möta dessa förändringar. De kommer att behöva spendera ökade belopp på sjukvård och omsorg om äldre. De kommer att behöva reformera sina pensions- och sjukvårdssystem, anpassa sin arbetsmarknadspolitik, samt göra svåra avvägningar mellan olika sociala mål. De kommer också att behöva anpassa sig till demografiska förändringar utan att göra avkall på idealet om social jämlikhet, och de måste se till att upprätthålla en tillräckligt hög levnadsstandard för alla medborgare, oavsett ålder och generationstillhörighet.

Således medför befolkningens åldrande stora utmaningar. Hur kan åldrande samhällen garantera stabilitet och rättvisa i det intergenerationella samarbete som behövs för att upprätthålla institutioner som ger stöd till äldre? Vilken typ av politik ska de bedriva för att säkerställa att ökad livslängd inte orsakar eller förvärrar ojämlikheter? Hur ska de fördela resurser mellan yngre och äldre i situationer där färre arbetsaktiva människor måste försörja ett större andel gamla? Hur kan de se till att nutida generationer inte kommer att uppleva fattigdom och ojämlikhet när de blir äldre?

De här frågorna är inte enbart praktiska; de är också normativa, och tvingar oss att noggrant tänka kring värdet av jämlikhet och vad det kräver i åldrande samhällen. Vi måste förstå de anspråk på jämlikhet som finns mellan olika åldersgrupper och mellan olika generationer vilkas samarbete är nödvändigt för att upprätthålla viktiga välfärdsinstitutioner. Vi måste också beakta värdet av långt liv, särskilt när längre liv kan betyda längre perioder av funktionshinder, svaghet eller beroende mot slutet av livet, samt effekterna av ökad livslängd gällande jämställdhet då kvinnor lever längre än män och kan uppleva lägre livskvalitet över längre perioder mot livets slut.

Det här forskningsprojektet undersöker dessa normativa frågor. Det syftar till att förstå de moraliska anspråk som finns på jämlikhet i åldrande samhällen. Det väcker etiska och filosofiska frågor om värdet av långt liv och jämlikhet mellan åldersgrupper och generationer. Det utvecklar teorier om jämlikhet som kan hjälpa oss att möta de utmaningar som följer av en åldrande befolkning genom att fungera som riktlinjer vid politiskt beslutsfattande och för att reformera institutioner. Det ger oss en bättre bild av de enorma sociala förändringar som redan syns vid horisonten.

Befolkningens åldrande är ett socialt problem som har en ofrånkomlig etisk dimension. Vi kan inte hantera problemet utan att inta ett tvärvetenskapligt förhållningssätt, vilket innebär att vi måste utforska vilka frågor det väcker för jämlikhetsidealet. Svaren på dessa frågor kommer att avgöra vilken typ av samhällen vi lämnar över till kommande generationer.

Längre beskrivning på engelska